Dokument & lagar (347 träffar)

Betänkande 2018/19:KU27

Riksdagen riktar ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen om att tillsätta en parlamentariskt sammansatt kommitté som ska se över och stärka det grundlagsreglerade egendomsskyddet.

Konstitutionsutskottet anser att det är betydelsefullt att samhället värnar äganderätten och att markägare så långt som möjligt bör få bestämma över sin egendom. Beslut som rör exempelvis skydd av värdefulla områden, arter och ekosystem bör bygga på samarbete med markägare och respekt för äganderätten. Med stärkt egendomsskydd säkras Sveriges viktiga naturtillgångar och en omställning till ett mer hållbart samhälle, enligt utskottet.

Förslaget till tillkännagivande kom i samband med att riksdagen behandlade motioner från allmänna motionstiden 2018 om fri- och rättighetsfrågor. Riksdagen sa nej till övriga motioner i ämnet.

Förslagspunkter: 24 Reservationer: 28
Justering: 2019-06-11 Debatt: 2019-06-17 Beslut: 2019-06-18

Betänkande 2018/19:KU27 (pdf, 991 kB) Webb-tv debatt om förslag: Fri- och rättigheter, m.m.

Betänkande 2018/19:KU26

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2018 om offentlighet, sekretess och integritet. Anledningen är bland annat att utredningar redan pågår på området.

Motionerna handlar exempelvis om datainsamling på internet, myndigheters handel med personuppgifter, Datainspektionens uppdrag och ökad insyn och öppenhet i EU.

Förslagspunkter: 7 Reservationer: 5
Justering: 2019-04-04 Debatt: 2019-04-11 Beslut: 2019-04-24

Betänkande 2018/19:KU26 (pdf, 634 kB) Webb-tv debatt om förslag: Offentlighet, sekretess och integritet

Betänkande 2018/19:KU25

Riksdagen sa nej till cirka 40 motionsyrkanden från allmänna motionstiden 2018. Motionerna handlar bland annat om valsedlar, valhemlighet, valsäkerhet och rösträkning samt legitimationskrav vid röstning. Andra områden är valhemlighet för personer med synnedsättning eller annan funktionsnedsättning, rösträttsålder samt skilda valdagar.

Förslagspunkter: 13 Reservationer: 10
Justering: 2019-04-09 Debatt: 2019-04-24 Beslut: 2019-04-24

Betänkande 2018/19:KU25 (pdf, 518 kB) Webb-tv debatt om förslag: Valfrågor

Betänkande 2018/19:KU24

Riksdagen sa nej till motioner från den allmänna motionstiden 2018 om minoritetsfrågor. Anledningen är bland annat att arbete redan pågår eller att riksdagen inte tycker att det finns behov av några åtgärder i dessa frågor.

Motionerna handlar exempelvis om att bevara älvdalskan som språk, att utreda om teckenspråk ska bli ett minoritetsspråk och att införa ett romskt förvaltningsområde. Andra områden är att inrätta en ny myndighet för nationella minoriteter och att stärka samers rättigheter och inflytande.

Förslagspunkter: 9 Reservationer: 6
Justering: 2019-04-09 Debatt: 2019-04-24 Beslut: 2019-04-24

Betänkande 2018/19:KU24 (pdf, 1226 kB) Webb-tv debatt om förslag: Minoritetsfrågor

Utlåtande 2018/19:KU23

Riksdagens konstitutionsutskott (KU) har i ett utlåtande granskat rapporter från EU-kommissionen om subsidiaritet, proportionalitet och förbindelserna med de nationella parlamenten samt Europaparlamentets rapport om förbindelserna med de nationella parlamenten.

KU betonar vikten av att de nationella parlamenten använder sin rätt att pröva förslag från EU-kommissionen utifrån subsidiaritetsprincipen, som säger att beslut ska fattas så nära medborgarna som det effektivt är möjligt. Sammanlagt har riksdagen prövat 876 förslag och lämnat 74 invändningar i så kallade motiverade yttranden. Det betyder att riksdagen haft invändningar mot 8 procent av alla förslag. KU anser att det skulle vara en förbättring om perioden över jul och nyår inte räknades in i åttaveckorsfristen för att lämna invändningar mot förslag. En förlängning av tidsfristen från åtta till tolv veckor bör övervägas.

KU anser också att det är viktigt med samarbete mellan de nationella parlamenten. Det finns enligt KU skäl att fundera på hur de nationella parlamenten ska kunna utbyta information så att möjligheterna att uppnå tröskeln för ett så kallat gult kort förbättras. Om ett förslag får gult kort måste EU-kommissionen ompröva det.

Riksdagen lade utlåtandet till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2019-03-07 Debatt: 2019-03-13 Beslut: 2019-03-13

Utlåtande 2018/19:KU23 (pdf, 528 kB) Webb-tv debatt om förslag: Granskning av rapporter och meddelande om subsidiaritet och proportionalitet m.m.

Betänkande 2018/19:KU22

Riksdagen sa nej till ett 40-tal förslag i motioner från allmänna motionstiden 2018 om riksdagens arbetsformer. Motionerna handlade bland annat om utskottens och riksdagsledamöternas resor, riksdagsledamöternas arvoden, placeringen i riksdagens plenisal, utskotten och EU-nämnden samt Riksdagsförvaltningens verksamhet.

Förslagspunkter: 14 Reservationer: 6
Justering: 2019-05-09 Debatt: 2019-05-15 Beslut: 2019-05-15

Betänkande 2018/19:KU22 (pdf, 479 kB)

Betänkande 2018/19:KU21

Regeringen har redogjort för sin behandling av riksdagens skrivelser under 2018. Bland annat redogör regeringen för åtgärder till följd av uppmaningar, så kallade tillkännagivanden, som riksdagen riktar till regeringen.

Riksdagen har granskat regeringens redogörelse och konstaterar att själva redogörelsen har förbättrats för varje år och blivit mer utförlig. Det ser riksdagen positivt på.

Riksdagen tycker också att det är bra att regeringen tar alla delmoment i ett tillkännagivande i beaktande, i de fall det finns flera. Riksdagen förutsätter att regeringen även i fortsättningen redovisar behandlingen av samtliga delar som ingår i ett tillkännagivande. Vidare vill riksdagen framhålla att riksdagsskrivelser som handlar om riksdagens budgetbeslut inte per automatik kan avskrivas med regleringsbreven i december. En bedömning behöver göras i varje enskilt fall.

Riksdagsstyrelsen har också lämnat en redogörelse över hur riksdagens skrivelser till riksdagsstyrelsen behandlats under 2018.

Riksdagen lade regeringens skrivelse och riksdagsstyrelsens redogörelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendena.

Förslagspunkter: 2
Justering: 2019-06-11 Debatt: 2019-06-17 Beslut: 2019-06-18

Betänkande 2018/19:KU21 (pdf, 7492 kB) Webb-tv debatt om förslag: Behandlingen av riksdagens skrivelser

Betänkande 2018/19:KU20

Utskottet anmäler för riksdagen resultatet av granskningen enligt 13 kap. 2 § regeringsformen.


Justering: 2019-06-04 Debatt: 2019-06-17

Betänkande 2018/19:KU20 (pdf, 1603 kB) Webb-tv debatt om förslag: Granskningsbetänkande

Betänkande 2018/19:KU19

Riksdagen sa nej till sju förslag i motioner om trossamfund och frågor som rör begravningar. Riksdagen har tidigare år sagt nej liknande förslag och tycker inte heller nu att det finns ett behov av att ändra i befintliga lagar och regler. Motionerna handlar bland annat om Svenska kyrkans ställning, kyrkoavgiften och begravningsavgiften.

Förslagspunkter: 5 Reservationer: 3
Justering: 2019-02-14 Debatt: 2019-02-27 Beslut: 2019-02-27

Betänkande 2018/19:KU19 (pdf, 374 kB) Webb-tv debatt om förslag: Trossamfund och begravningsfrågor

Betänkande 2018/19:KU18

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2018/19 om allmänna helgdagar. Det som föreslogs i motionerna var bland annat införandet av nya eller förändring av befintliga helgdagar, förändrade regler om flaggning, regler om nationalsången och en minnesdag tillägnad kommunismens offer. Andra förslag är att det inrättas riksdagens hedersmedaljer och ökad användning av nationella symboler.

Enligt riksdagen finns det inte behov av några åtgärder i dessa frågor.

Förslagspunkter: 8 Reservationer: 6
Justering: 2019-02-14 Debatt: 2019-02-27 Beslut: 2019-02-27

Betänkande 2018/19:KU18 (pdf, 404 kB) Webb-tv debatt om förslag: Allmänna helgdagar m.m.

Betänkande 2018/19:KU17

Lagar om ändring i offentlighets- och sekretesslagen ändras. Ändringarna innebär att en brist i en bestämmelse i offentlighets- och sekretesslagen åtgärdas.

Riksdagen sa ja till förslaget, som är ett så kallat utskottsinitiativ. Det betyder att det är utskottet som har lagt fram förslaget.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2018-12-13 Debatt: 2018-12-18 Beslut: 2018-12-18

Betänkande 2018/19:KU17 (pdf, 303 kB)

Betänkande 2018/19:KU16

En ny lag om säkerhetsskydd i riksdagen och dess myndigheter införs och samtidigt slutar nuvarande lag att gälla. Lagen införs eftersom en ny säkerhetsskyddslag börjar gälla den 1 april 2019.

Den nya säkerhetsskyddslagen innehåller regler som innebär att den nuvarande lagen om säkerhetsskydd i riksdagen och dess myndigheter behöver ändras och anpassas. Det är främst fråga om att föra in begrepp som är centrala för säkerhetsskyddslagstiftningen. Syftet med den nya säkerhetsskyddslagstiftningen är att stärka säkerhetsskyddet.

Med några ändringar sa riksdagen ja till riksdagsstyrelsens förslag.

Den nya lagen och en följdändring i säkerhetsskyddslagen börjar gälla den 1 april 2019.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2019-02-14 Debatt: 2019-02-27 Beslut: 2019-02-27

Betänkande 2018/19:KU16 (pdf, 1240 kB)

Betänkande 2018/19:KU15

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen. Skrivelsen handlar om Riksrevisionens rapport om skyddet mot oegentligheter inom migrationsverksamheten vid utlandsmyndigheterna.

Drygt hälften av Sveriges utlandsmyndigheter (ambassader och konsulat) har migrationsverksamhet som handlägger ansökningar om visering och uppehållstillstånd i Sverige. Riksrevisionen konstaterar dels att det finns en risk att myndigheterna utsätts för påtryckningar, dels att antalet anmälningar om oegentligheter vid myndigheterna ökade kontinuerligt mellan 2014 och 2017. Enligt Riksrevisionen är ansvarsfördelningen ibland otydlig mellan de aktörer som har ansvar för utlandsmyndigheterna. Det saknas också tillräckliga krav på intern styrning.

Regeringen delar överlag Riksrevisionens iakttagelser och UD (Utrikesdepartementet) har initierat ett arbete för att säkerställa att skyddet mot oegentligheter omedelbart stärks. UD har även vidtagit flera åtgärder före granskningen.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 1 Reservationer: 1
Justering: 2019-03-07 Debatt: 2019-03-13 Beslut: 2019-03-13

Betänkande 2018/19:KU15 (pdf, 2785 kB) Webb-tv debatt om förslag: Riksrevisionens rapport om skyddet mot oegentligheter inom migrationsverksamheten vid utlandsmyndigheterna

Betänkande 2018/19:KU14

Riksdagens styrning av Riksrevisionen förstärks. Riksrevisionens parlamentariska råd byter namn till riksdagens råd för Riksrevisionen och får ett utökat ansvar. Rådet ska vara riksdagens verktyg för samråd och insyn i Riksrevisionen, men har inte befogenhet att fatta beslut. Sådana beslut fattas av konstitutionsutskottet och finansutskottet. Konstitutionsutskottet får ansvar för myndigheten Riksrevisionen medan finansutskottet ska ha ansvar för att säkerställa relevans, kvalitet och produktivitet i verksamheten. Om en riksrevisors uppdrag upphör i förtid ska konstitutionsutskottet ha möjlighet att välja en tillförordnad revisor tills en ordinarie väljs.

Riksdagen sa ja till Riksdagsstyrelsens förslag till lagändringar i stort, med undantag för tre delförslag. De föreslagna ändringarna börjar gälla den 1 april 2019.

Förslagspunkter: 3 Reservationer: 1
Justering: 2019-01-24 Debatt: 2019-02-14 Beslut: 2019-02-14

Betänkande 2018/19:KU14 (pdf, 4111 kB) Webb-tv debatt om förslag: Översyn av Riksrevisionen - vissa frågor om riksdagen och Riksrevisionen, m.m.

Betänkande 2018/19:KU13

Regeringen har lämnat en skrivelse om minoritetspolitiken till riksdagen. Målet för minoritetspolitiken är att ge skydd för de nationella minoriteterna, stärka deras möjlighet till inflytande samt att stödja de historiska minoritetsspråken så att de hålls levande. I skrivelsen redogör regeringen för nuläget inom minoritetspolitikens tre delområden: diskriminering och utsatthet, inflytande och delaktighet samt språk och kulturell identitet.

Regeringen bedömer att arbete återstår för att de nationella minoriteternas rättigheter ska kunna säkerställas. Ett långsiktigt arbete för de nationella minoriteternas språk och kultur krävs, bland annat genom ett handlingsprogram för bevarande av språken. Kopplingen mellan hälso- och sjukvården och minoritetspolitiken beskrivs också samt behovet av kunskap om de nationella minoriteternas hälsosituation. Regeringen gör bedömningen att ett långsiktigt arbete med kompetensförsörjning är nödvändigt för att komma tillrätta med bristen på utbildad personal.

Slutligen bedömer regeringen att kunskapen om och synligheten för de nationella minoriteterna behöver öka i samhället.

Riksdagen har behandlat regeringens skrivelse och betonar vikten av det beslutade målet för minoritetspolitiken. Riksdagen vill också framhålla betydelsen av Europarådets ramkonvention om skydd för nationella minoriteter och den europeiska stadgan om landsdels- eller minoritetsspråk. Riksdagen välkomnar redogörelsen och det viktiga arbete som görs.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2019-01-17 Debatt: 2019-01-23 Beslut: 2019-01-23

Betänkande 2018/19:KU13 (pdf, 321 kB) Webb-tv debatt om förslag: Nystart för en stärkt minoritetspolitik

Betänkande 2018/19:KU12

I val- och röstningslokaler ska det finnas avskilda platser, så kallade valskärmar, där väljarna kan rösta utan insyn. Det ska också finnas en plats där valsedlar kan läggas ut. Framöver kommer det att ställas högre krav på att den plats där valsedlarna läggs ut ska vara avskärmad från insyn från andra väljare.

Det ska också bli möjligt för väljare att personrösta på en kandidat för ett parti som har registrerat sin partibeteckning och anmält alla kandidater genom att skriva namnet på en partimarkerad valsedel eller en blank valsedel. Förutsättningen är att kandidaten är anmäld för partiet.

De nya reglerna börjar gälla den 1 januari 2019 och används första gången i valet till Europaparlamentet 2019. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Förslagspunkter: 3 Reservationer: 2
Justering: 2018-11-08 Debatt: 2018-11-21 Beslut: 2018-11-21

Betänkande 2018/19:KU12 (pdf, 771 kB) Webb-tv debatt om förslag: Stärkt skydd för valhemligheten

Betänkande 2018/19:KU11

Justitieombudsmannen (JO) har lämnat sin årliga redogörelse för verksamheten till riksdagen. Redogörelsen gäller verksamhetsåret 1 juli 2017 - 30 juni 2018. JO granskar om myndigheter och tjänstemän följer lagar och andra författningar.

Under perioden registrerades 8 979 nya ärenden hos JO. Det är en ökning med 2,6 procent jämfört med året innan. De områden som har ökat mest under året är ärenden som rör polis, socialtjänst, socialförsäkring samt miljö- och hälsoskydd. För att klara av den ökande mängden ärenden under de senaste åren har JO utvecklat sina rutiner och arbetssätt. Som exempel utreder inte JO inte alltid ärenden individuellt i de fall där många klagomål riktas mot samma förhållande hos en myndighet. I stället utreds de aktuella förhållandena på ett mer övergripande plan i ett enda ärende.

Riksdagen lade redogörelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

 

Förslagspunkter: 1
Justering: 2019-01-17 Debatt: 2019-01-23 Beslut: 2019-01-23

Betänkande 2018/19:KU11 (pdf, 543 kB) Webb-tv debatt om förslag: Justitieombudsmännens ämbetsberättelse

Betänkande 2018/19:KU10

Konstitutionsutskottet, KU, har granskat delar av regeringens och ministrarnas administrativa arbete. Här följer ett urval av granskningen.

KU har granskat regeringens remisser till Lagrådet. Propositioner från 2012/13, 2013/14, 2016/17 och 2017/18 med lagförslag som har granskats av Lagrådet har gåtts igenom. Granskningen visar bland annat att Lagrådets synpunkter och förslag i de flesta fall har godtagits av regeringen. I de fall regeringen inte har följt Lagrådet har den i regel argumenterat för sitt ställningstagande, vilket är bra enligt utskottet eftersom det är en viktig del för att upprätthålla kvaliteten i lagstiftningsarbetet.

I knappt 15 procent av de propositioner där Lagrådet har haft synpunkter eller förslag så har hela eller delar av lagförslagen avstyrkts eller allvarligt ifrågasatts. Under senare riksmöten har det skett en viss ökning, vilket utskottet ser allvarligt på. Enligt utskottet är det angeläget att Lagrådets centrala roll i lagstiftningsarbetet inte urholkas. Samtidigt konstaterar utskottet att granskningen inte ger en heltäckande bild av kvalitetsnivån i lagförslagen och att enskilda lagärenden inte har granskats närmare. Utskottet noterar också att det har rört sig om förhållandevis få lagförslag som avstyrkts eller allvarligt ifrågasatts av Lagrådet. I drygt hälften av fallen har regeringen valt att i huvudsak eller delvis följa Lagrådets synpunkter och förslag. När ett förslag inte följts har regeringen också argumenterat för sitt ställningstagande. Därtill kommer att Lagrådet har lämnat olika typer av synpunkter och att omfattningen av Lagrådets kritik har varierat. Utskottet noterar även att Statsrådsberedningen nu har satt ytterligare fokus på kvalitetsfrågor i lagstiftningsarbetet

Utskottet har också för flera valår tillbaka granskat tidpunkten för när propositioner lämnas till riksdagen under våren. Granskningen visar att riksdagen behandlar ett ökande antal propositioner. De flesta lämnas in inom en vecka före, på eller efter sista inlämningsdag. KU understryker att anhopningen av propositioner på och kring sista inlämningsdag är djupt otillfredsställande. Detta och även avvikelser från planer skapar problem för riksdagsarbetet. Utskottet framhåller därför betydelsen av att:

  • tidpunkten för inlämning av propositioner sprids,
  • sena propositioner begränsas till nödvändiga fall,
  • Regeringskansliet gör realistiska bedömningar i sin planering och
  • kommunikationen fungerar med riksdagen vid ändringar i planen.

KU har även granskat hanteringen av handlingar och digitala arbetsytor i vissa arbetsgrupper i Regeringskansliet. I vissa arbetsgrupper ingår tjänstemän från ett eller flera departement och företrädare för myndigheter eller andra intressenter. Det arbetet räknas som internt arbete och handlingarna som skickas inom gruppen är inte allmänna handlingar. Utskottet betonar att det är viktigt att det finns ett tydligt beslut eller liknande som tydliggör vem som ingår i en arbetsgrupp om det ingår personer från andra myndigheter i gruppen.

Vidare har KU granskat Regeringskansliets upphandling. Granskningen visar på brister i att följa rutiner och i dokumentation, exempelvis har inte muntliga offerter dokumenterats. Enligt utskottet är det viktigt att upphandlingslagens dokumentationskrav efterlevs. Regeringskansliets rutin att begära in offerter från flera håll vid en direktupphandling efterlevs sällan. Enligt utskottet finns det skäl att följa den rutinen. Slutligen påpekar utskottet att upphandlingslagen kräver att myndigheten ska besluta om riktlinjer för direktupphandling.

Utskottet har också granskat regeringens användning av så kallade EU-sakråd. Utskottet pekar på vikten av att EU-sakråden inte ersätter andra former för samråd eller beredningar, utan de ska vara ett komplement för att öka regeringens kunskap och höja kvaliteten i underlagen. Det är också viktigt att dokumentera information från EU-sakråden om den sedan används i beredningen av ett ärende.


Justering: 2018-12-18 Debatt: 2019-01-23

Betänkande 2018/19:KU10 (pdf, 10415 kB) Webb-tv debatt om förslag: Granskning av statsrådens tjänsteutövning och regeringsärendenas handläggning