Dokument & lagar (309 träffar)

Betänkande 2014/15:FiU31

Cheferna för de statliga affärsverken ska omfattas av den så kallade förflyttningsskyldigheten för myndighetschefer. Det innebär att anställningsvillkoren för affärscheferna jämställs med villkoren för myndighetscheferna på andra statliga myndigheter som lyder under regeringen. Cheferna får förflyttas till en annan statlig anställning om det behövs av organisatoriska skäl eller annars är nödvändigt av hänsyn till myndighetens bästa. De statliga affärsverken som berörs är Luftfartsverket, Sjöfartsverket och Affärsverket svenska kraftnät.

Riksdagen sa delvis ja till regeringens förslag, med ändringen att de nya reglerna bara ska gälla för anställningar som har påbörjats efter att de nya reglerna börjat gälla.

De nya bestämmelserna börjar gälla den 1 juli 2015.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2015-05-28 Debatt: 2015-06-04 Beslut: 2015-06-04

Betänkande 2014/15:FiU31 (pdf, 662 kB)

Betänkande 2014/15:FiU28

Regeringen har lämnat skrivelsen Årsredovisning för staten 2014 till riksdagen. Riksrevisionen har granskat årsredovisningen och lämnat en redogörelse för sin granskning till riksdagen. Årsredovisningen innehåller en resultaträkning, balansräkning och finansieringsanalys samt det slutliga utfallet på statsbudgetens inkomsttitlar och anslag under året. I redovisningen finns också en uppföljning av de budgetpolitiska målen, uppgifter om statsskuldens utveckling, redovisning och riskanalys av statliga garantier och statlig utlåning, en redovisning av avgifter till och bidrag från EU samt regeringens intygande över EU-medel.

Riksdagen betonade hur viktig årsredovisningen är. Den kompletterar budgetpropositionen och ger riksdagen en möjlighet att kontrollera de beslut som riksdagen har fattat om statens budget. Riksdagen lade skrivelsen och redogörelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2015-06-11 Debatt: 2015-06-17 Beslut: 2015-06-17

Betänkande 2014/15:FiU28 (pdf, 237 kB)

Betänkande 2014/15:KU17

Riksdagen sa ja till regeringens förslag till en ändring i riksdagsordningen, med ett par egna ändringar. Ändringen innebär att statsbudgetens utgiftsområde Integration och jämställdhet byter namn till Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering. Ändringen i lagen börjar gälla den 1 september 2015 och tillämpas första gången i fråga om statens budget för 2016.

Riksdagen sa även ja till regeringens förlag om att Statens va-nämnd:s uppgifter samt upphandlingsstödet flyttas till andra utgiftsområden.

Riksdagen gjorde ett tillkännagivande till riksdagsstyrelsen om att låta utreda och lämna förslag på en lag om registrering av gåvor till riksdagsledamöter. I tillkännagivandet ingår även att låta utreda och lämna förslag på en ändring i lagen om registrering av riksdagsledamöters åtaganden, som innebär att vissa skulder ska registreras.

Förslagspunkter: 4
Justering: 2015-06-02 Debatt: 2015-06-10 Beslut: 2015-06-10

Betänkande 2014/15:KU17 (pdf, 827 kB)

Betänkande 2014/15:FiU9

Riksrevisorerna har lämnat sin årliga rapport till riksdagen, där de samlar det viktigaste i årets granskning. Finansutskottet anser att rapporten är viktig och att redovisningen blivit tydligare de senaste åren genom att den årliga rapporten i högre grad är kopplad till Riksrevisionens granskningsplan.

I årets rapport tar riksrevisorerna upp problem som kan uppstå när myndigheter delar ansvar för utbetalningar och åtaganden. Delat ansvar får inte innebära att ansvaret också blir otydligt. Utifrån granskningen av myndigheternas årsredovisningar anser Finansutskottet att det är viktigt att myndigheternas årsredovisningar är rättvisande så att regeringen kan fullgöra sin redovisningsskyldighet gentemot riksdagen.

Riksdagen lade riksrevisorernas rapport till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2014-11-06 Debatt: 2014-11-19 Beslut: 2014-11-19

Betänkande 2014/15:FiU9 (pdf, 235 kB)

Betänkande 2014/15:FiU10

Den 19 december 2014 avslutade riksdagen höstens arbete med statens budget för 2015. FiU10 anmäldes i kammaren och sedan överlämnade riksdagen sammanställningen av riksdagens beslut om statens budget till regeringen. I finansutskottets sammanställning finns alla beslut, uppdelat på inkomster, utgiftsområde och anslag.


Justering: 2014-12-19

Betänkande 2014/15:FiU10 (pdf, 567 kB)

Betänkande 2014/15:FiU8

Regeringen redovisar i en skrivelse sitt och de statliga myndigheternas arbete för att nå målet för det finansiella systemet under åren 2012 och 2013. Skrivelsen är ett svar på att Finansutskottet uppmanat regeringen att redovisa hur målet för det finansiella systemet har uppnåtts när det gäller effektivitet, stabilitet, konsumentskydd, reglering och tillsyn.

Regeringen gör bedömningen att det svenska finansiella systemet är stabilt. Bolånetak och högre kapital- och likviditetskrav har bidragit till detta. Statens låga skulder är en styrka. Samtidigt finns vissa risker i form av hushållens skulder och bankernas beroende av marknadsfinansiering.

Finansutskottet delar regeringens bedömning att det finansiella systemet är stabilt, även om vissa risker finns och det behövs fortsatt arbete för att upprätthålla skyddet för konsumenterna. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2014-11-20 Debatt: 2014-11-26 Beslut: 2014-11-26

Betänkande 2014/15:FiU8 (pdf, 314 kB)

Betänkande 2014/15:FiU12

I november 2010 bestämde sig EU och Internationella Valutafonden, IMF, samt Danmark, Storbritannien och Sverige för att låna ut pengar till Irland, som drabbats av en ekonomisk nedgång. Ett av lånevillkoren är att om Irland gör en tidig återbetalning av något av lånen så måste Irland betala tillbaka samma summa till de andra långivarna.

Återhämtningen i den irländska ekonomin går bra. Landet vill nu betala tillbaka en del av pengarna som IMF lånat ut. Därför föreslår regeringen att riksdagen ska godkänna ett avtal som gör att Irland kan betala tillbaka en del av lånet till IMF utan att behöva göra en motsvarande återbetalning till Sverige.

Finansutskottet skriver att om Irland i stället för att låna från IMF kunde göra en upplåning på marknaden till en lägre räntekostnad skulle det ge Irland en önskvärd möjlighet att minska sina upplåningskostnader. Riksdagen godkände avtalet.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2014-11-13 Debatt: 2014-11-19 Beslut: 2014-11-19

Betänkande 2014/15:FiU12 (pdf, 190 kB)

Betänkande 2014/15:FiU5

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att drygt 40,1 miljarder kronor ska gå till EU-avgiften för 2015. Finansutskottet har i sitt beslutsunderlag, liksom tidigare år, betonat att Sverige bör verka för att budgetpolitiken inom EU ska vara återhållsam. Det innebär en inriktning mot att förbättra och förnya EU:s budget.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2014-12-09 Debatt: 2014-12-18 Beslut: 2014-12-18

Betänkande 2014/15:FiU5 (pdf, 190 kB)

Betänkande 2014/15:FiU4

Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen om att drygt 20,5 miljarder kronor ska användas till statsskuldsräntor för 2015. Riksdagen konstaterar att den svenska statsskulden är låg både ur ett historiskt och internationellt perspektiv.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2014-12-09 Debatt: 2014-12-18 Beslut: 2014-12-18

Betänkande 2014/15:FiU4 (pdf, 337 kB)

Betänkande 2014/15:FiU2

Riksdagen sa ja i stort till regeringens förslag om fördelning av pengar i statsbudgeten till samhällsekonomi och finansförvaltning för 2015. Riksdagen sa också ja till förslag från Moderaterna, Centerpartiet, Folkpartiet och Kristdemokraterna om pengar till finansmarknadsforskning.

Den sammanlagda summan i statens budget för området är knappt 14,6 miljarder kronor. Mest pengar går till statliga tjänstepensioner (drygt 12 miljarder), Statistiska centralbyrån (drygt 545 miljoner) och Finansinspektionen (knappt 453 miljoner).

Förslagspunkter: 3
Justering: 2014-12-11 Debatt: 2014-12-18 Beslut: 2014-12-18

Betänkande 2014/15:FiU2 (pdf, 435 kB)

Betänkande 2014/15:FiU14

Lagen om vidareutnyttjande av handlingar från den offentliga förvaltningen (PSI-lagen) ändras. Lagen syftar i korthet till att göra myndigheternas offentliga information mer tillgänglig. Olika aktörer i samhället ska kunna använda informationen för att skapa nya produkter, applikationer och tjänster.

Lagändringarna innebär bland annat följande:

  • Högskolebibliotek och kulturinstitutioner som arkiv, bibliotek och museer ska omfattas av lagen.
  • En ny allmän princip har införts om att handlingar som omfattas av regelverket ska kunna vidareutnyttjas.
  • Myndigheter ska tillhandahålla på sin webbplats vilken information som kan vidareanvändas av externa användare.
  • Om det är möjligt och lämpligt ska myndigheterna göra sina handlingar tillgängliga i ett öppet och maskinläsbart format tillsammans med tillhörande metadata.
  • De avgifter som myndigheter tar ut för att reproducera, tillhandahålla och sprida offentliga handlingar får i fortsättningen högst motsvara marginalkostnaderna. Beräkningsgrunderna för avgifterna ska framgå i förväg.

Bakgrunden till lagändringarna är bland annat att EU:s så kallade PSI-direktiv från 2003 har ändrats. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Det börjar att gälla den 1 juli 2015.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2015-04-23 Debatt: 2015-05-06 Beslut: 2015-05-06

Betänkande 2014/15:FiU14 (pdf, 1170 kB)

Betänkande 2014/15:FiU18

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ändringar i penningtvättslagen. Ändringarna är en anpassning till vissa internationella standarder om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism. Genom anpassningen stärks och effektiviseras det svenska regelverket.

Beslutet innebär bland annat följande:

  • Företagare får ett ökat ansvar för att personligen bedöma om det finns risk för penningtvätt och finansiering av terrorism i sin verksamhet.
  • Det ska tydligt framgå att lagens bestämmelser om personer i så kallad politiskt utsatt ställning även ska omfatta personens familjemedlemmar och kända medarbetare. Med utsatt ställning menas att personen exempelvis har eller har haft en viktig offentlig funktion som innebär att han eller hon riskerar att utsättas för mutor och korruption.
  • Länsstyrelserna ska i sitt tillsynsansvar få utökade möjligheter att besluta om förelägganden med vite som följd om en företagare bryter mot reglerna.

Lagändringarna börjar att gälla den 1 augusti 2015.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2015-04-21 Debatt: 2015-05-06 Beslut: 2015-05-06

Betänkande 2014/15:FiU18 (pdf, 1922 kB)

Betänkande 2014/15:FiU15

Riksrevisionen har överlämnat sin årsredovisning för 2014 till riksdagen. Finansutskottet har granskat årsredovisningen. Den externa revisorn har kommit fram till att Riksrevisionens årsredovisning är rättvisande. Finansutskottet betonar bland annat att det är viktigt att Riksrevisionen fortsätter sitt arbete med att förbättra de interna processerna för ekonomisk uppföljning. Utskottet anser också Riksrevisionen framöver tydligt bör motivera i årsredovisningen varför man väljer att byta redovisningsprinciper när man gör det.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2015-04-23 Debatt: 2015-05-06 Beslut: 2015-05-06

Betänkande 2014/15:FiU15 (pdf, 1095 kB)

Betänkande 2014/15:KU21

Regeringen har redogjort för sitt arbete med skrivelser från riksdagen under 2014. Andelen tillkännagivanden som behandlades färdigt under 2014 minskade jämfört med året före. Samtidigt minskade även den genomsnittliga tiden för behandling av tillkännagivanden.

Konstitutionsutskottet, som förberedde riksdagens beslut, ansåg att vissa ärenden tog lång tid eller inte motsvarade det som riksdagen ville att regeringen skulle göra. I något fall var regeringens redogörelse väl kortfattad och svår att bedöma. Utskottet förutsatte att regeringen tar hänsyn till dessa synpunkter och vidtar åtgärder för att lösa de problem som finns.

Över tid har regeringens redogörelser för skrivelser från riksdagen förbättrats under flera år, vilket utskottet ansåg är positivt. Det finns dock fortfarande utrymme för förbättringar. Riksdagen lade regeringens redogörelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 2
Justering: 2015-06-02 Debatt: 2015-06-10 Beslut: 2015-06-10

Betänkande 2014/15:KU21 (pdf, 5477 kB) Webb-tv debatt om förslag: Redogörelse för behandlingen av riksdagens skrivelser

Betänkande 2014/15:FiU24

Finansutskottet har utvärderat Riksbankens penningpolitik för perioden 2012-2014. Under 2014 skedde en tydlig omsvängning i penningpolitiken. Riksbanken sänkte reporäntan till historiskt låga 0 procent under hösten för att komma närmare inflationsmålet på 2 procent. Utskottet välkomnar sänkningen men konstaterar att inflationen är fortsatt extremt låg. Konsumentpriserna sjönk under 2014 med i genomsnitt 0,2 procent vilket är mer än 2 procentenheter under inflationsmålet.

Utskottet konstaterar också att resursutnyttjandet i ekonomin har varit lågt under perioden och att arbetslösheten har pendlat kring 8 procent av arbetskraften. Med facit i hand tyder detta på att Riksbanken hade kunnat bedriva en mer expansiv penningpolitik under 2013 och inledningen av 2014 för att få upp inflationen närmare målet och öka resursutnyttjandet i ekonomin.

Utskottet understryker att det är viktigt att penningpolitiken utvärderas och debatteras. Det kommer därför att se över formerna för riksdagens framtida utvärderingar och granskningar av penningpolitiken. Senast det gjordes var i mitten av 2000-talet.

Riksdagen godkände finansutskottets utvärdering av penningpolitiken.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2015-05-28 Debatt: 2015-06-04 Beslut: 2015-06-04

Betänkande 2014/15:FiU24 (pdf, 486 kB) Webb-tv debatt om förslag: Utvärdering av penningpolitiken för perioden 2012-2014

Betänkande 2014/15:FiU17

Regeringen har lämnat sin årliga redovisning av hur ekonomin och verksamheten i kommuner och landsting utvecklats de senaste åren. Riksdagen har gått igenom skrivelsen och kan konstatera att kommunsektorn som helhet haft en god ekonomisk utveckling även under 2014. Utvecklingen har dock varierat mellan enskilda kommuner och landsting och kostnaderna har fortsatt att öka.

Riksdagen noterar att kommunsektorn står inför stora utmaningar som kommer att utsätta hela eller delar av den kommunala sektorn för stora ekonomiska påfrestningar framöver. Några exempel på utmaningar är den demografiska utvecklingen, efterfrågan på skattefinansierade tjänster, behovet av infrastruktursatsningar, fastigheter, kollektivtrafik och utflyttning. Riksdagen betonar därför vikten av att följa utvecklingen och regeringens årliga skrivelse till riksdagen är ett viktigt led i den uppföljningen.

I övrigt tycker riksdagen att skrivelsen kan vidareutvecklas så att fler specialdestinerade bidrag utvärderas och redovisas. Med specialdestinerade statsbidrag menas utbetalningar från ett antal anslag på statsbudgeten inom andra utgiftsområden än de som är direkt avsedda för kommuner och landsting.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2015-05-26 Debatt: 2015-06-04 Beslut: 2015-06-04

Betänkande 2014/15:FiU17 (pdf, 406 kB) Webb-tv debatt om förslag: Utvecklingen inom den kommunala sektorn 2014

Betänkande 2014/15:KU20

Konstitutionsutskottet, KU, har i sin årliga granskning av regeringen granskat 28 ärenden som grundar sig på 30 anmälningar från riksdagsledamöterna. KU har bland annat kommit fram till följande:

  • KU anser att när regeringen beredde förslaget om att slopa kravet på vårdvalssystem borde den ha inhämtat yttrande från Lagrådet och gett remissinstanserna längre svarstid. Tidplanen för ärendet var dessutom orimligt kort för att kunna ta hand om remissinstansernas synpunkter. Lagrådet anser att regeringen inte uppfyllt regeringsformens beredningskrav. Regeringen har påpekat att förslaget behövde beredas snabbt, men KU tycker inte att det motiverar att rutinerna frångås. Utskottet kritiserar regeringen för de brister som framkommit.
  • Regeringen beslutade hösten 2014 att frysa arbetet i projektet E4 Förbifart Stockholm. Skälet var bland annat att ge tid till förhandlingar med Stockholms läns landsting om omfördelning av resurser. Vid tidpunkten för frysingsbeslutet kände regeringen inte till om landstinget kunde tänka sig förhandlingar. KU tycker därför att regeringen först borde ha inhämtat ett yttrande från landstinget i frågan. Det finns inget som talar för att projektkostnaderna skulle ha ökat i avvaktan på ett sådant yttrande. KU menar att regeringens hantering inte rimmar med kravet på god hushållning i budgetlagen. Infrastrukturminister Anna Johansson (S) kan inte undgå kritik för hanteringen av ärendet, enligt KU.
  • Efter regeringsförklaringen hösten 2014 gav regeringen i sin kommunikation bilden av att man hade tagit ställning i frågan om erkännande av Staten Palestina, innan Utrikesnämnden hade haft sitt sammanträde. Det går inte att utesluta att omvärlden uppfattade ärendet som avgjort före Utrikesnämndens sammanträde och att förutsättningarna för ett samråd kan ha försämrats, enligt KU. Kommunikation borde tydligare ha speglat att det pågick en beredningsprocess i ärendet. För det inträffade bär utrikesminister Margot Wallström (S) ett särskilt ansvar och statsminister Stefan Löfven (S) ett övergripande ansvar.
  • När regeringen beslutade att utse en statlig samordnare för Bromma flygplats fanns ett förslag från trafikutskottet som i väsentliga delar rörde samma fråga. Förslaget, som var känt inom regeringen, innehöll ett tillkännagivande om att regeringen inte borde tillsätta någon förhandlingsperson när det gällde frågan om att avveckla citynära flygplatser. KU anser att regeringen hade skäl att invänta riksdagens beslut, med utgångspunkt i den konstitutionella praxis som gäller vid hanteringen av tillkännagivanden.
  • Klimat- och miljöminister Åsa Romson (MP) gjorde ett uttalande i samband med att Naturvårdsverket beslutade att delegera beslutsrätten av licensjakt på varg till länsstyrelserna. KU anser att ministerns uttalande kan uppfattas som en kritik i efterhand mot Naturvårdsverkets beslut. Det går heller inte att utesluta att uttalandet tog upp frågor som var av betydelse för länsstyrelsernas efterkommande beslut om licensjakt och Naturvårdsverkets prövningar av överklaganden av länsstyrelsernas beslut.
  • Ett pressmeddelande på regeringens webbplats om anställningen av en statssekreterare på Miljödepartementet innehöll en felaktig uppgift om statssekreterarens arbetsuppgifter. Det gick flera månader efter publiceringen innan en fullständig rättelse gjordes, och först nu har departementet infört nya rutiner för att korrigera felaktig information. KU tycker att det är otillfredsställande att rättelsen gjordes så sent. Utskottet påpekar också att departementet borde ha inrättat de nya rutinerna långt tidigare, och förutsätter att andra departement inför motsvarande rutiner om de inte redan har gjort det.

Riksdagen lade KU:s granskning till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.


Justering: 2015-06-02 Debatt: 2015-06-15 Beslut: 2015-06-16

Betänkande 2014/15:KU20 (pdf, 2043 kB) Webb-tv debatt om förslag: Granskningsbetänkande

Betänkande 2014/15:KU19

Regeringen har lämnat sin årliga rapport till riksdagen om arbetet inom de kommittéer, utredningar, som regeringen har tillsatt. Konstitutionsutskottet har behandlat regeringens rapport. KU konstaterar när det gäller gruppen ledamöter och sakkunniga att det råder jämn könsfördelning, men inte när det gäller ordförande. När det gäller gruppen sekreterare konstaterar utskottet att andelen kvinnor ökar.

Utskottet anser att det är viktigt att arbeta för en jämn könsfördelning inom alla grupper. Vad gäller åldersfördelningen har regeringen inte lämnat någon redogörelse över ålderssammansättningen. Det är sjätte året i rad som regeringen inte har lämnat en sådan redogörelse.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 2
Justering: 2015-04-28 Debatt: 2015-05-06 Beslut: 2015-05-06

Betänkande 2014/15:KU19 (pdf, 212 kB) Webb-tv debatt om förslag: Kommittéberättelse 2015

Betänkande 2014/15:KU5

Konstitutionsutskottet, KU, har gjort sin uppföljning av hur riksdagen har använt sig av EU:s subsidiaritetsprincip under 2013. Riksdagen granskar samtliga utkast till lagförslag som man får från EU utifrån subsidiaritetsprincipen. Den principen innebär att beslut ska fattas så effektivt och så nära medborgarna som möjligt. Riksdagen har gjort 123 subsidiaritetsprövningar under 2013 och funnit att 14 EU-förslag strider mot principen. Riksdagen har skickat 10 motiverade yttranden till Europaparlamentets, rådets och kommissionens ordförande. Om tillräckligt många av EU-ländernas parlament tycker att ett EU-förslag strider mot subsidiaritetsprincipen ska förslaget omprövas av den som lämnat förslaget, oftast EU-kommissionen. Det brukar ibland kallas att parlamenten ger kommissionen en varning, gult kort. Under 2013 utfärdades ett gult kort.

KU konstaterar att en majoritet av lagförslagen syftade till att stärka den inre marknaden, samt rörde områdena jordbruk, fiske, transportpolitik och miljöpolitik.

Utskottet konstaterar dessutom att 24 procent av lagförslagen som subsidiaritetsprövades under 2013 saknade motiveringar gällande subsidiaritetsprincipen. Att kommissionen inte lämnat motiveringar gör det svårare för EU-ländernas olika parlament att avgöra om förslagen är förenliga med subsidiaritetsprincipen. KU tycker att riksdagen i sin kommunikation med kommissionen bör betona vikten av att lagförslag ska motiveras utförligt.

Konstitutionsutskottet tycker det är bra att EU-samordningen inom Riksdagsförvaltningen sedan våren 2014 har tagit på sig rollen att bevaka och underrätta utskotten om när lagförslag antas.

Riksdagen lade utskottets anmälan till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.


Justering: 2014-12-16 Debatt: 2015-01-21 Beslut: 2015-01-21

Betänkande 2014/15:KU5 (pdf, 6299 kB) Webb-tv debatt om förslag: Uppföljning av riksdagens tillämpning av subsidiaritetsprincipen

Betänkande 2014/15:FiU3

Riksdagen sa ja till förslag från Moderaterna, Centerpartiet, Folkpartiet och Kristdemokraterna om fördelningen av pengar i statsbudgeten till allmänna bidrag till kommuner för 2015. Samtidigt sade riksdagen delvis ja till regeringens förslag, till exempel vad gäller LSS-kostnader och bidrag till kommunalekonomiska organisationer.

Den sammanlagda summan i statens budget för området är drygt 91,4 miljarder kronor. Mest pengar går till kommunalekonomisk utjämning (drygt 87,7 miljarder) och utjämningsbidrag för LSS-kostnader (drygt 3,7 miljarder).

Förslagspunkter: 1
Justering: 2014-12-11 Debatt: 2014-12-18 Beslut: 2014-12-18

Betänkande 2014/15:FiU3 (pdf, 355 kB) Webb-tv debatt om förslag: Utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner