Dokument & lagar (220 träffar)

Betänkande 2017/18:SkU2

Ideella föreningar och trossamfund ska inte behöva betala skatt för inkomster som de får när de överlåter rättigheter. Det kan till exempel vara när en förening låter ett företag använda föreningens klubbmärke i sin egen marknadsföring för att visa att de stöttar deras verksamhet.

Dessutom förtydligas bestämmelserna för när kollektivavtalsstiftelser, som till exempel trygghetsstiftelser, ska betala skatt. Riksdagen sa ja till regeringens förslag och lagändringen börjar gälla den 1 januari 2018.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2017-09-14 Debatt: 2017-09-27 Beslut: 2017-09-27

Betänkande 2017/18:SkU2 (pdf, 497 kB)

Betänkande 2017/18:NU7

Det ska bli lättare att distribuera biogas i naturgasnät. De som äger naturgasledningar ska bland annat bli tvungna att offentliggöra de villkor som gäller för gasens kvalitet, lukt och tryck.

I dagsläget behöver de som äger en naturgasledning endast informera om avgift och övriga villkor när någon begär att få göra en ny anslutning. Det finns inte heller något krav på att ägarna ska offentliggöra den typen av information.

Genom lagändringen blir det tydligare vad som gäller, vilket förväntas öka möjligheterna för att biogasen kommer att användas mer än i dag. Riksdagen sa ja till regeringens förslag och lagändringen börjar gälla den 1 januari 2018.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2017-10-17 Debatt: 2017-10-25 Beslut: 2017-10-25

Betänkande 2017/18:NU7 (pdf, 427 kB)

Betänkande 2017/18:NU6

Svensk rätt ska anpassas till nya tvingande regler om EU-varumärken. I dag finns det hänvisningar till reglerna i tre lagar:

  • Varumärkeslagen.
  • Firmalagen.
  • Lagen om rättegången i arbetstvister.

De hänvisningarna kommer nu att uppdateras.

Tidigare har reglerna om EU-varumärken varit uppdelade, nu har de slagits samman. Ändringarna innebär inga praktiska förändringar i den svenska lagen.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag och lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2018.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2017-10-19 Debatt: 2017-10-25 Beslut: 2017-10-25

Betänkande 2017/18:NU6 (pdf, 997 kB)

Betänkande 2017/18:NU5

I dag är det Patent- och marknadsdomstolen som är första instans att fatta beslut i frågor om företagskoncentrationer. Nu ska det i stället vara Konkurrensverket som tar besluten. På så vis kan domstolarna fokusera på enbart dömande uppgifter. Konkurrensverkets beslut ska kunna överklagas till domstolen. Regeringen vill också upphäva lagen om gruppundantag för vissa konkurrensbegränsande avtal inom försäkringssektorn. Syftet är att Sveriges konkurrensregler ska likställas med EU:s.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag och att lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2018.

Förslagspunkter: 2
Justering: 2017-10-19 Debatt: 2017-10-25 Beslut: 2017-10-25

Betänkande 2017/18:NU5 (pdf, 1455 kB)

Betänkande 2017/18:SkU5

För att skapa bättre konkurrensvillkor för svenska företag ska det göras ändringar i skatteavtalet mellan Sverige och Kina.

Ändringarna innebär att Sverige och Kina inte ska ta ut skatter på de intäkter som ett luft- eller sjötransportföretag förvärvar i den internationella trafiken i det andra landet.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Ändringen genomförs den dag regeringen bestämmer.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2017-11-16 Debatt: 2017-11-29 Beslut: 2017-11-29

Betänkande 2017/18:SkU5 (pdf, 746 kB)

Betänkande 2017/18:SkU7

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen om Riksrevisionens rapport om regeringens skatteutgiftsredovisning. I rapporten har Riksrevisionen granskat hur regeringen har redovisat skatteutgifter under 2016.

Riksdagen och regeringen har uttryckt att skatteutgifter ska redovisas på samma sätt som utgifter för anslag redovisas. Riksrevisionen har bland annat granskat om det har varit så och konstaterar att det finns skillnader i redovisningen. Utifrån granskningen ger Riksrevisionen tre rekommendationer till regeringen. En av dem är att redovisa och förklara viktiga förändringar av skatteutgiftsprognoserna i förhållande till tidigare prognoser.

Regeringen håller med om Riksrevisionens bedömningar och kommer fortsätta att utveckla arbetet med skatteutgifterna. Riksdagen ser positivt på regeringens ambitioner och lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 1 Reservationer: 1
Justering: 2017-12-14 Debatt: 2018-01-24 Beslut: 2018-01-24

Betänkande 2017/18:SkU7 (pdf, 297 kB) Webb-tv debatt om förslag: Riksrevisionens rapport om regeringens skatteutgiftsredovisning

Betänkande 2017/18:NU4

Riksdagen har behandlat två skrivelser från regeringen.

  • En redogörelse över hur det föregående verksamhetsåret såg ut för företag som ägs av staten.
  • En skrivelse om Riksrevisionens rapport om de bolag staten äger.

I skrivelsen om de statligt ägda företagens verksamhetsår redogör regeringen för utvecklingen i bolagen. Regeringen konstaterar bland annat att det är viktigt att kontinuerligt se över vilka bolag staten äger och varför staten äger dem. Det är något som även Riksrevisionen kommer fram till i sin granskning av hur regeringen arbetar med att förvalta de statligt ägda bolagen.

Riksrevisionen rekommenderar bland annat att regeringen intensifierar arbetet med att implementera organisationen för ekonomiskt samarbete och utvecklings (OECD) riktlinjer. De handlar om att utvärdera och informera om vad syftet är med att äga varje enskilt bolag som staten äger.

Regeringen håller med om att det är viktigt med kontinuerlig utvärdering, men menar också att de i princip redan följer riktlinjerna. Riksdagen la skrivelserna till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Riksdagen sa samtidigt nej till motioner från allmänna motionstiden 2017/18 som rör statliga företag.

Förslagspunkter: 12 Reservationer: 13
Justering: 2017-11-16 Debatt: 2017-11-23 Beslut: 2017-11-23

Betänkande 2017/18:NU4 (pdf, 682 kB) Webb-tv debatt om förslag: Statliga företag

Betänkande 2017/18:NU3

Cirka 3,6 miljarder kronor ur statens budget för 2018 går till utgiftsområdet energi. Mest pengar går till energiforskning, knappt 1,5 miljarder kronor. 975 miljoner kronor går till energiteknik. Statens energimyndighet får drygt 313 miljoner kronor. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Därefter bestämmer riksdagen hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde.

Riksdagen godkände regeringens förslag på hur stor elberedskapsavgiften sammanlagt får vara. Riksdagen godkände också det statliga affärsverket Svenska kraftnäts investeringsplan för perioden 2018-2020 och Svenska kraftnäts finansiella befogenheter för 2018.

Förslagspunkter: 1 Reservationer: 1
Justering: 2017-11-23 Debatt: 2017-12-06 Beslut: 2017-12-07

Betänkande 2017/18:NU3 (pdf, 812 kB) Webb-tv debatt om förslag: Utgiftsområde 21 Energi

Betänkande 2017/18:SkU3

Regler om undantag för att betala moms när det gäller fartyg förändras. I dag finns det inget krav på att fartyg måste framföras på öppna havet för att undantas från skattskyldigheten. Undantaget ska efter ändringen gälla för fartyg som används på öppna havet och som fraktar passagerare mot betalning, som används för handels-, industri-, eller fiskeriverksamhet och fartyg som används för sjöräddning, assistans eller kustfiske.

Syftet med ändringen är att anpassa den svenska lagen till EU:s lagstiftning. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2018.

Förslagspunkter: 2 Reservationer: 1
Justering: 2017-11-21 Debatt: 2017-11-29 Beslut: 2017-11-29

Betänkande 2017/18:SkU3 (pdf, 2894 kB) Webb-tv debatt om förslag: Mervärdesskatt vid omsättning som avser fartyg samt deklarationstidpunkt i vissa fall

Betänkande 2017/18:SkU1

11 miljarder ur statens budget för 2018 går till utgiftsområdet skatt, tull och exekution. Mest pengar får Skatteverket, drygt 7,5 miljarder kronor. 1,9 miljarder går till Kronofogdemyndigheten, och Tullverket får 1,8 miljarder kronor. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Därefter bestämmer riksdagen hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde.

Förslagspunkter: 6 Reservationer: 7
Justering: 2017-11-21 Debatt: 2017-11-29 Beslut: 2017-11-29

Betänkande 2017/18:SkU1 (pdf, 697 kB) Webb-tv debatt om förslag: Utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution

Betänkande 2017/18:SkU6

Regeringen vill höja beskattningen av sparande på investeringssparkonto och kapitalförsäkring med 0,25 procentenheter. Förändringen börjar gälla den 1 januari 2018.

Förändringen beräknas öka statens inkomster med 790 miljoner kronor per år. Regeringen menar att förändringen kan få positiva effekter på den ekonomiska jämlikheten.

Riksdagen sa ja till förslaget.

Förslagspunkter: 1 Reservationer: 1
Justering: 2017-11-23 Debatt: 2017-11-29 Beslut: 2017-11-30

Betänkande 2017/18:SkU6 (pdf, 528 kB) Webb-tv debatt om förslag: Höjd beskattning av sparande på investeringssparkonto och i kapitalförsäkring

Betänkande 2017/18:SkU4

Regeringen föreslår en justering av den utvidgade fåmansföretagsdefinitionen i inkomstskattelagen. Den utvidgade fåmansföretagsdefinitionen innebär att delägare som är verksamma även i ett dotterbolag i en koncern ibland ska räknas som en enda delägare vid bedömningen av om moderbolaget är ett fåmansföretag. Den justering som nu görs innebär att man vid bedömningen även ska ta hänsyn till sådana delägare som är verksamma i andra företag som äger företaget eller som ägs av företaget som bedömningen avser.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. De nya reglerna börjar gälla den 1 januari 2018.

Riksdagen riktade också ett tillkännagivande till regeringen. I tillkännagivandet uppmanas regeringen att presentera en konsekvensanalys av den beslutade ändringen för riksdagen innan den 1 juli 2019.

Förslagspunkter: 2 Reservationer: 2
Justering: 2017-11-21 Debatt: 2017-11-29 Beslut: 2017-11-29

Betänkande 2017/18:SkU4 (pdf, 437 kB) Webb-tv debatt om förslag: Justering av den utvidgade fåmansföretagsdefinitionen

Betänkande 2017/18:NU1

Sju miljarder för 2018 går till utgiftsområdet näringsliv. Mest pengar får Verket för innovationssystem: Forskning och utveckling, drygt 2,9 miljarder kronor. 1,1 miljarder går till Näringslivsutveckling och Exportfrämjande verksamhet får knappt 3,2 miljoner kronor. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Därefter bestämmer riksdagen hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde.

Förslagspunkter: 1 Reservationer: 1
Justering: 2017-11-30 Debatt: 2017-12-11 Beslut: 2017-12-12

Betänkande 2017/18:NU1 (pdf, 785 kB) Webb-tv debatt om förslag: Utgiftsområde 24 Näringsliv

Betänkande 2017/18:NU2

3,9 miljarder ur statens budget för 2018 går till utgiftsområdet regional tillväxt. Mest pengar får regionala tillväxtåtgärder, 2,1 miljarder kronor. 1,4 miljarder går till Europeiska regionala utvecklingsfonden och 401 miljoner kronor går till transportbidrag. Riksdagen ja till regeringens förslag om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Därefter bestämmer riksdagen hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2017-11-30 Debatt: 2017-12-11 Beslut: 2017-12-12

Betänkande 2017/18:NU2 (pdf, 677 kB) Webb-tv debatt om förslag: Utgiftsområde 19 Regional tillväxt

Betänkande 2017/18:NU19

Regeringen har lagt fram förslag till övergripande mål för en sammanhållen landsbygdspolitik. Målet är att nå en livskraftig landsbygd med likvärdiga möjligheter till företagande, arbete, boende och välfärd som leder till en långsiktigt hållbar utveckling i hela landet. Riksdagen sa ja till regeringens förslag till övergripande mål.

Riksdagen riktade samtidigt två uppmaningar, så kallade tillkännagivanden, till regeringen:

  • Regeringen bör se över hur alternativ till kopparnätet ska kunna erbjudas innan det kopplas bort.
  • Regeringen bör så fort som möjligt återkomma till riksdagen med förslag om ett förändrat strandskydd.

Riksdagen sa också nej till förslag i motioner från allmänna motionstiden 2016 och 2017 om bland annat näringsliv, digital kommunikation, kompetensförsörjning och samhällsplanering. Detta bland annat eftersom arbete och utredningar redan pågår i flera av de frågor som motionerna tar upp.

Förslagspunkter: 24 Reservationer: 46
Justering: 2018-05-24 Debatt: 2018-06-05 Beslut: 2018-06-07

Betänkande 2017/18:NU19 (pdf, 11345 kB) Webb-tv debatt om förslag: En sammanhållen politik för Sveriges landsbygder

Betänkande 2017/18:NU18

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen. Den handlar om Riksrevisionens granskning av det samlade stödet för produktion av solel. Ett stöd är exempelvis investeringsstödet för solceller. Riksrevisionen konstaterar bland annat att de underlag riksdagen har fått för att kunna besluta om effektiva åtgärder saknar analyser. Bland annat saknas ett helhetsgrepp om förnybar elproduktion där solel jämförs med andra tekniker och där kostnader ställs mot varandra.

Regeringen bedömer att riktade stöd behövs för att gynna ny teknik. Risken är liten för att det riktade stödet till solel skulle ge långsiktiga negativa effekter eftersom det är tidsbegränsat. Däremot kommer regeringen att redovisa de långsiktiga statsfinansiella effekterna av stöden till solel och vilka motiv som finns för att ge teknikspecifika stöd.

Riksdagen betonar att Riksrevisionens rapport och regeringens skrivelse är viktiga underlag för att riksdagen ska kunna följa och ta ställning till olika förslag som rör energipolitiken. Med det lade riksdagen skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 3 Reservationer: 4
Justering: 2018-05-22 Debatt: 2018-05-29 Beslut: 2018-05-30

Betänkande 2017/18:NU18 (pdf, 334 kB) Webb-tv debatt om förslag: Riksrevisionens rapport om det samlade stödet till solel

Betänkande 2017/18:NU16

Riksdagen riktade en uppmaning, ett tillkännagivande, till regeringen om förutsättningar för industrin. Regeringen bör utforma politiken så att den ger grundläggande och nödvändiga förutsättningar för att svensk industri ska kunna växa och nå sin fulla potential.

Riksdagen gjorde sitt ställningstagande i samband med behandlingen av regeringens skrivelse En politik för tillväxt och utveckling i svensk industri. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 2 Reservationer: 2
Justering: 2018-05-22 Debatt: 2018-05-29 Beslut: 2018-05-30

Betänkande 2017/18:NU16 (pdf, 303 kB) Webb-tv debatt om förslag: En politik för tillväxt och utveckling i svensk industri

Betänkande 2017/18:SkU19

Kvaliteten i folkbokföringen ska öka och så kallad skyddad folkbokföring införs för att öka skyddet för hotade och förföljda personer. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Personer som är utsatta för hot och förföljelse kan vara i behov av att skydda sina personuppgifter. Nuvarande regler innebär att personer som flyttat till en ny hemlig adress kan få så kallad kvarskrivning, vilket innebär att den verkliga bostadsorten inte framgår av folkbokföringen. Enligt regeringens förslag ska kvarskrivning ersättas av så kallad skyddad folkbokföring. Det innebär att en person, för en obestämd tidsperiod, ska kunna folkbokföras på en annan ort även om personen inte flyttat.

Förslaget innebär också åtgärder för att öka kvaliteten i folkbokföringen. Bland annat ska Skatteverket kunna avregistrera falska identiteter i folkbokföringen och göra kontrollbesök på personers adresser. Dessutom återinförs folkbokföringsbrott, vilket till exempel innebär att personer som medvetet lämnar oriktiga uppgifter till folkbokföringen kan straffas för det.

Förslagspunkter: 9 Reservationer: 8
Justering: 2018-05-17 Debatt: 2018-05-24 Beslut: 2018-05-24

Betänkande 2017/18:SkU19 (pdf, 2883 kB) Webb-tv debatt om förslag: Ökat skydd för hotade och förföljda personer samt några åtgärder för att öka kvaliteten i folkbokföringen

Betänkande 2017/18:SkU17

Det införs skatt på vätskor med nikotin som används i elektroniska cigaretter och nikotinprodukter som används i mun eller näsa som inte innehåller tobak.

Skatten ska betalas av den som tillverkar, importerar eller säljer sådana varor till Sverige genom distansförsäljning. Varor som privatpersoner själva transporterar till Sverige för sitt eget eller familjens personliga bruk behöver man inte betala skatt för. Det får dock vara högst 20 milliliter e-vätska och 200 gram andra nikotinhaltiga produkter per person och tillfälle.

De nya reglerna börjar gälla den 1 juli 2018. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Riksdagen sa samtidigt nej till ett förslag till lagändring som gäller frihet från skatt vid import eftersom detta hänger ihop med ett annat förslag som ännu inte har behandlats av socialutskottet, som har ansvar för det ärendet.

Förslagspunkter: 1 Reservationer: 1
Justering: 2018-05-17 Debatt: 2018-05-24 Beslut: 2018-05-30

Betänkande 2017/18:SkU17 (pdf, 3174 kB) Webb-tv debatt om förslag: Beskattning av elektroniska cigaretter och vissa andra nikotinhaltiga produkter

Betänkande 2017/18:SkU24

Regeringen har lämnat sin årliga redovisning av skatteutgifterna. Skatteutgifter är stöd eller utgifter som går via skattesystemet och påverkar statsbudgetens inkomstsida, till exempel i form av förmånliga skatteregler. I en del av redogörelsen diskuteras skatteutgifter och samhällsekonomisk effektivitet och några enskilda skatteutgifter analyseras. Bland annat ges en analys av en nedsättning av egenavgifter, vilket är en skatteutgift som beräknas uppgå till 1,49 miljarder kronor. Nedsättningen av egenavgifter bedöms kunna öka sysselsättningen och minska arbetslösheten i ekonomin, vilket framför allt skulle gälla många nyanlända för vilka egenföretagande kan vara ett alternativ till anställning. Även skattereduktionen för ROT-arbeten analyseras, som för 2018 innebär en skatteutgift på 9,75 miljarder kronor. ROT-avdraget bedöms inte ha någon positiv effekt för sysselsättningen i nuvarande högkonjunktur. Båda dessa skattereduktioner förväntas främst gynna män.

I samband med skrivelsen har motionsförslag lämnats om att utveckla eller förändra den årliga redovisningen. Riksdagen sa nej till motionerna samt la redovisningen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 2 Reservationer: 2
Justering: 2018-05-22 Debatt: 2018-05-31 Beslut: 2018-05-31

Betänkande 2017/18:SkU24 (pdf, 333 kB) Webb-tv debatt om förslag: Redovisning av skatteutgifter 2018