Dokument & lagar (547 träffar)

Betänkande 2018/19:KU9

Sametingslagen och bestämmelserna om val till sametinget ska ändras. Det innebär bland annat vissa förändringar i sametingets organisation och att säkerhetskontroller ska få genomföras vid möten i Sametinget. Det ska inte längre vara nödvändigt med svenskt medborgarskap för att kunna bli valbar till sametinget.

Sametinget är både en statlig myndighet med förvaltningsuppgifter och ett folkvalt samiskt parlament med uppdraget att verka för en levande samisk kultur i Sverige.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2019.

Förslagspunkter: 2 Reservationer: 2
Justering: 2018-11-13 Debatt: 2018-11-21 Beslut: 2018-11-21

Betänkande 2018/19:KU9 (pdf, 1397 kB) Webb-tv debatt om förslag: Ändringar i regleringen av Sametinget och sametingsvalet

Betänkande 2018/19:KU8

Offentlighets- och sekretesslagen justeras. Ändringen innebär att en hänvisning till den gamla förvaltningslagen istället ska ersättas av en hänvisning till den nya förvaltningslagen.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringen börjar gälla 1 januari 2019.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2018-11-13 Debatt: 2018-11-21 Beslut: 2018-11-21

Betänkande 2018/19:KU8 (pdf, 373 kB)

Betänkande 2018/19:KU7

Riksdagen sa ja till riksdagsstyrelsens förslag till ändringar av riksdagens arbete med EU-frågor. Ändringarna gäller riksdagsordningen och offentlighets- och sekretesslagen. Riksdagen sa samtidigt nej till förslag i en följdmotion.

Ändringarna innebär bland annat att riksdagen inte längre ska vara tvungen att granska så kallade grön- och vitböcker, dokument om EU-kommissionens idéer, tankar och kommande åtgärder, som överlämnas till riksdagen från EU-kommissionen.

En annan innebörd är att om ett utskott kommit fram till att ett utkast till ny EU-lag inte strider mot subsidiaritetsprincipen ska ett protokollsutdrag från utskottet tas upp på föredragningslistan till ett sammanträde i kammaren. Subsidiaritetsprincipen innebär att beslut ska fattas så effektivt och så nära medborgarna som möjligt och värnar på så sätt EU-ländernas möjlighet till egna nationella beslut.

Det ska också införas en bestämmelse att riksdagen väljer en delegation till den gemensamma parlamentariska kontrollgruppen för Europeiska unionens byrå för samarbete inom brottsbekämpning (Europol).

Ändringarna börjar gälla den 1 januari 2019.

Förslagspunkter: 6 Reservationer: 3
Justering: 2018-11-08 Debatt: 2018-11-14 Beslut: 2018-11-14

Betänkande 2018/19:KU7 (pdf, 836 kB) Webb-tv debatt om förslag: EU-arbetet i riksdagen

Betänkande 2018/19:KU6

Riksdagen uppmanar riksdagsstyrelsen i ett tillkännagivande att tillsätta en parlamentariskt sammansatt utredning som utreder Riksrevisionens ledningsstruktur.

Den parlamentariska utredningen ska belysa för- och nackdelar med olika sätt att organisera Riksrevisionens ledning. Utredningen ska sedan lägga fram ett förslag till hur Riksrevisionens ledning ska vara utformad samt de lagändringar som behövs för att genomföra förslaget. Utredningen bör redovisa sitt uppdrag så att riksdagsstyrelsen kan ta fram ett förslag som kan behandlas i riksdagen under hösten 2019.

KU:s förslag till tillkännagivande är ett så kallat utskottsinitiativ. Det betyder att det är utskottet självt som tagit initiativ till förslaget, och att det inte kommer från en regeringsproposition eller en motion från en riksdagsledamot.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2018-10-25 Debatt: 2018-11-07 Beslut: 2018-11-07

Betänkande 2018/19:KU6 (pdf, 423 kB)

Betänkande 2018/19:KU5

Konstitutionsutskottet (KU) har följt upp riksdagens användning av subsidiaritetsprincipen under 2017. Riksdagen prövar alla utkast till lagförslag som kommer från EU utifrån subsidiaritetsprincipen. Subsidiaritetsprövningen innebär att riksdagen bedömer om ett förslag till åtgärd bör vidtas på EU-nivå eller av medlemsländerna själva.

Riksdagen gjorde 90 subsidiaritetsprövningar under 2017. Det var en minskning jämfört med 2016 då 101 förslag granskades. Riksdagen lämnade 3 motiverade yttranden till EU:s institutioner 2017. Det var en kraftig minskning jämfört med 2016 då 13 motiverade yttranden lämnades. Ett motiverat yttrande innebär att riksdagen skickar invändningar till EU-kommissionen och andra EU-institutioner om att den anser att ett förslag strider mot subsidiaritetsprincipen.

Under 2017 fick inte något förslag tillräckligt många invändningar från EU-ländernas nationella parlament för att få ett så kallat gult kort. Att ett förslag får gult kort innebär att EU-kommissionen måste ompröva det. KU anser att det finns anledning att fundera på hur de nationella parlamenten i EU-länderna ska kunna utbyta information så att möjligheterna att uppnå tröskeln för gult förbättras.

De nationella parlamentens planering av subsidiaritetsprövningarna skulle enligt KU underlättas om kommissionen tillhandahöll mer detaljerad och pålitlig information om planeringen av ärenden.


Justering: 2019-01-17 Debatt: 2019-01-23

Betänkande 2018/19:KU5 (pdf, 9757 kB)

Betänkande 2018/19:KU4

Riksdagen har slutligt antagit vilande förslag till lag om ändring i regeringsformen och lag om ändring i riksdagsordningen. Det handlar bland annat om att reglerna om hur många riksrevisorerna ska vara flyttas från regeringsformen till riksdagsordningen. Syftet är att antalet riksrevisorer, vid behov, ska kunna ändras snabbare.

Förändringen innebär vidare att det införs krav på kvalificerad majoritet för att riksdagen ska kunna skilja en riksrevisor från sitt uppdrag. Konstitutionsutskottet får rätt att tillsätta en utredning som kan ligga till grund för att skilja en riksrevisor från uppdraget och att ge justitieombudsmännen, JO, i uppdrag att biträda utskottet med en sådan utredning. Vidare flyttas en bestämmelse om samverkans- och uppgiftsskyldighet från vanlig lag till regeringsformen och förtydligas på så sätt att Riksrevisionen har rätt till den information som myndigheten begär.

För att ändra en grundlag krävs att riksdagen fattar två beslut med likadant innehåll och att det hålls val till riksdagen mellan de två besluten. Den 11 april 2018 antog riksdagen förslagen om grundlagsändringar som vilande. Nu har riksdagen slutligt antagit grundlagsändringarna. De nya reglerna börjar gälla den 1 januari 2019.

Förslagspunkter: 2
Justering: 2018-11-06 Debatt: 2018-11-14 Beslut: 2018-11-14

Betänkande 2018/19:KU4 (pdf, 848 kB)

Betänkande 2018/19:KU3

Lagar ska ändras på grund av ändringar i grundlagarna tryckfrihetsförordningen (TF) och yttrandefrihetsgrundlagen (YGL). Följdändringarna till grundlagsändringarna gäller totalt 16 lagar där hänvisningar görs till bestämmelser i TF och YGL. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2019.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2018-11-06 Debatt: 2018-11-14 Beslut: 2018-11-14

Betänkande 2018/19:KU3 (pdf, 8301 kB)

Betänkande 2018/19:KU2

Riksdagen har slutligt antagit vilande förslag till lag om ändring i tryckfrihetsförordningen (TF) och lag om ändring i yttrandefrihetsgrundlagen (YGL). Ändringarna handlar bland annat om en språklig översyn som syftar till att göra lagarna könsneutrala och lättare att använda och om ett stärkt skydd för den personliga integriteten.

Ändringarna innebär bland annat att det ska bli möjligt att i vanlig lag införa förbud för söktjänster som innehåller vissa känsliga personuppgifter om de finns tillgängliga på ett sätt som innebär stora risker för att privatpersoners personliga integritet skadas. Det kan till exempel gälla uppgifter om etniskt ursprung, politiska åsikter, sexuell läggning, hälsa eller genetiska uppgifter.

Förslaget innebär också att om en utgivare av en databas som fått en underrättelse från Justitiekanslern om att material i databasen kan utgöra yttrandefrihetsbrott tar bort materialet kan han eller hon inte hållas ansvarig för material som har funnits tillgängligt i databasen i mer än ett år. Det kan till exempel gälla en dagstidnings webbplats.

För att ändra en grundlag krävs att riksdagen fattar två beslut med likadant innehåll och att det hålls val till riksdagen mellan de två besluten. Den 30 maj 2018 antog riksdagen förslagen om grundlagsändringar som vilande. Nu har riksdagen slutligt antagit grundlagsändringarna. Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2019.

Förslagspunkter: 4
Justering: 2018-11-06 Debatt: 2018-11-14 Beslut: 2018-11-14

Betänkande 2018/19:KU2 (pdf, 17262 kB)

Betänkande 2018/19:KU1

14, 6 miljarder kronor ur statens budget för 2019 går till utgiftsområdet Rikets styrelse. Mest pengar får Regeringskansliet, drygt 7,8 miljarder kronor. Drygt 3 miljarder kronor går till länsstyrelserna och riksdagens ledamöter och partier får drygt 926 miljoner kronor. Riksdagen sa ja till Moderaternas och Kristdemokraternas förslag om hur pengarna ska fördelas inom delposterna Regeringskansliet, Allmänna val och demokrati och Länsstyrelserna. För övriga 15 anslag sa riksdagen ja till regeringens, riksdagsstyrelsens och Riksdagens ombudsmäns (JO) förslag om hur pengarna ska fördelas.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen den 12 december 2018. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

Förslagspunkter: 2 Reservationer: 1
Justering: 2018-12-13 Debatt: 2018-12-15 Beslut: 2018-12-17

Betänkande 2018/19:KU1 (pdf, 851 kB) Webb-tv debatt om förslag: Utgiftsområde 1 Rikets styrelse

Betänkande 2018/19:FiU44

Samhällets digitalisering har lett till att allt färre använder kontanter. I maj 2019 lämnade Riksbanken en framställning till riksdagen om behovet av en utredning om av betalningsmarknaden.

Riksdagen håller med Riksbanken om att det behövs en utredning. Utredningen bör ta sig an frågan om den digitala betalningsmarknaden brett:

  • Kartlägga betalningsmarknaden utifrån den omfattande digitaliseringen och den minskade kontantanvändningen. 
  • Kartlägga och ta ställning till statens och den privata sektorns roller.
  • Utreda om det behövs digitala centralbankspengar, så kallade e-kronor.
  • Utreda begreppet lagligt betalningsmedel, och hur det eventuellt behöver anpassas till den digitala betalningsmarknaden och en eventuell e-krona.

Riksdagen riktade ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen att tillsätta en utredning om detta.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2019-06-13 Debatt: 2019-06-18 Beslut: 2019-06-18

Betänkande 2018/19:FiU44 (pdf, 301 kB)

Betänkande 2018/19:FiU43

Fördelningsanalytiska statistiksystemet för inkomster och transfereringar (Fasit) är ett system som används för att utvärdera och beräkna hur individer och hushåll påverkas av förändringar i skatte-, avgifts- och bidragssystemen. Systemet förvaltas av Statistiska centralbyrån (SCB).

Regeringen föreslår att behandlingen av personuppgifter i Fasit ska regleras i en särskild lag. Förändringen innebär att SCB får ett uttryckligt rättsligt stöd för att behandla personuppgifter i Fasit, vilket ökar förutsägbarheten både för användarna och för de myndigheter som lämnar uppgifter till systemet.

Riksdagen ja till regeringens förslag. Den nya lagen börjar gälla den 1 augusti 2019.

Förslagspunkter: 1 Reservationer: 1
Justering: 2019-06-13 Debatt: 2019-06-18 Beslut: 2019-06-18

Betänkande 2018/19:FiU43 (pdf, 660 kB)

Betänkande 2018/19:FiU42

Riksdagen ser mycket allvarligt på de omfattande rapporteringarna om misstänkt penningtvätt i det svenska banksystemet, nu senast uppgifterna om Swedbank. Regeringen bör därför utreda vad som kan göras ytterligare för att stärka arbetet mot penningtvätt. Det tycker riksdagen som riktade ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen om att snarast göra en noggrann analys av

  • Finansinspektionens kapacitet att bedriva tillsyn inom området,
  • berörda myndigheters befogenheter i förhållande till bankerna och
  • bankernas befogenheter i förhållande till sina kunder.

Regeringen bör också granska ansvarsfördelningen mellan de myndigheter som bekämpar penningtvätt och även om befintlig myndighetsstruktur är funktionell.

Förslaget om tillkännagivande har sin grund i ett så kallat utskottsinitiativ. Ett utskottsinitiativ betyder att förslaget har väckts i utskottet och inte bygger på ett regeringsförslag eller en riksdagsmotion.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2019-06-13 Debatt: 2019-06-18 Beslut: 2019-06-18

Betänkande 2018/19:FiU42 (pdf, 299 kB) Webb-tv debatt om förslag: Stärkta åtgärder mot penningtvätt

Betänkande 2018/19:FiU41

Riksdagen har behandlat två skrivelser från regeringen. De handlar om Riksrevisionens granskningar om räkenskapssammandragets tillförlitlighet och räkenskapssammandraget som underlag för kommunjämförelser. Räkenskapssammandraget är en årlig insamling av kommunernas ekonomiska uppgifter och är statens viktigaste källa till information om kommunernas ekonomiska situation och utveckling.

Enligt Riksrevisionens granskning är det bland annat en utmanande uppgift för kommunerna att rapportera in kostnaderna för de gemensamma aktiviteterna, kommunens så kallade overheadkostnader (OH-kostnader). OH-kostnaderna utgör en av flera uppgifter i räkenskapssammandraget. Riksrevisionen konstaterar också att det finns avvikelse mellan uppgifterna i kommunernas årsredovisningar och i räkenskapssammandraget.    

Regeringen instämmer i huvudsak med Riksrevisionen, men håller till exempel inte med om att Statistiska centralbyrån ska få i uppdrag att utveckla räkenskapssammandraget.

Riksdagen delar regeringens bedömning och välkomnar avsikten att fortsätta följa utvecklingen av räkenskapssammandraget och dess tillförlitlighet. Riksdagen konstaterar också att den nya lagen om kommunal bokföring och redovisning från 1 januari 2019, bedöms leda till en mer välfungerande kommunal bokföring och en mer rättvisande redovisning. Med det lade Riksdagen skrivelserna till handlingarna, det vill säga avslutade ärendena.

 

Förslagspunkter: 2
Justering: 2019-03-26 Debatt: 2019-04-04 Beslut: 2019-04-04

Betänkande 2018/19:FiU41 (pdf, 309 kB)

Betänkande 2018/19:FiU40

Riksdagen sa ja till regeringens lagförslag med kompletterande bestämmelser till EU:s prospektförordning.

Ett prospekt är ett dokument som ska upprättas när värdepapper som kan överlåtas, till exempel aktier, obligationer eller derivatinstrument, erbjuds till allmänheten eller tas upp till handel på en reglerad marknad. Det ska innehålla nödvändig information som är väsentlig för att en investerare ska kunna göra en välgrundad bedömning av emittenten (institutionen bakom värdepappret) och en eventuell garants ekonomi och framtidsutsikter och de rättigheter som är förenade med värdepapperen, skälen till emissionen samt emissionens effekt på emittenten.

EU:s prospektförordning fastställer krav för upprättande, godkännande och spridning av prospekt. Syftet är att säkerställa investerarskydd och marknadseffektivitet samtidigt som den inre kapitalmarknaden stärks. Regeringens lagförslag innehåller bland annat de bestämmelser om utrednings- och ingripandebefogenheter som prospektförordningen föreskriver att medlemsstaterna ska införa.

Lagändringarna föreslås börja gälla den 21 juli 2019.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2019-05-16 Debatt: 2019-05-28 Beslut: 2019-05-28

Betänkande 2018/19:FiU40 (pdf, 4830 kB)

Betänkande 2018/19:FiU39

Regeringen föreslår att övergångsperioden för understödsföreningar, till exempel tjänstepensionskassor, ska förlängas under ytterligare en period. Anledningen är att regeringen vill invänta den reglering som ska genomföra EU:s andra tjänstepensionsdirektiv, IORP II-direktivet, i svensk rätt. Regleringen håller som bäst på att tas fram av Finansdepartementet.

Lagen om understödsföreningar upphävdes i samband med att försäkringsrörelselagen infördes 2011. Befintliga understödsföreningar fick dock tillstånd att fortsätta bedriva sin verksamhet under en övergångsperiod. Övergångsperioden har förlängts vid två tidigare tillfällen.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2019 och gäller fram till sista april 2020 för understödsföreningar som är tjänstepensionskassor och till utgången av 2020 för andra typer av understödsföreningar.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2019-05-07 Debatt: 2019-05-16 Beslut: 2019-05-16

Betänkande 2018/19:FiU39 (pdf, 479 kB)

Betänkande 2018/19:FiU38

Regeringen föreslår att det ska göras vissa förtydliganden i lagen om betaltjänster. Med betaltjänster menas tjänster som möjliggör överföring av pengar. Anledningen till detta är att EU-kommissionen har ifrågasatt om ett antal artiklar i betalkontodirektivet har genomförts fullt ut i svensk lag.

Förslaget innebär bland annat att det tydligare ska framgå att information till konsumenter om tjänster, avgifter och rutiner kring byte av betalkonto ska utformas på ett visst sätt. Reglerna ökar transparensen på betalkontomarknaden, vilket är positivt ur konsumentskyddssynpunkt.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2019.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2019-05-14 Debatt: 2019-05-28 Beslut: 2019-05-28

Betänkande 2018/19:FiU38 (pdf, 837 kB)

Betänkande 2018/19:FiU37

EU:s så kallade SFT-förordning om ökad transparens på marknaderna för värdepappersfinansiering har börjat gälla i Sverige. Förordningen reglerar så kallad skuggbanksverksamhet, det vill säga institut utanför det reglerade banksystemet som är utsatta för likande risker som bankerna men som inte omfattas av samma reglering och tillsyn. För att tillämpningen ska fungera i praktiken behöver en ny lag och lagändringar med kompletterande bestämmelser införas. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Förordningen innehåller också bestämmelser om återanvändning av finansiella instrument, det vill säga hur ett företag som har tagit emot värdepapper i pant får använda dem i ett nästa steg.

De nya reglerna innebär bland annat att Finansinspektionen får övervaknings- och utredningsbefogenheter på det här området.

Den nya lagen och lagändringarna börjar gälla den 1 juni 2019.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2019-04-23 Debatt: 2019-05-02 Beslut: 2019-05-02

Betänkande 2018/19:FiU37 (pdf, 1940 kB)

Betänkande 2018/19:FiU36

Regeringen har föreslagit sänkt moms på e-publikationer från 25 till 6 procent. Det innebär att e-publikationer får samma skattesats som böcker, tidningar, tidskrifter och liknande. Produkter som mest består av reklam, rörlig bild eller musik omfattas inte av skattesänkningen. De nya reglerna börjar gälla den 1 juli 2019. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Riksdagen sa också ja till regeringens förslag om ändrad beräkning av inkomsterna i statens budget för 2019. Förslaget om sänkt moms innebär att statens budget och den offentliga sektorns sparande försämras med ca 0,2 miljarder kronor 2019. Prognosen för inkomsterna i statens budget har sammanlagt minskats med 3,9 miljarder kronor för 2019.

Riksdagen sa vidare ja till regeringens förslag om ändrad användning av anslagen för Jämställdhetsmyndigheten och Delegationen mot segregation. Det innebär att myndigheterna inte avvecklas, utan att anslagen får användas till respektive myndighets utgifter.

Förslagspunkter: 1 Reservationer: 1
Justering: 2019-05-02 Debatt: 2019-05-07 Beslut: 2019-05-08

Betänkande 2018/19:FiU36 (pdf, 2510 kB) Webb-tv debatt om förslag: Extra ändringsbudget för 2019 - Sänkt moms på e-publikationer samt ändrad användning av vissa anslag

Betänkande 2018/19:FiU35

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att företag som hör hemma i Storbritannien som idag får driva värdepappersrörelse i Sverige utan tillstånd från Finansinspektionen, ska få fortsätta med det en viss tid även efter att Storbritannien lämnar EU. Lagändringen börjar gälla den 29 mars 2019.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2019-03-07 Debatt: 2019-03-13 Beslut: 2019-03-13

Betänkande 2018/19:FiU35 (pdf, 370 kB)

Betänkande 2018/19:FiU34

Riksdagen sa nej till motioner från den allmänna motionstiden 2018 om offentlig upphandling. Anledningen är att det redan pågår arbete inom de områden som motionerna tar upp. Motionerna handlar bland annat om hur regelverket för offentlig upphandling ska tillämpas, sociala kriterier, djurskydd, livsmedelsproduktion samt innovations- och funktionsupphandling.

Förslagspunkter: 9 Reservationer: 12
Justering: 2019-03-26 Debatt: 2019-04-04 Beslut: 2019-04-04

Betänkande 2018/19:FiU34 (pdf, 599 kB) Webb-tv debatt om förslag: Offentlig upphandling