Dokument & lagar (212 träffar)

Betänkande 2005/06:KU13

Justitieombudsmännen (JO) har lämnat sin årliga rapport om verksamheten till riksdagen. Riksdagen avslutade ärendet utan att besluta något mer.

Förslagspunkter: 2
Beredning: 2005-11-17 Justering: 2005-11-29 Debatt: 2006-01-19 Beslut: 2006-01-19

Betänkande 2005/06:KU13 (pdf, 93 kB)

Betänkande 2005/06:KU10

Riksdagen beslutade om konstitutionsutskottets (KU) granskning av regeringens och ministrarnas arbete. KU har granskat Regeringskansliets utveckling, en fråga om samarbetet mellan Sverige och Sydafrika, medel ur Allmänna arvsfonden, dokumentation och aktbildning när det gäller regeringens styrning av de statliga bolagen, arbetet för att få fram enklare och klarare statliga regler samt hur regeringen har utövat sin så kallade utnämningsmakt när man utnämnt myndighetschefer. Riksdagen röstade för en reservation av Moderaterna, Folkpartiet, Kristdemokraterna, Centerpartiet och Miljöpartiet om utnämningsmakten. Partierna menar att överrepresentationen av utnämnda myndighetschefer med bakgrund inom regeringspartiet är så stor att den kan väcka misstanke om att inte enbart sakliga grunder vägs in vid utnämningen. Partierna vill därför att rutinerna inom Regeringskansliet ändras. Detta för att skapa bättre förutsättningar för att i efterhand kunna granska vad som har legat till grund för olika utnämningar. Majoriteten i KU, Socialdemokraterna och Vänsterpartiet, konstaterar att regeringen bara får ta hänsyn till sakliga grunder när man tillsätter statliga tjänster. Exempel på sakliga grunder är förtjänst och skicklighet. Att en person har politisk bakgrund ska inte diskvalificera honom eller henne från att utnämnas till statlig tjänst. I vissa fall kan politisk erfarenhet till och med vara särskilt värdefull för ledningen av en offentlig organisation. Majoriteten i KU bedömer att granskningen inte ger underlag för någon annan bedömning än att regeringen har utövat utnämningsmakten i enlighet med grundlagens bestämmelser.


Beredning: 2005-09-15 Justering: 2005-12-01 Debatt: 2006-01-19 Beslut: 2006-01-19

Betänkande 2005/06:KU10 (pdf, 2042 kB)

Betänkande 2005/06:FiU9

Stärkt skydd för investerare. Dessutom ska det vara enklare att skaffa kapital över gränserna inom EES-området. Det är tanken med det regeringsförslag som riksdagen godkänt. Förslaget grundar sig på ett EU-direktiv och innebär en större harmonisering av reglerna kring prospekt. Ett prospekt är tryckt information som marknadsför en viss produkt eller verksamhet. De nya bestämmelserna reglerar bland annat ett prospekts utformning och innehåll samt under vilka förutsättningar ett prospekt ska godkännas och offentliggöras. De nya reglerna kring prospekt träder i kraft den 1 januari 2006.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2005-11-10 Debatt: 2005-11-23 Beslut: 2005-11-23

Betänkande 2005/06:FiU9 (pdf, 6176 kB)

Betänkande 2005/06:FiU7

Tjänstepensionsinstituten som förvaltar tjänstepensionerna ska vara aktsamma med pensionstagarnas pengar. Riksdagen har i huvudsak sagt ja till regeringens förslag till nya regler för tjänstepensionsinstitut. Tjänstepensionen regleras genom avtal mellan arbetsgivare och arbetstagare och är för många ett viktigt komplement till den allmänna pensionen. Riksdagens beslut innebär att tjänstepensionspengarna ska placeras på ett sätt som de enskilda försäkringstagarna själva skulle göra om de hade nödvändig kunskap. Tjänstepensionsinstituten ska också tydligt informera försäkringstagarna om sin verksamhet och om överenskommelserna som ligger till grund för försäkringarna. Beslutet berör tjänstepensionskassor, livförsäkringsbolag och pensionsstiftelser. Riksdagen beslutade på finansutskottets förslag att pensionsstiftelserna inte ska omfattas av de nya reglerna i samma utsträckning som övriga tjänstepensionsinstitut eftersom det är arbetsgivaren och inte pensionsstiftelsen som står för pensionsåtagandet. Det ska vara arbetsgivaren och inte pensionsstiftelsen som informerar försäkringstagaren om pensionsförmåner och överenskommelser som ligger till grund för försäkringen. Pensionsstiftelserna ska inte heller behöva ta samma hänsyn till arbetsgivarens pensionsåtaganden som övriga tjänstepensionsinstitut när de placerar tjänstepensionspengarna. Tillgångarna ska placeras på det sätt som bäst gagnar pensionstagarna. Finansinspektionen ansvarar för tillsynen över livförsäkringsbolagen och tjänstepensionskassorna och får nu också tillsyn över pensionsstiftelserna. Lagändringarna grundar sig på ett EU-direktiv och börjar gälla den 1 januari 2006. Tjänstepensionskassorna får vissa övergångsregler.

Förslagspunkter: 7
Beredning: 2005-09-14 Justering: 2005-11-29 Debatt: 2005-12-07 Beslut: 2005-12-08

Betänkande 2005/06:FiU7 (pdf, 11515 kB)

Betänkande 2005/06:FiU6

Regeringen har redovisat AP-fondernas verksamhet under 2004. Redovisningen innehåller bland annat en sammanställning av fondernas årsredovisningar och utvärderingar av fondernas förvaltningsresultat och mål. AP-fondernas förvaltningskostnader har ökat de senaste fyra åren. AP-fondernas resultat uppgick under 2004 till 63,7 miljarder kronor. Riksdagen avslutade ärendet utan att göra någonting mer.

Förslagspunkter: 5 Reservationer: 5
Justering: 2005-10-27 Debatt: 2005-11-09 Beslut: 2005-11-16

Betänkande 2005/06:FiU6 (pdf, 223 kB)

Betänkande 2005/06:KU9

Riksdagen beslutade om en ny vallag. Den nya lagen innebär bland annat följande: Kommunerna får det samlade, lokala ansvaret för att genomföra val. För att kommunerna ska klara detta får de pengar från staten. Rätten för väljare som befinner sig utomlands att brevrösta blir permanent. Möjligheterna att rösta genom bud blir större. Samtidigt stärks säkerheten vid röstning, både då röstning sker genom bud och då väljarna röstar själva. Kraven skärps på kommunerna att ordna vallokaler som är tillgängliga för funktionshindrade väljare. Den nya vallagen börjar gälla den 1 januari 2006.

Förslagspunkter: 20 Reservationer: 9
Beredning: 2005-10-13 Justering: 2005-11-10 Debatt: 2005-11-18 Beslut: 2005-11-23

Betänkande 2005/06:KU9 (pdf, 9686 kB)

Betänkande 2005/06:KU6

Europadomstolen för mänskliga rättigheter i Strassburg ska bli effektivare. Det är tanken med de ändringar i Europakonventionen som regeringen föreslår att riksdagen ska godkänna. Domstolen ska bland annat enklare kunna sålla bland inkommande klagomål. Riksdagen sade ja till regeringens förslag om en effektivare Europadomstol.

Förslagspunkter: 2
Beredning: 2005-10-18 Justering: 2005-10-27 Debatt: 2005-11-09 Beslut: 2005-11-09

Betänkande 2005/06:KU6 (pdf, 10512 kB)

Betänkande 2005/06:KU5

Riksdagen har behandlat motioner från allmänna motionstiden 2004 och 2005 om personval, valdagar, brevröstning, redovisning av blankröster, rösträtt för andra än svenska medborgare, valkretsar, översyn av valsystemet och valperiodens längd. Motionerna handlar om förslag som riksdagen redan tidigare har sagt nej till.

Förslagspunkter: 1 Reservationer: 5
Justering: 2005-10-20 Debatt: 2005-11-18 Beslut: 2005-11-23

Betänkande 2005/06:KU5 (pdf, 132 kB)

Betänkande 2005/06:KU4

I dag pågår det en försöksverksamhet som innebär att kommunala aktiebolag kan bedriva uppdragsverksamhet inom viss kollektivtrafik enligt yrkestrafiklagen. Riksdagen sade ja till regeringens förslag som innebär att försöksverksamheten blir permanent. I den nya lagen höjs också kraven på redovisning för de kommunala trafikföretagen.

Förslagspunkter: 1 Reservationer: 1
Beredning: 2005-10-18 Justering: 2005-10-27 Debatt: 2005-11-09 Beslut: 2005-11-09

Betänkande 2005/06:KU4 (pdf, 280 kB)

Betänkande 2005/06:KU33

Ersättningssystemen till riksdagens ledamöter effektiviseras och förenklas. Det gäller bland annat traktamente, ersättning för logi, bilersättning och inkomstgaranti. Den nuvarande kostnadsersättningen avskaffas. Riksdagens ledamöter får också större möjligheter att engagera sig i aktuella EU-frågor. Riksdagen gjorde några justeringar i riksdagsstyrelsens förslag.

Förslagspunkter: 12 Reservationer: 5
Beredning: 2006-05-04 Justering: 2006-06-01 Debatt: 2006-06-15 Beslut: 2006-06-15

Betänkande 2005/06:KU33 (pdf, 764 kB)

Betänkande 2005/06:NU6

Riksdagen har godkänt regeringens förslag om leveranssäkra elnät som syftar till att undvika omfattande och långvariga elavbrott. För att driva på nätföretagens investeringar i att förbättra elnäten har riksdagen beslutat om följande åtgärder. Kunden ska från och med den 1 januari 2006 få ersättning för elavbrott redan efter 12 timmar. Ju längre elavbrott desto högre ersättning. Regler om miniminivåer och maximinivåer införs. Nätföretagen måste också lämna bättre information om leveranssäkerheten till kunderna och ta fram bättre underlag för att rätta till brister i elnäten. Från och med den 1 januari 2011 får inte oplanerade elavbrott överstiga 24 timmar. Nätföretagen ska få ökade möjligheter att producera el i reservkraftsaggregat. Krav på trädsäkra regionnät införs. Ett företag kan få jämka ersättningar för elavbrott om de nya reglerna skulle innebära att företaget drabbas oskäligt hårt ekonomiskt. Med jämkning menas att företaget inte behöver betala ut hela ersättningen. Riksdagen beslöt också på näringsutskottets förslag att det tydligt ska framgå i lagen att ersättning ska kunna jämkas om arbetet med att få igång elförsörjningen försenats till följd av storm och mörker som medfört betydande risker för arbetstagarna.

Förslagspunkter: 5 Reservationer: 5
Beredning: 2005-11-22 Justering: 2005-11-24 Debatt: 2005-12-07 Beslut: 2005-12-08

Betänkande 2005/06:NU6 (pdf, 316 kB)

Betänkande 2005/06:NU5

Riksdagen sa nej till motioner om utveckling av nya bilmotorer och alternativa drivmedel från allmänna motionstiden 2002, 2003 och 2004.

Förslagspunkter: 1 Reservationer: 2
Justering: 2005-09-21 Debatt: 2005-10-19 Beslut: 2005-10-19

Betänkande 2005/06:NU5 (pdf, 259 kB)

Betänkande 2005/06:NU4

Regeringen har lämnat en skrivelse till riksdagen där man redogör för förvaltningen av statens företagsägande och för verksamheten i de statliga företagen. Vidare har Riksrevisionens styrelse lämnat förslag till riksdagen om regeringens styrning av statliga bolag. Riksdagens ledamöter har också lämnat ett flertal motionsförslag om synen på statligt ägande och styrningen av statliga bolag. Riksdagen ansåg att det inte fanns något behov för riksdagen att göra uttalanden i de frågor som aktualiseras av Riksrevisionens styrelse och som handlar om bland annat bolagsstämmans roll, regeringens ansvar för styrningen och riktlinjer för ägarförvaltningen.

Förslagspunkter: 6 Reservationer: 7
Beredning: 2005-09-21 Justering: 2005-11-08 Debatt: 2005-11-25 Beslut: 2005-11-30

Betänkande 2005/06:NU4 (pdf, 427 kB)

Betänkande 2005/06:NU3

Riksdagen sade ja till regeringens förslag i budgetpropositionen om anslag på energiområdet för 2006. Riksdagen godkände också regeringens förslag till investeringsplan för Svenska kraftnät för perioden 2006-2008 och gav regeringen möjlighet att för 2006 ge Svenska kraftnät de finansiella befogenheter som föreslagits i budgetpropositionen.

Förslagspunkter: 12 Reservationer: 15
Beredning: 2005-10-20 Justering: 2005-11-15 Debatt: 2005-12-07 Beslut: 2005-12-08

Betänkande 2005/06:NU3 (pdf, 638 kB)

Betänkande 2005/06:NU2

Riksdagen godkänner regeringens budgetförslag på cirka 3,3 miljarder kronor i anslag 2006 för utgiftsområdet Regional utveckling. Riksdagen stöder regeringens strävan att inrikta den regionala utvecklingspolitiken mot en hållbar tillväxt i hela landet. Det är inte bara välfärden som är beroende av tillväxten utan även det omvända gäller, det vill säga att välfärden är en förutsättning för att alla ska kunna vara med och bidra till tillväxten, påpekar riksdagen. Riksrevisionen har redogjort för styrningen av de regionala stöden. En motion som lämnats in med anledning av redogörelsen avslås med hänvisning till pågående utvecklingsarbete. Riksdagen anser att Riksrevisionens granskning är värdefull men avslutar ärendet utan några ytterligare tillägg.

Förslagspunkter: 10 Reservationer: 10
Justering: 2005-11-29 Debatt: 2005-12-15 Beslut: 2005-12-15

Betänkande 2005/06:NU2 (pdf, 569 kB)

Betänkande 2005/06:NU1

Riksdagen sa ja till regeringens förslag inom utgiftsområdet Näringsliv. Regeringens förslag innebär bland annat följande. Budgetanslagen för 2006 ska uppgå till cirka 4,2 miljarder kronor för området näringsliv. Målen för näringspolitiken ska vara att främja en hållbar tillväxt och ökad sysselsättning genom fler företag och ökad konkurrenskraft. Regeringen ska få föra över ett belopp som motsvarar större delen av Patent- och registreringsverkets (PRV) balanserade överskott till Bolagsverket för att minska Bolagsverkets underskott. Regeringen ska också få ta till vissa åtgärder för att förbättra kapitalstrukturen i statligt ägda företag samt besluta om låneramar i Riksgäldskontoret för SJ AB, Jernhusen AB och AB Swedcarrier.

Förslagspunkter: 6 Reservationer: 4
Justering: 2005-11-29 Debatt: 2005-12-15 Beslut: 2005-12-15

Betänkande 2005/06:NU1 (pdf, 801 kB)

Betänkande 2005/06:KU3

Riksdagen sade nej till motionen som handlar om att göra utredningar på nationell och internationell nivå om speciella förfaranden vid avvisningar till följd av avvisningarna av två egyptiska medborgare till Egypten i december 2001.

Förslagspunkter: 2 Reservationer: 1
Beredning: 2005-05-31 Justering: 2005-10-27 Debatt: 2005-11-09 Beslut: 2005-11-09

Betänkande 2005/06:KU3 (pdf, 125 kB)

Betänkande 2005/06:KU2

Sverige borde inte ha godtagit Egyptens garanti mot tortyr och annan illabehandling. Garantin borde därmed inte ha lett till avvisningarna av två egyptiska medborgare i december 2001. Det anser konstitutionsutskottet efter att ha granskat ärendet. Bristen på planering av hur garantin skulle följas upp återspeglas enligt KU i att den faktiska uppföljningen brustit. KU betonar att det är angeläget att Sverige lämnar ett fullgott underlag och på andra sätt samarbetar med FN:s kommitté mot tortyr. FN:s kommitté mot tortyr konstaterade i maj 2005 att Sverige brutit mot tortyrkonventionen. Däremot riktar KU ingen kritik mot regeringen i fallet med den fängslade svensken på Guantánamobasen. Riksdagen delar KU:s uppfattning.

Förslagspunkter: 1
Beredning: 2005-05-31 Justering: 2005-09-21 Debatt: 2005-11-09 Beslut: 2005-11-09

Betänkande 2005/06:KU2 (doc, 19041 kB) Betänkande 2005/06:KU2 (pdf, 543 kB)

Betänkande 2005/06:KU12

Heby kommun förs den 1 januari 2007 över från Västmanlands län till Uppsala län. Frågan om att föra över Heby kommun till Uppsala län har diskuterats under lång tid. Kommunen genomförde en folkomröstning 1998, och en majoritet av de som röstade ville tillhöra Uppsala län.

Förslagspunkter: 3
Beredning: 2005-11-08 Justering: 2005-11-24 Debatt: 2005-11-30 Beslut: 2005-11-30

Betänkande 2005/06:KU12 (pdf, 136 kB)

Betänkande 2005/06:KU11

TV 4:as koncessionsavgift ska avvecklas i takt med att de analoga tv-sändningarna upphör. När alla marksändningar är digitala upphör ju TV 4:s fördel att som enda kanal sända tv-program med reklam via det analoga marknätet. Riksdagen stödjer den reduceringstakt som regeringen har föreslagit. Koncessionsavgiften ska reduceras etappvis varje halvår från och med andra halvåret 2005 till och med andra halvåret 2007. Avgiften reduceras med procentandelar som är knutna till andelen av befolkningen som fortfarande kan se analoga sändningar under de fem olika etapperna.

Förslagspunkter: 2 Reservationer: 2
Beredning: 2005-10-25 Justering: 2005-11-17 Debatt: 2005-11-30 Beslut: 2005-11-30

Betänkande 2005/06:KU11 (pdf, 208 kB)