Dokument & lagar (234 träffar)

Betänkande 2005/06:KU13

Justitieombudsmännen (JO) har lämnat sin årliga rapport om verksamheten till riksdagen. Riksdagen avslutade ärendet utan att besluta något mer.

Förslagspunkter: 2
Beredning: 2005-11-17 Justering: 2005-11-29 Debatt: 2006-01-19 Beslut: 2006-01-19

Betänkande 2005/06:KU13 (pdf, 93 kB)

Betänkande 2005/06:KU10

Riksdagen beslutade om konstitutionsutskottets (KU) granskning av regeringens och ministrarnas arbete. KU har granskat Regeringskansliets utveckling, en fråga om samarbetet mellan Sverige och Sydafrika, medel ur Allmänna arvsfonden, dokumentation och aktbildning när det gäller regeringens styrning av de statliga bolagen, arbetet för att få fram enklare och klarare statliga regler samt hur regeringen har utövat sin så kallade utnämningsmakt när man utnämnt myndighetschefer. Riksdagen röstade för en reservation av Moderaterna, Folkpartiet, Kristdemokraterna, Centerpartiet och Miljöpartiet om utnämningsmakten. Partierna menar att överrepresentationen av utnämnda myndighetschefer med bakgrund inom regeringspartiet är så stor att den kan väcka misstanke om att inte enbart sakliga grunder vägs in vid utnämningen. Partierna vill därför att rutinerna inom Regeringskansliet ändras. Detta för att skapa bättre förutsättningar för att i efterhand kunna granska vad som har legat till grund för olika utnämningar. Majoriteten i KU, Socialdemokraterna och Vänsterpartiet, konstaterar att regeringen bara får ta hänsyn till sakliga grunder när man tillsätter statliga tjänster. Exempel på sakliga grunder är förtjänst och skicklighet. Att en person har politisk bakgrund ska inte diskvalificera honom eller henne från att utnämnas till statlig tjänst. I vissa fall kan politisk erfarenhet till och med vara särskilt värdefull för ledningen av en offentlig organisation. Majoriteten i KU bedömer att granskningen inte ger underlag för någon annan bedömning än att regeringen har utövat utnämningsmakten i enlighet med grundlagens bestämmelser.


Beredning: 2005-09-15 Justering: 2005-12-01 Debatt: 2006-01-19 Beslut: 2006-01-19

Betänkande 2005/06:KU10 (pdf, 2042 kB)

Betänkande 2005/06:JuU7

DNA-tekniken ska kunna användas oftare för att klara upp brott. Det innebär ett regeringsförslag som riksdagen sagt ja till. Riksdagen poängterar vikten av att fler brott klaras upp. DNA-tekniken ökar den möjligheten. Med de nya bestämmelserna har polisen möjlighet att ta DNA-prov på alla som skäligen kan misstänkas för brott där straffet kan bli fängelse. Dessutom kommer polisen också att kunna ta DNA-prov på personer som inte själva är skäligen misstänkta för ett brott men där det finns synnerliga skäl att anta att provtagningen är av betydelse i en brottsutredning. Fler DNA-profiler kommer med de nya reglerna att kunna sparas i DNA-registret. Alla som dömts till annat straff än böter får registreras. Dessutom får en person som är skäligen misstänkt för ett brott där straffet kan bli fängelse registreras i ett separat utredningsregister. Det är endast dömda personer som blir kvar i DNA-registret. Prover som tagits på personer som inte längre är misstänkta för brott ska förstöras så snart målet eller ärendet är avslutat. Samma sak gäller uppgifter som har lagrats i utredningsregistret. Lagändringarna träder i kraft den 1 januari 2006.

Förslagspunkter: 8 Reservationer: 5
Justering: 2005-11-22 Debatt: 2005-11-29 Beslut: 2005-11-30

Betänkande 2005/06:JuU7 (pdf, 931 kB)

Betänkande 2005/06:JuU6

Varje EU-land ska vara skyldigt att betala ersättning till den EU-medborgare som råkar ut för ett våldsbrott i landet. Det är innebörden av EU:s brottsofferdirektiv, som nu genomförs i svensk lag. Den svensk som råkat ut för ett våldsbrott i ett annat EU-land kan ansöka om ersättning från det landet via svenska Brottsoffermyndigheten. Brottsoffermyndigheten har bland annat möjlighet att komplettera ersättningen så att den når upp till den nivå som följer svensk praxis. Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2006.

Förslagspunkter: 2 Reservationer: 1
Justering: 2005-11-22 Debatt: 2005-11-29 Beslut: 2005-11-30

Betänkande 2005/06:JuU6 (pdf, 525 kB)

Betänkande 2005/06:JuU4

Prövningen av ärenden i hyres- och arrendenämnderna ska bli effektivare. Bland annat kommer möjligheten att avgöra ärenden utan intresseledamöters medverkan utvidgas. Det ska också bli möjligt att delegera beredande uppgifter till kanslipersonal och i vissa fall ska ärenden kunna avgöras utan något sammanträde samt protokollföring. Dessutom ska en muntlig ansökan till nämnden kunna göras under vissa förutsättningar. Den 1 januari 2006 kommer de mindre hyres- och arrendenämnderna att samordnas administrativt med tingsrätten på respektive ort. Med anledning av samordningen ska en arrendenämnds beslut som i dag kan överklagas till fastighetsdomstol kunna överklagas till den hovrätt som ligger inom den aktuella domkretsen i fortsättningen. Det kommer också att bli möjligt att delegera beredande uppgifter i en hyres- eller arrendenämnd till anställda i en tingsrätt på samma ort och vice versa. Systemet med obligatoriska ersättare för ordförande och övriga ledamöter i nämnderna avskaffas. Riksdagen sade ja till regeringens förslag. Lagändringarna träder i kraft den 1 januari 2006.

Förslagspunkter: 2 Reservationer: 1
Justering: 2005-11-17 Debatt: 2005-11-29 Beslut: 2005-11-30

Betänkande 2005/06:JuU4 (pdf, 4447 kB)

Betänkande 2005/06:JuU3

En person som deltar i en demonstration får vid ett upplopp eller annan ordningsstörande situation inte täcka sitt ansikte på ett sätt som gör att det inte går att identifiera personen. Det innebär förslaget om maskeringsförbud som riksdagen sagt ja till. Förslaget innebär att personer som deltar i demonstrationer inte helt eller delvis får täcka sitt ansikte på ett sätt som försvårar identifikation om det vid demonstrationen skulle uppkomma en störning av den allmänna ordningen eller en omedelbar fara för en sådan störning. De nya bestämmelserna innebär att det som huvudregel kommer att vara tillåtet att vara maskerad i samband med en demonstration. Det är om en ordningsstörande situation uppstår eller är på väg att uppstå som maskeringsförbudet börjar gälla. Maskeringsförbudet gäller inte för den person som täcker sitt ansikte av religiösa skäl. Den som anordnar en allmän sammankomst ska också hos polisen kunna ansöka om att deltagarna ska få täcka sitt ansikte. För demonstrationsdeltagare som fått ett sådant tillstånd gäller inte maskeringsförbudet. Lagen om maskeringsförbud träder i kraft den 1 januari 2006.

Förslagspunkter: 6 Reservationer: 6
Justering: 2005-11-24 Debatt: 2005-12-01 Beslut: 2005-12-01

Betänkande 2005/06:JuU3 (pdf, 1510 kB)

Betänkande 2005/06:JuU2

De nuvarande lokala kriminalvårdsmyndigheterna, Transporttjänsten och Kriminalvårdsstyrelsen slås ihop till en ny myndighet för hela kriminalvården den 1 januari 2006. Syftet med reformen är att effektivisera kriminalvårdens verksamhet. Riksdagen sade ja till regeringens förslag.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2005-10-25 Debatt: 2005-11-09 Beslut: 2005-11-16

Betänkande 2005/06:JuU2 (pdf, 4825 kB)

Betänkande 2005/06:FiU9

Stärkt skydd för investerare. Dessutom ska det vara enklare att skaffa kapital över gränserna inom EES-området. Det är tanken med det regeringsförslag som riksdagen godkänt. Förslaget grundar sig på ett EU-direktiv och innebär en större harmonisering av reglerna kring prospekt. Ett prospekt är tryckt information som marknadsför en viss produkt eller verksamhet. De nya bestämmelserna reglerar bland annat ett prospekts utformning och innehåll samt under vilka förutsättningar ett prospekt ska godkännas och offentliggöras. De nya reglerna kring prospekt träder i kraft den 1 januari 2006.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2005-11-10 Debatt: 2005-11-23 Beslut: 2005-11-23

Betänkande 2005/06:FiU9 (pdf, 6176 kB)

Betänkande 2005/06:FiU7

Tjänstepensionsinstituten som förvaltar tjänstepensionerna ska vara aktsamma med pensionstagarnas pengar. Riksdagen har i huvudsak sagt ja till regeringens förslag till nya regler för tjänstepensionsinstitut. Tjänstepensionen regleras genom avtal mellan arbetsgivare och arbetstagare och är för många ett viktigt komplement till den allmänna pensionen. Riksdagens beslut innebär att tjänstepensionspengarna ska placeras på ett sätt som de enskilda försäkringstagarna själva skulle göra om de hade nödvändig kunskap. Tjänstepensionsinstituten ska också tydligt informera försäkringstagarna om sin verksamhet och om överenskommelserna som ligger till grund för försäkringarna. Beslutet berör tjänstepensionskassor, livförsäkringsbolag och pensionsstiftelser. Riksdagen beslutade på finansutskottets förslag att pensionsstiftelserna inte ska omfattas av de nya reglerna i samma utsträckning som övriga tjänstepensionsinstitut eftersom det är arbetsgivaren och inte pensionsstiftelsen som står för pensionsåtagandet. Det ska vara arbetsgivaren och inte pensionsstiftelsen som informerar försäkringstagaren om pensionsförmåner och överenskommelser som ligger till grund för försäkringen. Pensionsstiftelserna ska inte heller behöva ta samma hänsyn till arbetsgivarens pensionsåtaganden som övriga tjänstepensionsinstitut när de placerar tjänstepensionspengarna. Tillgångarna ska placeras på det sätt som bäst gagnar pensionstagarna. Finansinspektionen ansvarar för tillsynen över livförsäkringsbolagen och tjänstepensionskassorna och får nu också tillsyn över pensionsstiftelserna. Lagändringarna grundar sig på ett EU-direktiv och börjar gälla den 1 januari 2006. Tjänstepensionskassorna får vissa övergångsregler.

Förslagspunkter: 7
Beredning: 2005-09-14 Justering: 2005-11-29 Debatt: 2005-12-07 Beslut: 2005-12-08

Betänkande 2005/06:FiU7 (pdf, 11515 kB)

Betänkande 2005/06:FiU6

Regeringen har redovisat AP-fondernas verksamhet under 2004. Redovisningen innehåller bland annat en sammanställning av fondernas årsredovisningar och utvärderingar av fondernas förvaltningsresultat och mål. AP-fondernas förvaltningskostnader har ökat de senaste fyra åren. AP-fondernas resultat uppgick under 2004 till 63,7 miljarder kronor. Riksdagen avslutade ärendet utan att göra någonting mer.

Förslagspunkter: 5 Reservationer: 5
Justering: 2005-10-27 Debatt: 2005-11-09 Beslut: 2005-11-16

Betänkande 2005/06:FiU6 (pdf, 223 kB)

Betänkande 2005/06:KU9

Riksdagen beslutade om en ny vallag. Den nya lagen innebär bland annat följande: Kommunerna får det samlade, lokala ansvaret för att genomföra val. För att kommunerna ska klara detta får de pengar från staten. Rätten för väljare som befinner sig utomlands att brevrösta blir permanent. Möjligheterna att rösta genom bud blir större. Samtidigt stärks säkerheten vid röstning, både då röstning sker genom bud och då väljarna röstar själva. Kraven skärps på kommunerna att ordna vallokaler som är tillgängliga för funktionshindrade väljare. Den nya vallagen börjar gälla den 1 januari 2006.

Förslagspunkter: 20 Reservationer: 9
Beredning: 2005-10-13 Justering: 2005-11-10 Debatt: 2005-11-18 Beslut: 2005-11-23

Betänkande 2005/06:KU9 (pdf, 9686 kB)

Betänkande 2005/06:KU6

Europadomstolen för mänskliga rättigheter i Strassburg ska bli effektivare. Det är tanken med de ändringar i Europakonventionen som regeringen föreslår att riksdagen ska godkänna. Domstolen ska bland annat enklare kunna sålla bland inkommande klagomål. Riksdagen sade ja till regeringens förslag om en effektivare Europadomstol.

Förslagspunkter: 2
Beredning: 2005-10-18 Justering: 2005-10-27 Debatt: 2005-11-09 Beslut: 2005-11-09

Betänkande 2005/06:KU6 (pdf, 10512 kB)

Betänkande 2005/06:KU5

Riksdagen har behandlat motioner från allmänna motionstiden 2004 och 2005 om personval, valdagar, brevröstning, redovisning av blankröster, rösträtt för andra än svenska medborgare, valkretsar, översyn av valsystemet och valperiodens längd. Motionerna handlar om förslag som riksdagen redan tidigare har sagt nej till.

Förslagspunkter: 1 Reservationer: 5
Justering: 2005-10-20 Debatt: 2005-11-18 Beslut: 2005-11-23

Betänkande 2005/06:KU5 (pdf, 132 kB)

Betänkande 2005/06:KU4

I dag pågår det en försöksverksamhet som innebär att kommunala aktiebolag kan bedriva uppdragsverksamhet inom viss kollektivtrafik enligt yrkestrafiklagen. Riksdagen sade ja till regeringens förslag som innebär att försöksverksamheten blir permanent. I den nya lagen höjs också kraven på redovisning för de kommunala trafikföretagen.

Förslagspunkter: 1 Reservationer: 1
Beredning: 2005-10-18 Justering: 2005-10-27 Debatt: 2005-11-09 Beslut: 2005-11-09

Betänkande 2005/06:KU4 (pdf, 280 kB)

Betänkande 2005/06:KU33

Ersättningssystemen till riksdagens ledamöter effektiviseras och förenklas. Det gäller bland annat traktamente, ersättning för logi, bilersättning och inkomstgaranti. Den nuvarande kostnadsersättningen avskaffas. Riksdagens ledamöter får också större möjligheter att engagera sig i aktuella EU-frågor. Riksdagen gjorde några justeringar i riksdagsstyrelsens förslag.

Förslagspunkter: 12 Reservationer: 5
Beredning: 2006-05-04 Justering: 2006-06-01 Debatt: 2006-06-15 Beslut: 2006-06-15

Betänkande 2005/06:KU33 (pdf, 764 kB)

Betänkande 2005/06:KU3

Riksdagen sade nej till motionen som handlar om att göra utredningar på nationell och internationell nivå om speciella förfaranden vid avvisningar till följd av avvisningarna av två egyptiska medborgare till Egypten i december 2001.

Förslagspunkter: 2 Reservationer: 1
Beredning: 2005-05-31 Justering: 2005-10-27 Debatt: 2005-11-09 Beslut: 2005-11-09

Betänkande 2005/06:KU3 (pdf, 125 kB)

Betänkande 2005/06:KU2

Sverige borde inte ha godtagit Egyptens garanti mot tortyr och annan illabehandling. Garantin borde därmed inte ha lett till avvisningarna av två egyptiska medborgare i december 2001. Det anser konstitutionsutskottet efter att ha granskat ärendet. Bristen på planering av hur garantin skulle följas upp återspeglas enligt KU i att den faktiska uppföljningen brustit. KU betonar att det är angeläget att Sverige lämnar ett fullgott underlag och på andra sätt samarbetar med FN:s kommitté mot tortyr. FN:s kommitté mot tortyr konstaterade i maj 2005 att Sverige brutit mot tortyrkonventionen. Däremot riktar KU ingen kritik mot regeringen i fallet med den fängslade svensken på Guantánamobasen. Riksdagen delar KU:s uppfattning.

Förslagspunkter: 1
Beredning: 2005-05-31 Justering: 2005-09-21 Debatt: 2005-11-09 Beslut: 2005-11-09

Betänkande 2005/06:KU2 (doc, 19041 kB) Betänkande 2005/06:KU2 (pdf, 543 kB)

Betänkande 2005/06:KU12

Heby kommun förs den 1 januari 2007 över från Västmanlands län till Uppsala län. Frågan om att föra över Heby kommun till Uppsala län har diskuterats under lång tid. Kommunen genomförde en folkomröstning 1998, och en majoritet av de som röstade ville tillhöra Uppsala län.

Förslagspunkter: 3
Beredning: 2005-11-08 Justering: 2005-11-24 Debatt: 2005-11-30 Beslut: 2005-11-30

Betänkande 2005/06:KU12 (pdf, 136 kB)

Betänkande 2005/06:KU11

TV 4:as koncessionsavgift ska avvecklas i takt med att de analoga tv-sändningarna upphör. När alla marksändningar är digitala upphör ju TV 4:s fördel att som enda kanal sända tv-program med reklam via det analoga marknätet. Riksdagen stödjer den reduceringstakt som regeringen har föreslagit. Koncessionsavgiften ska reduceras etappvis varje halvår från och med andra halvåret 2005 till och med andra halvåret 2007. Avgiften reduceras med procentandelar som är knutna till andelen av befolkningen som fortfarande kan se analoga sändningar under de fem olika etapperna.

Förslagspunkter: 2 Reservationer: 2
Beredning: 2005-10-25 Justering: 2005-11-17 Debatt: 2005-11-30 Beslut: 2005-11-30

Betänkande 2005/06:KU11 (pdf, 208 kB)

Betänkande 2005/06:KU1

Riksdagen sa ja till förslagen i budgetpropositionen om utgiftsområdet Rikets styrelse. Regeringen och riksdagsstyrelsen lämnade där förslag om anslag för 2006 till bland annat Regeringskansliet, riksdagens ledamöter och partier, riksdagsförvaltningen, hovet och presstödet.

Förslagspunkter: 21 Reservationer: 10
Beredning: 2005-10-25 Justering: 2005-11-17 Debatt: 2005-11-30 Beslut: 2005-11-30

Betänkande 2005/06:KU1 (pdf, 2089 kB)