Dokument & lagar (416 träffar)

Betänkande 2013/14:MJU20

Regeringen har lämnat en skrivelse om Riksrevisionens slutrapport om granskningar inom klimatområdet 2009-2012. Riksrevisionen har granskat om regeringen skapat förutsättningar för effektiva klimatåtgärder, om kostnaderna är rimliga i förhållande till klimatåtgärderna och om regeringen gett en tydlig och samlad bild av åtgärder, kostnader och effekter. Regeringen håller med Riksrevisionen om att avsedda mål och resultat ska uppnås på ett kostnadseffektivt sätt och redovisar vilka åtgärder som har vidtagits med anledning av rapporten.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Riksdagen sa samtidigt nej till motioner främst från allmänna motionstiden 2013 om internationell klimatpolitik, EU:s klimat- och energipolitiska ram för perioden 2020-2030, vissa övriga EU-frågor, nationell klimatpolitik, luftkvalitet och vindkraft.

Förslagspunkter: 26 Reservationer: 28
Justering: 2014-05-27 Debatt: 2014-06-09 Beslut: 2014-06-10

Betänkande 2013/14:MJU20 (pdf, 440 kB) Webb-tv debatt om förslag: Klimatpolitik

Betänkande 2013/14:KU45

Konstitutionsutskottet, KU, har granskat EU-kommissionens rapport om hur subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna har tillämpats på förslag till EU-lagstiftning under 2012.

De nationella parlamenten ska inom åtta veckor granska förslagen till EU-lagstiftning för att se att de följer subsidiaritetsprincipen, det vill säga principen om att besluten ska fattas på den effektivaste nivån och så nära medborgarna som möjligt. KU anser att subsidiaritetskontrollen är en viktig demokratisk uppgift som följer av EU-fördragen.

KU konstaterar att en åttondel av de EU-förslag som riksdagen subsidiaritetsprövat 2012 saknade subsidiaritetsmotiveringar eller hade brister i motiveringarna. Utskottet påpekar än en gång att det inte är rimligt att de olika EU-ländernas parlament ska subsidiaritetspröva förslag som helt saknar motivering. KU anser att subsidiaritetskontrollen är ineffektiv på det sätt som den görs i dag. Utskottet anser att en förlängning av åttaveckorsfristen borde övervägas. En sådan översyn borde även omfatta nivåerna på och effekterna av trösklarna för gula och orange kort.

Riksdagen lade utlåtandet till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 1
Beredning: 2014-05-06 Justering: 2014-05-27 Debatt: 2014-06-11 Beslut: 2014-06-11

Betänkande 2013/14:KU45 (pdf, 292 kB)

Betänkande 2013/14:KU44

Några ändringar görs av ändamål och verksamheter inom olika utgiftsområden i statens budget. Det enligt regeringens förslag i 2014 års ekonomiska vårproposition. Ändringarna rör ansvaret för vissa säkerhetsfrågor vid statsministerns tjänstebostad, ett samordnat upphandlingsstöd och en patent- och marknadsdomstol.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Förslagspunkter: 2
Beredning: 2014-04-29 Justering: 2014-05-27 Debatt: 2014-06-12 Beslut: 2014-06-12

Betänkande 2013/14:KU44 (pdf, 376 kB)

Betänkande 2013/14:KU40

Kommuner och landsting ska kunna lämna bidrag till start och drift av forskningsinfrastruktur vid konsortier för europeisk forskningsinfrastruktur, Eric-konsortier. Forskningsinfrastruktur kan vara olika anläggningar och kunskapsbaserade resurser som forskare behöver för att bedriva spetsforskning. I dag kan kommuner och landsting lämna bidrag till utbildning och forskning som bedrivs vid statliga universitet och högskolor. Däremot inte till forskningsprojekt som görs i en annan organisationsform för att möjliggöra internationellt samarbete. Detta ska nu bli möjligt.

Förslagspunkter: 2
Beredning: 2014-04-15 Justering: 2014-05-27 Debatt: 2014-06-09 Beslut: 2014-06-10

Betänkande 2013/14:KU40 (pdf, 559 kB)

Betänkande 2013/14:KU20

Konstitutionsutskottet, KU, är klart med sin årliga granskning av regeringen. I år har KU behandlat 21 anmälningar från riksdagsledamöterna.

KU har bland annat kommit fram till följande:

  • En granskning gäller regeringens hantering av Vattenfalls köp av energibolaget Nuon. Näringsdepartementet och Finansdepartementet beredde gemensamt frågan om att upphandla en finansiell rådgivare i syfte att köpa ett större energibolag. Det finns dock olika synsätt på om själva ställningstagandet till Vattenfalls köp vid ägarsamordningen bereddes gemensamt. Det finns ingen dokumentation som visar att man har följt reglerna om att informera Statsrådsberedningen. Statsminister Fredrik Reinfeldt (M) har uppgett för KU att han vid tidpunkten för Vattenfalls köp inte fått information om att Vattenfall avsåg att genomföra affären. Å andra sidan anges i en promemoria från Näringsdepartementet att partiledarna informerats av dåvarande näringsminister Maud Olofsson (C). KU konstaterar att båda uppgifterna inte kan vara korrekta. Utskottet anser att statsministern har det övergripande ansvaret för att beredningsprocesserna, informationen och kommunikationen inom regeringen och Regeringskansliet fungerar. Tydliga och ändamålsenliga regler har i huvudsak funnits. I ljuset av denna granskning finns det enligt KU skäl att vidta åtgärder för att beredningsprocesserna, informationen och kommunikationen fungerar på ett sätt som gör att man bättre kan förebygga sådana brister i hanteringen som har framkommit här. KU kritiserar Maud Olofsson för brister i den gemensamma beredningen, den interna informationen samt dokumentationen. Att Maud Olofsson valt att inte medverka i en utfrågning i KU har gjort det svårare för utskottet att klarlägga händelseförloppet. Utskottet kommer att utvärdera om före detta ministrars medverkan i riksdagens arbete med att kontrollera regeringen ska regleras.
  • Regeringen har brustit i sin styrning av Försvarsmakten. Det visar KU:s granskning av regeringens information till riksdagen om bemanningen av Försvarsmaktens insatsorganisation. Styrningen på en övergripande, strategisk nivå behöver bli tydligare samtidigt som styrningen i sakfrågor bör minska. Det finns brister i regeringens återrapportering till riksdagen om insatsorganisationens utveckling och Försvarsmaktens förutsättningar att följa riksdagens beslut. Det här är allvarligt, anser KU. Det är viktigt att riksdagen får information när statens verksamhet inte följer det som riksdagen har beslutat om.
  • Regeringens arbete med omregleringar av apoteks-, telekom- och elmarknaden har systematiska brister i beredningen och tillsynen. Det har sannolikt lett till onödiga samhällskostnader. Enligt KU är bristerna kopplade till regeringens styrning av myndigheter och andra organ.
  • Regeringen kan inte undgå kritik för att den inte följt bestämmelserna i riksdagsordningen i samband med justitieutskottets subsidiaritetsprövning av ett EU-förslag. När justitieutskottet behandlade ett förslag om att inrätta en europeisk åklagarmyndighet bad utskottet regeringen om en bedömning, som regeringen är skyldig att lämna inom två veckor. Regeringen informerade inte justitieutskottet i tid, trots att regeringen fick ytterligare två veckor på sig.
  • När allmänna handlingar begärdes ut från biståndsmyndigheten Sida dröjde det tre månader innan handlingarna lämnades ut. Detta efter att Sida bett om samråd med Utrikesdepartementet om utrikessekretessen i handlingarna. KU konstaterar att detta svårligen stämmer överens med grundlagens krav på att allmänna handlingar ska lämnas ut skyndsamt. KU noterar att Regeringskansliet arbetar för att förbättra rutinerna vid utlämnande av allmänna handlingar och förutsätter att detta arbete fortsätter.

Riksdagen lade KU:s granskning till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.


Beredning: 2013-11-19 Justering: 2014-05-13 Debatt: 2014-06-10 Beslut: 2014-06-10

Betänkande 2013/14:KU20 (pdf, 1986 kB) Webb-tv debatt om förslag: Granskningsbetänkande

Betänkande 2013/14:UbU19

Skollagen ändras för att reglerna om stöd och särskilt stöd för skolelever ska bli tydligare. Dessutom ska lärarnas arbete med åtgärdsprogram och annan dokumentation bli enklare.

Beslutet innebär bland annat:

  • Om det finns risk att en elev inte når upp till minimikunskapskraven ska eleven snabbt få stöd i form av extra anpassningar inom ramen för ordinarie undervisning.
  • Först när extra anpassningar har gjorts och eleven fortfarande riskerar att inte nå upp till kunskapskraven ska en anmälan göras till rektor. Om det finns särskilda skäl att anta att eleven inte kommer att nå kraven trots extra anpassningar inom ordinarie undervisning ska en anmälan till rektor göras direkt.
  • Reglerna om åtgärdsprogram ändras. De behov som ska finnas med i programmet ska vara de behov av särskilt stöd som eleven har. Åtgärdsprogrammet behöver heller inte längre innehålla hur uppföljning och utvärdering ska ske. Det ska vara tillräckligt att ha med när detta ska göras och vem som är ansvarig.
  • Om en lärare gör ett åtgärdsprogram för en elev behöver samma information inte tas med i den skriftliga individuella utvecklingsplanen.

Förslagspunkter: 5 Reservationer: 3
Justering: 2014-05-27 Debatt: 1899-01-01 Beslut: 2014-06-04

Betänkande 2013/14:UbU19 (pdf, 486 kB) Webb-tv debatt om förslag: Tid för undervisning

Betänkande 2013/14:JuU39

Sverige ska ansluta sig till tre överenskommelser inom FN för att bekämpa terrorism. Det handlar bland annat om en konvention för att bekämpa nukleär terrorism. Överenskommelserna ska förhindra att radioaktivt material används för att begå allvarliga brott. De ska också motverka brott där fartyg eller exempelvis oljeplattformar är måltavlor eller viktiga hjälpmedel för terroristaktioner.

Några lagändringar görs också till följd av överenskommelserna. Bland annat ska regeringen få större möjlighet att ge ett annat land tillstånd att borda ett svenskt fartyg utanför svenskt territorium.

Förslagspunkter: 3
Beredning: 2014-04-29 Justering: 2014-05-27 Debatt: 2014-06-04 Beslut: 2014-06-04

Betänkande 2013/14:JuU39 (pdf, 209 kB) Webb-tv debatt om förslag: Sveriges tillträde till överenskommelser inom FN om bekämpande av terrorism

Betänkande 2013/14:CU32

Den som vill bygga ett komplementbostadshus på högst 25 kvadratmeter på sin tomt ska inte längre behöva bygglov. En- och tvåbostadshus ska kunna byggas till med högst 15 kvadratmeter och förses med högst två takkupor utan bygglov. Det ska också bli tillåtet att utan bygglov inreda enbostadshus med ytterligare en bostad. Detta gäller även om åtgärderna strider mot detaljplanen. Man måste dock fortfarande göra en bygganmälan till kommunen, utom för takkupor. Lagändringarna gäller från den 2 juli 2014.

Förslagspunkter: 3 Reservationer: 8
Justering: 2014-05-27 Debatt: 2014-06-04 Beslut: 2014-06-04

Betänkande 2013/14:CU32 (pdf, 636 kB) Webb-tv debatt om förslag: Nya åtgärder som kan genomföras utan krav på bygglov

Betänkande 2013/14:SfU18

Riksdagen sa nej till regeringens förslag om att ytterligare sänka socialavgifterna för de yngsta. Regeringens förslag innebar bland annat att arbetsgivare bara skulle ha behövt betala pensionsavgift för anställda under 23 år.

Socialförsäkringsutskottet, som förberett riksdagens beslut, anser att regeringens förslag inte kommer att leda till fler jobb för unga. Eftersom arbetsgivarnas kostnader skulle sänkas även för de ungdomar som redan har ett arbete skulle en sänkning av socialavgifterna för unga leda till att arbetsgivare subventioneras utan att några nya jobb nödvändigtvis skapas, menar utskottet.

Till grund för beslutet ligger motioner från Socialdemokraterna och Vänsterpartiet.

Förslagspunkter: 4 Reservationer: 2
Justering: 2014-05-06 Debatt: 2014-05-28 Beslut: 2014-05-28

Betänkande 2013/14:SfU18 (pdf, 1093 kB) Webb-tv debatt om förslag: Mer fokuserad nedsättning av socialavgifterna för de yngsta

Betänkande 2013/14:SfU17

Riksdagen sa ja till regeringens förslag till ändringar i lagen om svenskt medborgarskap. Beslutet innebär att en portalparagraf införs i medborgarskapslagen om medborgarskapets betydelse för att lyfta fram och stärka medborgarskapets symboliska innebörd.

Lagändringarna innebär också följande:

  • Alla kommuner ska vara skyldiga att anordna ceremonier för nya svenska medborgare för att högtidlighålla att dessa har fått svenskt medborgarskap.
  • Reglerna om förvärv av svenskt medborgarskap i samband med födelse ändras så att kvinnor och män likställs när det gäller möjligheten att föra över svenskt medborgarskap till sitt barn. Detta innebär att ett barn alltid blir svensk medborgare vid födseln om en av föräldrarna är det.
  • De som har förlorat sitt svenska medborgarskap till följd av ett tidigare förbud mot dubbelt medborgarskap får möjlighet att återfå detta genom en anmälan.

Ändringarna börjar att gälla den 1 april 2015.

Förslagspunkter: 6 Reservationer: 5
Justering: 2014-05-06 Debatt: 2014-05-28 Beslut: 2014-05-28

Betänkande 2013/14:SfU17 (pdf, 1031 kB) Webb-tv debatt om förslag: Ett medborgarskap som grundas på samhörighet

Betänkande 2013/14:CU26

Riksdagen har sagt ja till regeringens förslag om att göra aktiebolagslagen enklare.

Förenklingarna innebär bland annat att:

  • Kravet på att styrelsen i ett privat aktiebolag ska fastställa en skriftlig arbetsordning och skriftliga instruktioner om arbetsfördelning tas bort.
  • Kravet på att de som bildar ett aktiebolag ska bo i ett EES-land tas bort. Detsamma gäller för likvidatorer, de som avvecklar aktiebolag.
  • Det blir enklare att minska aktiekapital och att teckna nya aktier genom betalning.
  • En fordran mot en delägare som utträtt ur ett handelsbolag ska förfalla efter fem år.

Förslagspunkter: 2
Justering: 2014-05-08 Debatt: 2014-06-04 Beslut: 2014-06-04

Betänkande 2013/14:CU26 (pdf, 6624 kB)

Betänkande 2013/14:TU13

Riksdagen uppmanade regeringen att skyndsamt göra en utredning om hur utförsäljningen av AB Svensk Bilprovnings besiktningsstationer har påverkat priser och tillgänglighet på besiktningsmarknaden. Utredningen ska också visa hur möjligheten till besiktning för alla typer av fordon i hela landet ska garanteras. Några fler besiktningsstationer bör inte säljas förrän utredningen är klar.

Riksdagen sa också ja till regeringens förslag om ändringar i den så kallade pumplagen. Ändringarna innebär att bara de bensinstationer som varje år säljer över 1 500 kubikmeter av bensin och diesel även måste ha förnybara drivmedel till försäljning. Det kan till exempel vara etanol och biogas. Det är fortfarande möjligt att få dispens för att slippa kravet på att kunna sälja förnybara drivmedel. Dispensen kommer inte längre att vara tidsbegränsad i ett år.

Riksdagen sa även nej till motioner från allmänna motionstiden 2012 och 2013 om bland annat främjande av en fossiloberoende fordonsflotta, miljözoner, bilpooler samt längd och vikt för lastbilar.

Förslagspunkter: 16 Reservationer: 13
Beredning: 2014-04-10 Justering: 2014-05-13 Debatt: 2014-06-04 Beslut: 2014-06-04

Betänkande 2013/14:TU13 (pdf, 405 kB) Webb-tv debatt om förslag: Vissa vägtrafikfrågor

Betänkande 2013/14:SfU15

Riksdagen sa ja till ett regeringsförslag som innebär att personer som har fått för mycket sjukersättning ska betala ränta om de är sena med återbetalningen.

Beslutet gäller den grupp som har fått en icke tidsbegränsad sjukersättning enligt de regler som gällde före juli 2008. Dessa regler tillåter att den försäkrade arbetar och studerar utan att han eller hon förlorar rätten till sjukersättning. Vid arbete betalar Försäkringskassan ut en preliminär reducerad sjukersättning varje månad. Försäkringskassan beslutar sedan om en slutlig sjukersättning när Skatteverket fastställt den pensionsgrundande inkomsten för det aktuella året. Om den försäkrade har fått för mycket pengar måste han eller hon betala tillbaka det överskjutande beloppet plus en avgift. Ingen ränta behöver betalas.

Enligt de nya reglerna ska den försäkrade betala ränta om han eller hon fått en återbetalningsplan eller fått skjuta upp återbetalningen. Räntan ska motsvara statens utlåningsränta med ett tillägg på två procentenheter. Om betalning inte sker i tid ska Försäkringskassan kunna ta ut en dröjsmålsränta.

Riksdagens beslut innebär även en regeländring för dem som får bostadstillägg eller äldreförsörjningsstöd. De ska inte längre behöva anmäla mindre ökningar av inkomst och förmögenhet.

Lagändringarna börjar att gälla den 1 juli 2014.

Förslagspunkter: 6 Reservationer: 3
Justering: 2014-05-06 Debatt: 2014-05-28 Beslut: 2014-05-28

Betänkande 2013/14:SfU15 (pdf, 722 kB) Webb-tv debatt om förslag: Vissa socialförsäkringsfrågor

Betänkande 2013/14:SfU10

Riksdagen har godkänt en konvention om social trygghet mellan Sverige och Sydkorea. Konventionen innehåller bestämmelser som samordnar de båda ländernas lagstiftning om ålders-, efterlevande- och invaliditetspension samt sjuk- och aktivitetsersättning. Konventionen innebär i princip inte några nya åtaganden för Sverige. Socialförsäkringsutskottet håller med regeringen om att en konvention om social trygghet behövs för att underlätta rörligheten mellan Sverige och Sydkorea.

Förslagspunkter: 2 Reservationer: 1
Justering: 2014-05-08 Debatt: 2014-06-04 Beslut: 2014-06-04

Betänkande 2013/14:SfU10 (pdf, 5242 kB) Webb-tv debatt om förslag: Konvention om social trygghet mellan Sverige och Sydkorea

Betänkande 2013/14:KU41

Kontrollen av privata företag som bedriver verksamhet på uppdrag av kommuner och landsting ska förbättras. Även insynen i deras verksamhet ska bli bättre.

Kommuner och landsting blir skyldiga att alltid följa upp verksamhet som utförs av privata företag. Kommunerna och landstingen måste ha mål och riktlinjer för verksamhet som bedrivs i privat regi. Kommuner och landsting ska också se till att få tillräcklig information så att allmänheten kan få insyn i den kommunala verksamhet som utförs av privata utförare. När det finns olika utförare att välja mellan måste kommunerna och landstingen informera om alla som utför en verksamhet.

De nya regler som gäller skyldigheten att informera börjar gälla den 1 juli 2015. De andra reglerna börjar gälla den 1 januari 2015. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Förslagspunkter: 4 Reservationer: 1
Beredning: 2014-04-15 Justering: 2014-05-08 Debatt: 2014-05-28 Beslut: 2014-05-28

Betänkande 2013/14:KU41 (pdf, 3094 kB) Webb-tv debatt om förslag: Privata utförare av kommunal verksamhet

Betänkande 2013/14:FiU29

Nya regler för clearing hos central motpart börjar att gälla den 1 augusti 2014. De innebär att svensk civilrätt och insolvensrätt anpassas till reglerna i EU-förordningen om OTC-derivat, centrala motparter och transaktionsregister. Även anpassningar till det så kallade finality-direktivet genomförs.

EU-förordningen syftar till att insolvens (ekonomiskt obestånd) hos en clearingmedlem, till exempel en bank, i så liten utsträckning som möjligt ska drabba andra aktörer på finansmarknaden. På så sätt undviks att insolvens hos en part leder till en dominoeffekt.

Lagändringarna minskar de rättsliga riskerna genom att det blir tydligt vad som gäller om en clearingmedlem blir insolvent.

En central motpart är en clearingorganisation som genom att träda in som avtalspart går in som köpare till alla säljare och säljare till alla köpare i värdepapperstransaktioner. Den begränsar därmed de risker som köpare och säljare skulle få i förhållande till varandra. I Sverige är Nasdaq OMX Stockholm AB den centrala motparten i handeln med finansiella instrument.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Förslagspunkter: 2
Justering: 2014-05-08 Debatt: 2014-05-28 Beslut: 2014-05-28

Betänkande 2013/14:FiU29 (pdf, 1255 kB)

Betänkande 2013/14:SfU16

Riksrevisionen har granskat Sjunde AP-fondens förvaltning av premiepensionens förvalsalternativ under perioden 2000-2012. Sjunde AP-fonden förvaltar totalt över 130 miljarder kronor och är den största premiepensionsförvaltaren. Riksrevisionens kritiserar i sin granskning fondens placeringsstrategi och mål samt fondens interna styrning och kontroll.

Regeringen har redovisat i en skrivelse till riksdagen hur den ser på granskningen. Regeringen håller med Riksrevisionen i vissa delar. Det behövs ett mätbart och tidsbestämt mål för fonden och värdet av den aktiva förvaltningen är tveksam, vilket redan har påpekats för fonden vid ett antal tillfällen. Regeringen delar också Riksrevisionens uppfattning om att det behövs en fördjupad analys av hur fonden bättre kan ta hänsyn till pensionärernas kortare placeringshorisont.

Regeringen instämmer dock inte i kritiken av fondens interna styrning och kontroll. Sjunde AP-fonden har genomfört en rad åtgärder på området de senaste åren. Regeringen anser dock att det kan finnas anledning att i sin årliga utvärdering av fonden fokusera mer på styrning och kontroll. Samtidigt pågår arbete på Regeringskansliet med att se över reglerna för samtliga AP-fonder.

Riksdagen förutsätter att regeringen följer upp att mätbara och tidsbundna mål för fonden fastställs varje år. Riksdagen är positiv till fondens åtgärder för att stärka den interna styrningen och kontrollen men vill också avvakta det arbete som pågår på Regeringskansliet.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 2
Justering: 2014-05-06 Debatt: 2014-06-04 Beslut: 2014-06-04

Betänkande 2013/14:SfU16 (pdf, 191 kB)

Betänkande 2013/14:UU12

I en skrivelse redogör regeringen för Sveriges politik för global utveckling. Framför allt tas migrationens möjligheter att skapa utveckling upp. Regeringen belyser möjliga mål- och intressekonflikter inom områdena migration, remitteringar och skydd samt långsiktiga lösningar för flyktingar.

Utrikesutskottet betonar att arbetet med att prioritera och ha mätbara mål i utvecklingsarbetet måste fortsätta. Utskottet välkomnar också att regeringen gett Statskontoret i uppdrag att utvärdera regeringens styrning och arbetsformer för det globala utvecklingsarbetet.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 6 Reservationer: 7
Beredning: 2014-04-10 Justering: 2014-05-08 Debatt: 2014-05-28 Beslut: 2014-06-04

Betänkande 2013/14:UU12 (pdf, 347 kB) Webb-tv debatt om förslag: Sveriges politik för global utveckling

Betänkande 2013/14:NU20

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att ändra minerallagen för att stärka den enskildas rätt vid prospektering, det vill säga då någon letar efter mineraler. Ändringarna innebär att kraven på arbetsplanen för undersökningsarbetet skärps.

Enligt gällande regler ska en arbetsplan upprättas av den som har fått tillstånd att leta efter mineraler. Den ska innehålla bland annat en redogörelse och en tidsplan för arbetet och skickas till markägaren eller den som har särskild rätt att använda marken, till exempel renägare.

I fortsättningen måste arbetsplanen enligt lagändringarna tydligt redogöra för hur arbetet ska gå till, hur eventuella skador ska regleras och hur man kan påverka hur arbetet utförs. Den ska också gå att få översatt till finska, meänkieli och samiska. En gällande arbetsplan måste dessutom skickas till kommunen, länsstyrelsen och Sametinget.

Våren 2011 uppmanade riksdagen regeringen att se över minerallagen för att se till att markägare och kommuner får tidig information vid prospekteringar. Riksdagen konstaterar att lagändringarna svarar mot riksdagens begäran. De börjar att gälla den 1 augusti 2014.

Förslagspunkter: 5 Reservationer: 7
Justering: 2014-05-08 Debatt: 2014-06-11 Beslut: 2014-06-11

Betänkande 2013/14:NU20 (pdf, 796 kB) Webb-tv debatt om förslag: Bättre information och tydligare ansvar vid mineralprospektering

Betänkande 2013/14:FiU31

Det ska bli lättare för Riksbanken, Finansinspektionen och Statistiska centralbyrån, SCB, att samarbeta när det gäller att samla in och analysera statistik över finansmarknaderna.

Det ska skapas en gemensam databas med ekonomisk statistik hos SCB som Riksbanken och Finansinspektionen får direkt tillgång till. Finansföretag ska framöver kunna lämna uppgifter direkt till SCB och SCB ska kunna lämna ut statistiska uppgifter till Riksbanken och Finansinspektionen.

De nya reglerna börjar gälla den 1 augusti 2014. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Förslagspunkter: 2 Reservationer: 1
Justering: 2014-05-08 Debatt: 2014-05-28 Beslut: 2014-05-28

Betänkande 2013/14:FiU31 (pdf, 887 kB) Webb-tv debatt om förslag: En databas för övervakning av och tillsyn över finansmarknaderna