Dokument & lagar (320 träffar)

Betänkande 2012/13:KU25

Fördelningen av ändamål och verksamheter på statsbudgetens utgiftsområden ändras. Ändringarna handlar om EU-utbildningar inom statsförvaltningen, värdegrundsarbetet i statsförvaltningen, sjukvård i internationella förhållanden och Europeiska integrationsfonden.

Förslagspunkter: 2 Reservationer: 1
Beredning: 2013-05-14 Justering: 2013-05-28 Debatt: 2013-06-05 Beslut: 2013-06-05

Betänkande 2012/13:KU25 (pdf, 50 kB)

Betänkande 2012/13:FiU33

Regeringen har lämnat en redovisning för staten 2012 till riksdagen. Riksrevisionen har granskat årsredovisningen och lämnat en redogörelse för granskningen till riksdagen.

Årsredovisningen innehåller en resultaträkning, balansräkning och finansieringsanalys samt det slutliga utfallet på statsbudgetens inkomsttitlar och anslag under året. I redovisningen finns också en uppföljning av de budgetpolitiska målen, uppgifter om statsskuldens utveckling, redovisning och analys av statliga garantier och krediter, avgifter till och bidrag från EU samt regeringens intygande över EU-medel.

Regeringen anser att årsredovisningen ger en rättvisande bild. Riksrevisionen anser att årsredovisningen är gjord på ett sätt som följer bestämmelserna i budgetlagen. Riksdagen lade skrivelsen och redogörelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2013-06-11 Debatt: 2013-06-19 Beslut: 2013-06-19

Betänkande 2012/13:FiU33 (pdf, 98 kB)

Betänkande 2012/13:FiU31

En ny lag om förvaltare av alternativa investeringsfonder börjar gälla den 22 juli 2013. Lagen är en anpassning till ett EU-direktiv som innehåller regler om tillståndsplikt, verksamhetskrav och tillsyn av förvaltare av alternativa investeringsfonder. Alternativa investeringsfonder är bland annat specialfonder, riskkapitalfonder, fastighetsfonder och råvarufonder.

I dag finns regler för specialfonder i lagen om investeringsfonder. Den lagen byter namn till Lagen om värdepappersfonder och regleringen av specialfonder flyttas över till den nya lagen om förvaltare av alternativa investeringsfonder.

Det införs också regler för marknadsföring av alternativa investeringsfonder till konsumenter och andra som inte är professionella investerare.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2013-06-11 Debatt: 2013-06-18 Beslut: 2013-06-18

Betänkande 2012/13:FiU31 (pdf, 12963 kB)

Betänkande 2012/13:FiU30

Nya regler för finansiella konglomerat och grupper börjar gälla den 1 augusti 2013. Reglerna innebär en anpassning till ett EU-direktiv om extra tillsyn över finansiella enheter i ett finansiellt konglomerat.

Ett finansiellt konglomerat är en företagsgrupp som innehåller företag som driver verksamhet inom både försäkringssektorn och bank- och värdepapperssektorn. Reglerna om finansiella konglomerat omfattar mer övergripande en kontroll av konglomeratets finansiella ställning.

Det har under senare år utvecklats allt fler företagsgrupper som innehåller företag från dessa sektorer. Om ett företag i en sådan grupp skulle få finansiella problem kan det inte bara påverka andra företag inom samma sektor utan även sprida sig till företag inom den andra sektorn.

EU-direktivet innehåller ett flertal mindre ändringar som syftar till att åtgärda brister som har identifierats vid tillsynen av finansiella konglomerat. Det är ett första steg i en större översyn.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2013-06-11 Debatt: 2013-06-19 Beslut: 2013-06-19

Betänkande 2012/13:FiU30 (pdf, 2404 kB)

Betänkande 2012/13:KU5

Riksrevisionen ska lämna sina granskningsrapporter om Riksdagsförvaltningen och riksdagens övriga myndigheter i form av redogörelser till riksdagen. Redogörelserna blir då formella riksdagsärenden med motionsrätt redan när de kommer in till riksdagen. I dag gäller samma ordning som för granskningsrapporter om de myndigheter som ligger under regeringen. Riksdagen lämnar då över granskningsrapporten till regeringen som återkommer med en skrivelse som sedan blir ett riksdagsärende. Riksdagen sa ja till denna del av Riksdagsstyrelsens förslag, med ändringen att lagändringen ska börja gälla den 1 januari 2013.

Riksdagsstyrelsen föreslår att uppgifter som är sekretessbelagda hos Riksrevisionen ska omfattas av sekretess om de begärs in till riksdagen. Riksdagen sa nej till denna del av förslaget. Skälet är att riksdagen har svårt att se behovet av en sådan bestämmelse. Riksdagen framhåller också att allmänhetens intresse av insyn är större i riksdagen än hos en myndighet.

Förslagspunkter: 2
Beredning: 2012-10-16 Justering: 2012-11-06 Debatt: 2012-11-14 Beslut: 2012-11-14

Betänkande 2012/13:KU5 (pdf, 89 kB)

Betänkande 2012/13:FiU35

Riksrevisionen har överlämnat sin årsredovisning för 2012 till riksdagen.

Riksdagen konstaterar att Riksrevisionen under 2012 överskridit den interna budgeten. Eftersom det är viktigt att resurserna används så effektivt som möjligt anser riksdagen att Riksrevisionen bör förbättra den interna styrningen och kostnadskontrollen. Man konstaterar också att Riksrevisionen vidtagit åtgärder för att anpassa verksamheten till tillgängliga resurser.

Riksdagen anser att Riksrevisionens strategi för hur den externa kompetensen används kan redovisas tydligare. Även redovisningen för kostnaderna för extern kompetens och konsulter kan bli tydligare, om de redovisas var för sig.

Riksdagen lade Riksrevisionens årsredovisning till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2013-05-02 Debatt: 2013-05-29 Beslut: 2013-05-29

Betänkande 2012/13:FiU35 (pdf, 94 kB)

Betänkande 2012/13:FiU37

En ny lag om ett valfrihetssystem för inköp av tjänster för elektronisk identifiering börjar gälla den 1 juli 2013. Lagen innebär att myndigheter ska kunna köpa tjänster för elektronisk identifiering från alla leverantörer som har godkänts av en myndighet som regeringen senare kommer att utse.

Många statliga myndigheter, kommuner och landsting tillhandahåller i dag e-tjänster som kräver säker elektronisk identifiering. Syftet med den nya lagen är bland annat att så många enskilda som möjligt ska kunna använda dessa tjänster. Lagen kommer att vara frivillig för myndigheterna. Om en myndighet väljer att inte använda den nya lagen ska lagen om offentlig upphandling gälla.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2013-05-02 Debatt: 2013-05-15 Beslut: 2013-05-15

Betänkande 2012/13:FiU37 (pdf, 816 kB)

Betänkande 2012/13:FiU36

Finansinspektionen, FI, är den myndighet som beslutar om tillstånd att bedriva bank- och försäkringsrörelse. Om ärendet är av principiell betydelse eller av särskild vikt ska FI skicka det till regeringen för prövning. Det gäller också för vissa andra förvaltningsärenden. I praktiken sker inte detta längre. Den 15 juli 2013 tar FI över hela beslutskompetensen i dessa frågor.

Bakgrunden är att Internationella valutafonden, IMF, har kritiserat Sverige för att både FI och regeringen i dag har beslutskompetens. Det skapar enligt IMF otydlighet när det gäller ansvarsfördelningen i beslutsprocessen.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2013-05-02 Debatt: 2013-05-15 Beslut: 2013-05-15

Betänkande 2012/13:FiU36 (pdf, 2685 kB)

Betänkande 2012/13:FiU10

Riksdagen överlämnade till regeringen en sammanställning av riksdagens beslut om statsbudgeten för 2013.


Justering: 2012-12-19 Debatt: 2012-12-19 Beslut: 2012-12-19

Betänkande 2012/13:FiU10 (pdf, 231 kB)

Betänkande 2012/13:KU11

Det behövs ingen ytterligare lagändring för att lösa den intressekonflikt som kan uppstå när ett verk som är skyddat av upphovsrätten blir en allmän handling. Det anser regeringen i en skrivelse som har lämnat tills riksdagen.

Riksdagen beslutade år 2000 om en sekretessbestämmelse som skulle skydda uppgifter i vissa upphovsrättsligt skyddade verk som inkommit till en myndighet. Bakgrunden var att ett outgivet verk, den så kallade scientologibibeln, hade lämnades in till ett antal svenska myndigheter. Lösningen sågs då som provisorisk och riksdagen gav regeringen i uppdrag att återkomma med ett förslag till permanent lösning. Regeringen anser nu att ingen ytterligare lagändring behövs, eftersom sekretessbestämmelsen inte har orsakat sådana tillämpningsproblem som man befarade. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 1
Beredning: 2013-01-31 Justering: 2013-02-19 Debatt: 2013-03-06 Beslut: 2013-03-06

Betänkande 2012/13:KU11 (pdf, 55 kB)

Betänkande 2012/13:FiU27

Kravet på kungörelseförfarande avskaffas vid Bolagsverkets handläggning av vissa ärenden om tvångslikvidation. Lagändringen börjar gälla den 25 april 2013.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2013-04-09 Debatt: 2013-04-10 Beslut: 2013-04-10

Betänkande 2012/13:FiU27 (pdf, 153 kB)

Betänkande 2012/13:FiU9

Riksrevisorerna har lämnat sin årliga rapport som fokuserar på de viktigaste iakttagelserna från revisionsverksamheten under det gångna året. Den årliga rapporten fyller en viktig funktion, anser finansutskottet, då den ger en översiktlig och sammanhållen bild av det gångna årets revisionsarbete. Flera av Riksrevisionens revisionsrapporter har handlat om frågor om upphandling. Riksrevisorerna konstaterar att många myndigheter har problem med att uppfylla kraven i lagen om offentlig upphandling, LOU. Flera av de granskade myndigheterna upptäcker inte om de överskrider gränsen för direktupphandling eftersom de inte gör någon samordning av inköpen. Riksrevisorerna bedömer också att myndigheterna inte har tillräcklig kunskap om hur LOU ska tillämpas vid upphandling av lokaler. Finansutskottet menar att dessa iakttagelser är värdefulla, eftersom det i förlängningen handlar om medborgarnas förtroende för statsförvaltningen. Riksdagen lade Riksrevisionens redogörelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2012-10-25 Debatt: 2012-11-07 Beslut: 2012-11-07

Betänkande 2012/13:FiU9 (pdf, 49 kB)

Betänkande 2012/13:FiU8

Äldre 50- och 1 000-kronorssedlar slutar fungera som betalningsmedel den 31 december 2013. De äldre sedlarna har samma motiv som de nyare, skillnaden är att de saknar det så kallade foliebandet och vissa andra säkerhetsdetaljer. Efter årsskiftet 2014 ska det gå att lösa in de gamla sedlarna hos bankerna under en tid. Efter det ska det gå att lösa in sedlarna hos Riksbanken via brev.

En orsak till att de gamla versionerna av sedlar tas ut bruk är att det ska bli enklare för bankerna, värdetransportföretagen och handelsföretagen när de nya svenska sedlarna och mynten införs med början hösten 2015. Riksdagen sa ja till Riksbankens förslag.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2012-10-25 Debatt: 2012-11-07 Beslut: 2012-11-07

Betänkande 2012/13:FiU8 (pdf, 171 kB)

Betänkande 2012/13:FiU16

Riksdagen beslutade på finansutskottets initiativ om en rättning i lagen om investeringsfonder. Ändringen innebär att tre hänvisningar i lagen som av misstag blivit felaktiga rättas till. Lagändringarna börjar gälla den 1 december 2012.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2012-10-18 Debatt: 2012-10-24 Beslut: 2012-10-24

Betänkande 2012/13:FiU16 (pdf, 28 kB)

Betänkande 2012/13:FiU13

Finansinspektionen får möjligheter att förbjuda eller begränsa blankning eller korta positioner i aktier eller statspapper. Den möjligheten ska gälla vid ogynnsamma händelser eller en utveckling som utgör ett allvarligt hot mot den finansiella stabiliteten eller marknadsförtroendet.

De nya reglerna börjar gälla den 1 januari 2013 och innebär en anpassning till EU:s blankningsförordning. Syftet med förordningen är att öka transparensen för korta positioner i finansiella instrument. Reglerna ska bidra till att minska stabilitetsrisker och upprätthålla tilliten till marknaden.

Blankning, eller korta positioner, innebär att man säljer aktier, statspapper eller andra värdepapper som man inte äger vid försäljningen. Vid äkta blankning har man lånat värdepapperen av en annan part före försäljningen. Vid så kallad naken blankning säljer man värdepapperen utan att ha lånat dem före försäljningen. Blankning innebär att man kan tjäna pengar på en nedåtgående marknad.

Förslagspunkter: 2
Justering: 2012-10-25 Debatt: 2012-11-07 Beslut: 2012-11-07

Betänkande 2012/13:FiU13 (pdf, 376 kB)

Betänkande 2012/13:KU20

Konstitutionsutskottet, KU, är klart med sin årliga granskning av regeringen. I år har KU behandlat 21 anmälningar från riksdagsledamöterna. En anmälning handlar om militärt samarbete med Saudiarabien. Enligt KU finns det ingenting som styrker att någon i regeringen eller Regeringskansliet skulle ha varit delaktig i eller godkänt beslutet om att bilda bolaget STTI, om dess finansiering eller roll i projektet med att bygga en vapenfabrik i Saudiarabien. Dock har det sedan åtminstone våren 2009 funnits information i Regeringskansliet om förekomsten av bolaget SSTI och dess roll i projektet. KU menar att Försvarsdepartementet borde ha följt händelseutvecklingen noga, men att departementet i stället sköt frågan ifrån sig och gav de inblandade myndigheterna i uppgift att lösa situationen. Granskningen visar enligt KU på allvarliga brister som i förlängningen har skadat Sveriges internationella relationer.

KU kritiserar också Näringsdepartementets hantering av en begäran om att ta del av allmänna handlingar. Att en myndighet under pågående beredning på eget initiativ lämnar ut en begärd handling till andra än den som begärt ut handlingen kan enligt KU starkt ifrågasättas. Näringsminister Annie Lööf (C) är ytterst ansvarig för hur ärendet hanterades. Utskottet påpekar också att statsminister Fredrik Reinfeldt (M) har ett övergripande ansvar. Utskottet är även kritiskt till att näringsministern lämnat felaktiga uppgifter till KU under en utfrågning.

I övriga granskningsärenden har KU bland annat kommit fram till följande:

  • Regeringens beredning av besparingar inom försvarets materielförsörjning uppvisar brister. Bland annat har vissa handlingar inte diarieförts i Regeringskansliet och uppgifter från Försvarsmakten har lagts till i ärendet utan att det har dokumenterats.
  • Kulturminister Lena Adelsohn Liljeroth (M) hade inte haft för avsikt att försöka påverka länsstyrelsen i Skåne genom det brev hon skickade till landshövdingen. Men den opinionsyttring som skickades vidare av kulturministern hanterades i en annan ordning än den ordinarie. Utskottet anser att alla inkommande brev och skrivelse med samma typ av innehåll bör behandlas på ett likartat sätt oavsett vem som är avsändare.
  • Det råder olika meningar om landsbygdsminister Eskil Erlandsson (C) i ett telefonsamtal har avrått Skogsstyrelsens generaldirektör från att delta i en konferens. Informella kontakter mellan regeringen och de statliga myndigheterna är viktiga men de bör vara inriktade på information, inte styrning.
  • Regeringen har inte brutit mot Sveriges folkrättsliga åtaganden genom att Sveriges bidrag till det internationella klimatarbetet tas från biståndsbudgeten. Regeringen bör dock överväga att förtydliga detta för riksdagen, till exempel i budgetpropositionen.
  • I hanteringen av två svenska medborgare som lämnats ut från Djibouti till USA har regeringen och Utrikesdepartementet uppfyllt de krav som kan ställas.
  • När det gäller utrikesminister Carl Bildts (M) agerande med anledning av ett ärende hos Kronofogden om att genomföra ett beslut om försäljning av utländsk egendom påminner KU om att en minister bör vara försiktig med uttalanden som rör myndighetsutövning. Samtidigt kan utrikesministern och Utrikesdepartementet i viss utsträckning, som ett led i informationen, lämna sin bedömning av en aktuell sakfråga.
  • Under förhandlingarna om ett EU-direktiv om administrativt samarbete på skatteområdet har Finansdepartementet inte fullt ut förutsett vilka konsekvenser bestämmelserna skulle få för den svenska meddelarfriheten. Det är viktigt att de som företräder Sverige i EU-förhandlingar har tillräcklig kompetens i de konstitutionella frågorna.

Riksdagen lade KU:s granskning till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.


Beredning: 2012-09-20 Justering: 2013-06-04 Debatt: 2013-06-18 Beslut: 2013-06-19

Betänkande 2012/13:KU20 (pdf, 1585 kB) Webb-tv debatt om förslag: Granskningsbetänkande

Betänkande 2012/13:FiU6

Finansutskottet har granskat regeringens redovisning av AP-fondernas verksamhet under perioden 2001-2011. Under 2011 gjorde AP-fonderna en sammanlagd förlust på drygt 17 miljarder kronor. Orsaken var den svaga utvecklingen på aktiemarknaden under det senare halvåret. Kapitalet i fonderna minskade under 2011 med drygt 22 miljarder kronor till knappt 873 miljarder kronor. AP-fonderna har inte gett den avkastning som förväntades när de nya placeringsreglerna infördes i början av 2000-talet, något som utskottet redan tidigare konstaterat. Under perioden 2001-2011 har ingen av fonderna nått sina mål för avkastningen. En anledning är att finansmarknaderna har varit extremt turbulenta under det senaste årtiondet. Utskottet understryker att det är viktigt att pensionskapitalet förvaltas på ett kostnadseffektivt sätt. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 3 Reservationer: 2
Justering: 2012-11-22 Debatt: 2012-12-06 Beslut: 2012-12-11

Betänkande 2012/13:FiU6 (pdf, 1991 kB) Webb-tv debatt om förslag: Redovisning av AP-fondernas verksamhet t.o.m. 2011

Betänkande 2012/13:KU9

De flesta av riksdagens nämnder får tydligare regler. Beslutet gäller Valprövningsnämnden, Statsrådsarvodesnämnden, Nämnden för lön till riksdagens ombudsmän och riksrevisorerna, Riksdagens arvodesnämnd och Riksdagens överklagandenämnd. Ändringarna i bestämmelserna gäller bland annat nämndernas ledning och utbetalningen av arvoden till de ledamöter som sitter i nämnderna. Ansvarsfördelningen mellan Riksdagsförvaltningen och nämnderna blir också tydligare.

Riksdagsstyrelsen har gett riksdagsdirektören i uppdrag att utreda reglering av Partibidragsnämnden, därför behandlades förslag till ändringar inte vid det här tillfället. Reglerna för Riksdagens ansvarsnämnd beslutas av riksdagsstyrelsen och behandlades inte heller vid det här tillfället.

Riksdagen sa ja till riksdagsstyrelsens förslag.

Förslagspunkter: 1
Beredning: 2012-11-06 Justering: 2012-11-13 Debatt: 2012-11-28 Beslut: 2012-11-28

Betänkande 2012/13:KU9 (pdf, 1900 kB) Webb-tv debatt om förslag: Reglering av riksdagens nämnder

Betänkande 2012/13:FiU15

Kommuner och landsting får större möjligheter att själva kunna jämna ut intäkter över tid. De ska kunna bygga upp så kallade resultatutjämningsreserver inom ramen för det egna kapitalet. Då kan de reservera en del av överskottet i goda tider som de sedan kan använda för att täcka underskott i en lågkonjunktur. Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2013. Det blir även möjligt att reservera överskott upparbetade från och med räkenskapsåret 2010.

Förslagspunkter: 2 Reservationer: 1
Justering: 2012-11-15 Debatt: 2012-11-28 Beslut: 2012-11-28

Betänkande 2012/13:FiU15 (pdf, 432 kB) Webb-tv debatt om förslag: Kommunala resultatutjämningsreserver

Betänkande 2012/13:FiU12

Finansutskottet har gett två ekonomer i uppdrag att utvärdera Riksbankens penningpolitik och arbete med finansiell stabilitet 2005-2010. Ekonomerna är professorerna Charles Goodhart och Jean-Charles Rochet.

Utskottet drar följande slutsatser av utvärderarnas förslag och rekommendationer och de remissvar som har kommit in:

  • Sverige klarade finanskrisen relativt bra. Myndigheterna agerade snabbt och kraftfullt för att bland annat se till att bankerna hade tillgång till likviditet. Därigenom undvek vi en omfattande åtstramning av den svenska kreditmarknaden.
  • Det svenska institutionella ramverket för bland annat fördelning av ansvar och befogenheter och ansvarsutkrävande och krishantering måste bli bättre och tydligare. Sverige bör bygga upp ett ramverk och en organisation för en effektiv svensk makrotillsyn av finansmarknaderna. Den så kallade Finanskriskommittén arbetar redan med dessa frågor, och utskottet väljer att avvakta resultatet av arbetet.
  • Man måste noga överväga hur ansvarsutkrävandet och den demokratiska kontrollen av den framtida makrotillsynen ska säkras. Man bör också noga överväga hur en löpande utvärdering av makrotillsynen bör utformas.
  • Det behövs en reformering och översyn av riksbankslagen. Men resultatet av de pågående utredningarna bör avvaktas.
  • Utskottet delar utvärderarnas övervägande positiva omdömen om Riksbankens penningpolitik.
  • Det kan finnas målkonflikter inom penningpolitiken. En utbyggd makrotillsyn skulle kunna bidra till att avlasta en del av dessa målkonflikter. Hot mot den finansiella stabiliteten kan i ökad utsträckning angripas med makrotillsyn. Räntan kan i större utsträckning än i dag sättas utifrån en avvägning av räntans effekter på inflationen och produktionen.
  • Inflationsmålet bör även i fortsättningen mätas som årlig procentuell förändring av konsumentprisindex, KPI.

Riksdagen godkände utskottets slutsatser.

Förslagspunkter: 1 Reservationer: 1
Beredning: 2011-12-01 Justering: 2012-11-22 Debatt: 2012-12-06 Beslut: 2012-12-11

Betänkande 2012/13:FiU12 (pdf, 2167 kB) Webb-tv debatt om förslag: Utvärdering av Riksbankens penningpolitik och arbete med finansiell stabilitet 2005–2010