Dokument & lagar (1 235 träffar)

Betänkande 2018/19:UbU20

En bestämmelse i skollagen justeras. Ändringen handlar främst om att sammansättningen av ledamöter i Skolväsendets överklagandenämnd ändras så att det vid behov finns möjlighet att utse två ersättare till ordföranden i stället för en som idag.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringen börjar gälla 1 juli 2019.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2019-05-16 Debatt: 2019-05-28 Beslut: 2019-06-04

Betänkande 2018/19:UbU20 (pdf, 362 kB)

Betänkande 2018/19:UbU14

Riksdagen sa nej till motioner från den allmänna motionstiden 2018 om forskningsfrågor. Anledningen är bland annat att arbete redan pågår eller att åtgärder redan är gjorda.

Motionerna handlar exempelvis om forskningsfinansiering, EU:s ramprogram för forskning samt villkor för doktorander och forskare.

Förslagspunkter: 6 Reservationer: 16
Justering: 2019-05-02 Debatt: 2019-05-09 Beslut: 2019-05-09

Betänkande 2018/19:UbU14 (pdf, 634 kB) Webb-tv debatt om förslag: Forskning

Betänkande 2018/19:UbU13

Riksdagen sa nej till 170 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2018. Anledningen är bland annat de bestämmelser som gäller inom området, pågående arbete och att åtgärder redan är påbörjade. Motionerna handlar bland annat om styrning och ledning, resurstilldelning och kvalitetssäkring. Andra områden är tillträde till högskoleutbildning, internationalisering, dimensionering av utbildning och utbildningarnas innehåll.

Förslagspunkter: 25 Reservationer: 59
Justering: 2019-05-02 Debatt: 2019-05-09 Beslut: 2019-05-09

Betänkande 2018/19:UbU13 (pdf, 1016 kB) Webb-tv debatt om förslag: Högskolan

Betänkande 2018/19:UbU10

Riksdagen sa nej till cirka 130 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2018. Motionerna handlar bland annat om åtgärder för att höja kunskapsresultaten, fristående skolor, tillsyn, särskilda undervisningsformer, it i skolan samt studie- och yrkesvägledning. Anledningen är bland annat bestämmelser som gäller inom området, pågående utredningar och åtgärder som redan har aviserats eller vidtagits.

Förslagspunkter: 18 Reservationer: 49
Justering: 2019-04-09 Debatt: 2019-04-25 Beslut: 2019-05-02

Betänkande 2018/19:UbU10 (pdf, 959 kB)

Betänkande 2018/19:UbU9

Riksdagen sa nej till motioner från den allmänna motionstiden 2018 om frågor som rör lärare och elever. Anledningen är bland annat att arbete redan pågår eller att åtgärder redan är gjorda.

Motionerna handlar exempelvis om läraryrket, så som att minska administrationen för lärare och skolledare samt att inrätta fler karriärtjänster för lärare som vill göra karriär utan att lämna undervisningen. Vidare finns motioner om att ändra reglerna för lärarlegitimationen och om att förstärka elevhälsan i skolan.

Förslagspunkter: 24 Reservationer: 51
Justering: 2019-04-04 Debatt: 2019-04-25 Beslut: 2019-05-02

Betänkande 2018/19:UbU9 (pdf, 1028 kB)

Betänkande 2018/19:UbU8

För att skolorna ska kunna ha stärkt fokus på ordning bör det vara möjligt att ge elever på högstadiet och gymnasiet ett skriftligt ordningsomdöme i terminsbetygen. Omdömet ska däremot inte ingå i slutbetyget. Det tycker riksdagen som riktade ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen om det.

Tillkännagivandet kommer från ett motionsyrkande från allmänna motionstiden 2018. Motionerna handlar bland annat om skolans värdegrund, kränkande behandling, fritidshem samt trygghet och studiero. Riksdagen sa nej till de ca 140 övriga motionsyrkandena på grund av bestämmelser som finns inom området, redan avslutade åtgärder och att en rad åtgärder inom området har påbörjats.

Förslagspunkter: 23 Reservationer: 42
Justering: 2019-04-02 Debatt: 2019-04-25 Beslut: 2019-05-02

Betänkande 2018/19:UbU8 (pdf, 1006 kB) Webb-tv debatt om förslag: Grundläggande om utbildningen

Betänkande 2018/19:UbU12

Riksdagen sa nej till cirka 60 förslag i motioner om vuxenutbildning från allmänna motionstiden 2018. Anledningen är bland annat gällande regler och att arbete redan pågår när det gäller flera av de frågor motionerna tar upp. Motionerna berör bland annat kommunal vuxenutbildning, svenska för invandrare och utbildning på yrkeshögskolan.

Förslagspunkter: 16 Reservationer: 24
Justering: 2019-03-28 Debatt: 2019-04-03 Beslut: 2019-04-03

Betänkande 2018/19:UbU12 (pdf, 560 kB) Webb-tv debatt om förslag: Vuxenutbildning

Betänkande 2018/19:UbU11

Regeringen bör utreda om det går att inrätta en tvåårig yrkesskola på gymnasienivå. Det tycker riksdagen som riktade ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen om detta.

Arbetsmarknaden förändras allt snabbare och kraven på kunskap och kompetens ökar. Samtidigt lämnar alltför många elever grundskolan utan behörighet till gymnasiet. Enligt riksdagen skulle en tvåårig yrkesskola på gymnasienivå ge snabbare tillträde till arbetslivet eller vara en brygga till fortsatta studier för de elever som inte kommer in på någon av de treåriga utbildningarna.

Förslaget om tillkännagivande kom i samband med att utskottet behandlade motioner från allmänna motionstiden 2018 om gymnasieskolan. Riksdagen sa nej till övriga motioner.

 

Förslagspunkter: 18 Reservationer: 25
Justering: 2019-03-14 Debatt: 2019-04-03 Beslut: 2019-04-03

Betänkande 2018/19:UbU11 (pdf, 579 kB) Webb-tv debatt om förslag: Gymnasieskolan

Betänkande 2018/19:UbU7

Riksdagen sa nej till förslag i motioner från allmänna motionstiden 2018 om förskolan. Motionerna tog bland annat upp frågor om förskolans inriktning och kvalitet, tillsyn, deltagande i förskolan och annan pedagogisk verksamhet. Riksdagen sa nej bland annat eftersom arbete pågår eller åtgärder redan har vidtagits i flera av de frågor som motionerna tar upp.

Förslagspunkter: 13 Reservationer: 28
Justering: 2019-03-05 Debatt: 2019-03-13 Beslut: 2019-03-27

Betänkande 2018/19:UbU7 (pdf, 574 kB) Webb-tv debatt om förslag: Förskolan

Betänkande 2018/19:UbU15

Riksdagen sa nej till cirka 30 motioner om studiestöd. Anledningen är bland annat att regeringen redan arbetar med frågorna och att riksdagen inväntar resultatet av det arbetet. Motionerna handlar bland annat om villkoren för studiemedel, fribeloppet, avskrivning av studieskulder och nedskrivning av studieavgiften.

Förslagspunkter: 6 Reservationer: 11
Justering: 2019-02-26 Debatt: 2019-03-13 Beslut: 2019-03-27

Betänkande 2018/19:UbU15 (pdf, 461 kB) Webb-tv debatt om förslag: Studiestöd

Betänkande 2018/19:UbU6

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen om universitets och högskolors lokalförsörjning. Skrivelsen bygger på en rapport från Riksrevisionen som har granskat lärosätenas lokalförsörjning och regeringens styrning av lokalförsörjningen.

Riksrevisionen rekommenderar de lärosäten som inte har en lokalförsörjningsplan att ta fram en sådan. Enligt Riksrevisionen finns det risk för ineffektivitet i användningen av kontorsytor, eftersom de inte följs upp i samma utsträckning som andra lokaler. Riksrevisionen konstaterar också att regeringens styrning och återrapportering av lokalförsörjningen sker i enlighet med riksdagens beslut.

Riksdagen välkomnar Riksrevisionens granskning och anser att den bidrar till en fördjupad bild av hur lärosätena arbetar med lokalförsörjning och hur arbetet har utvecklats över tid. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 3 Reservationer: 1
Justering: 2019-02-14 Debatt: 2019-02-27 Beslut: 2019-02-27

Betänkande 2018/19:UbU6 (pdf, 328 kB) Webb-tv debatt om förslag: Lärosätenas lokalförsörjning

Betänkande 2018/19:UbU2

Drygt 24,7 miljarder kronor ur statens budget 2019 går till studiestöd. Mest pengar, ca 17 miljarder kronor, går till studiemedel. Drygt 4,2 miljarder går till studiehjälp och ca 1,9 miljarder går till avsättning för kreditförluster. Riksdagen sa delvis ja till Moderaternas och Kristdemokraternas motioner om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Detta beslut fattade riksdagen den 12 december 2018. Därefter bestämmer riksdagen i andra steget hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här förslaget avser steg två i beslutsprocessen.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2018-12-17 Debatt: 2018-12-19 Beslut: 2018-12-19

Betänkande 2018/19:UbU2 (pdf, 577 kB) Webb-tv debatt om förslag: Utgiftsområde 15 Studiestöd

Betänkande 2018/19:UbU1

Drygt 80,8 miljarder kronor ur statens budget för 2019 går till utgiftsområdet utbildning och universitetsforskning. Mest pengar går till barn- och ungdomsutbildning, universitet och högskolor samt forskning. Riksdagen sa delvis ja till Moderaternas och Kristdemokraternas förslag om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas. Riksdagen sa också ja till regeringens förslag till ekonomiska åtaganden, utom på en punkt där riksdagen sa delvis ja.

Riksdagen riktade vidare två uppmaningar, tillkännagivanden, till regeringen:

  • Regeringen bör utreda hur en obligatorisk förskola med språkutveckling kan införas.
  • Regeringen bör se över möjligheten att införa tioårig grundskola och återkomma till riksdagen med ett lagförslag.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen den 12 december 2018. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här förslaget avser steg två.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2018-12-17 Debatt: 2018-12-19 Beslut: 2018-12-19

Betänkande 2018/19:UbU1 (pdf, 1130 kB) Webb-tv debatt om förslag: Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning

Betänkande 2018/19:UbU5

Lagar om hur personuppgifter får användas för vetenskapliga eller historiska forskningsändamål ska anpassas till EU:s nya dataskyddsförordning. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Ändringarna innebär att både offentliga och privata forskningsutförare fortsatt ska kunna behandla personuppgifter för forskningsändamål som är ändamålsenlig samtidigt som den enskildes rättigheter skyddas.

Lagändringarna börjar gälla 1 januari 2019.

Riksdagen uppmanade också i ett tillkännagivande regeringen att återkomma med förslag på lagstiftning som likställer villkoren för offentliga och privata forskningsutförare att kunna använda personuppgifter i forskningen. I dag kan offentliga forskningsutförare använda personuppgifter i forskning som är nödvändig för att utföra en uppgift av allmänt intresse medan privata utförare behöver tillstånd för detta. Privata forskningsutförare har även möjlighet att bedriva forskning med bland annat samtycke.

Förslagspunkter: 2 Reservationer: 1
Justering: 2018-11-15 Debatt: 2018-11-21 Beslut: 2018-11-21

Betänkande 2018/19:UbU5 (pdf, 1295 kB)

Betänkande 2018/19:UbU3

Sveriges rymdverksamhet ska bedrivas utifrån ett helhetsperspektiv där nyttan för samhället står i centrum samtidigt som Sveriges säkerhet ska säkerställas. Det framgår i regeringens skrivelse om en nationell strategi för svensk rymdverksamhet som utbildningsutskottet har granskat. I strategin lyfter regeringen fram ett antal insatser som bland annat syftar till att hålla rymden fri från konflikter och att säkra Sveriges tillgång till rymden.

Riksdagen ser positivt på de områden som regeringen prioriterar och presenterar i strategin och vill särskilt framhålla vikten av starka och konkurrenskraftiga forskningsmiljöer för att Sverige ska fortsätta vara en stark rymdnation. Riksdagen understryker också betydelsen av att rymdverksamhet bedrivs utifrån ett helhetsperspektiv där nyttan för det svenska samhället står i fokus. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Riksdagen riktade även en uppmaning, ett tillkännagivande, till regeringen om att kontinuerligt utvärdera strategin och regelbundet återrapportera till riksdagen.

Förslagspunkter: 7 Reservationer: 9
Justering: 2018-11-15 Debatt: 2018-11-21 Beslut: 2018-11-21

Betänkande 2018/19:UbU3 (pdf, 903 kB) Webb-tv debatt om förslag: En strategi för svensk rymdverksamhet

Betänkande 2018/19:UbU4

Regeringen har i en skrivelse tagit fram en nationell strategi med mål för Sveriges deltagande och värdskap vid den internationella forskningsanläggningen European Spallation Source (ESS). ESS håller på att byggas utanför Lund och väntas vara i full drift år 2025. Den nationella strategin omfattar både ESS och den befintliga forskningsanläggningen MAX IV samt den kunskapsmiljö som håller på att bildas runt dessa anläggningar.

Riksdagen välkomnade regeringens strategi för Sveriges arbete med ESS och lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 2 Reservationer: 1
Justering: 2018-11-08 Debatt: 2018-11-21 Beslut: 2018-11-21

Betänkande 2018/19:UbU4 (pdf, 425 kB) Webb-tv debatt om förslag: En nationell strategi för ESS och den omgivande kunskapsmiljön

Betänkande 2017/18:UbU28

Personuppgifter ska, även fortsättningsvis, kunna behandlas på utbildningsområdet i den utsträckning som är nödvändigt. Hur personuppgifter ska hanteras regleras i stort i EU:s nya dataskyddslag som började gälla i Sverige den 25 maj. Lagen är dock inte anpassad till alla de delar av den svenska skolan, därför införs nu kompletterande bestämmelser. Bestämmelserna innebär ändringar i fyra lagar. Bestämmelserna innebär till exempel att ett privat företag som driver skolverksamhet får rätt att behandla känsliga personuppgifter på samma sätt som kommunerna.

Syftet med lagändringarna är att skydda människors grundläggande rättigheter men samtidigt se till att känsliga personuppgifter och uppgifter om lagbrott på utbildningsområdet kan behandlas i den utsträckning som är nödvändigt.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla den 1 augusti 2018.

Förslagspunkter: 3 Reservationer: 2
Justering: 2018-06-12 Debatt: 2018-06-19 Beslut: 2018-06-19

Betänkande 2017/18:UbU28 (pdf, 2085 kB)

Betänkande 2017/18:UbU32

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen som gäller en rapport från Riksrevisionen om riktade statsbidrag till skolan. Riksrevisionen anser att systemet med riktade statsbidrag inte kan anses ändamålsenligt.

Regeringen delar inte Riksrevisionens bedömning att systemet inte är ändamålsenligt, men instämmer i att det finns brister och att det finns områden som kan utvecklas. Regeringen framhåller att en översyn av hur systemet med riktade statsbidrag kan förenklas och förbättras pågår. Regeringen har också gett Skolverket i uppdrag att stärka kommunernas och andra skolhuvudmäns arbete med att planera, följa upp och utveckla utbildningen.

Riksdagen anser att en översyn av hur systemet med riktade statsbidrag kan förenklas och förbättras är nödvändig och välkomnar regeringens åtgärder för att komma till rätta med bristerna. Riksdagen lade regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2018-06-12 Debatt: 2018-06-19 Beslut: 2018-06-19

Betänkande 2017/18:UbU32 (pdf, 299 kB) Webb-tv debatt om förslag: Riktade statsbidrag till skolan

Betänkande 2017/18:UbU31

Nyanlända elever i högstadiet ska få en individuell studieplan inom två månader från skolstart. Den ska beskriva hur eleven ska nå behörighet till gymnasiet. Eleverna ska också kunna få en anpassad timplan där ämnen som krävs för behörighet prioriteras. Elevernas rätt till studiehandledning på sitt modersmål ska också förstärkas.

Andra förslag är att även fritidspedagoger måste ha legitimation och att förskolechefer ska benämnas rektor.

Lagändringarna som berör nyanlända i skolan börjar gälla den 1 augusti 2018. Övriga ändringar börjar gälla 1 juli 2019. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Förslagspunkter: 3 Reservationer: 2
Justering: 2018-06-12 Debatt: 2018-06-19 Beslut: 2018-06-19

Betänkande 2017/18:UbU31 (pdf, 1523 kB) Webb-tv debatt om förslag: Fler nyanlända elever ska uppnå behörighet till gymnasieskolan och kvaliteten i förskola och fritidshem ska stärkas

Betänkande 2017/18:UbU30

Riksdagen sa nej till regeringens förslag om ökade möjligheter till grundläggande behörighet på yrkesprogram och att ett estetiskt ämne införs i alla nationella program.

De elever som läser yrkesprogram på gymnasiet i dag måste själva välja att lägga till kurser i svenska och engelska för att få grundläggande behörighet till högskolestudier. Det har, enligt regeringen, bland annat lett till att färre elever väljer yrkesprogram. Därför vill regeringen öka yrkesprogrammens attraktionskraft genom att lägga till de behörighetsgivande kurserna i programmet. Riksdagen håller inte med regeringen utan tror att förslaget kan leda till att färre personer väljer ett yrkesprogram.

I samband med gymnasiereformen 2011 togs kärnämnet estetisk verksamhet bort och finns nu endast som valbar kurs. Regeringen vill återinföra ett estetiskt ämne och föreslår därför att ämnet estetiska uttryck, som omfattar 50 gymnasiepoäng, ska ingå i alla nationella program i gymnasieskolan. Det innebär samtidigt att gymnasiearbetets omfattning minskar från 100 till 50 gymnasiepoäng. Riksdagen menar däremot att gymnasiearbetet är för viktigt för att omfattningen av det ska halveras.

Förslagspunkter: 5 Reservationer: 6
Justering: 2018-06-12 Debatt: 2018-06-19 Beslut: 2018-06-19

Betänkande 2017/18:UbU30 (pdf, 1009 kB) Webb-tv debatt om förslag: Ökade möjligheter till grundläggande behörighet på yrkesprogram och ett estetiskt ämne i alla nationella program