Dokument & lagar (319 träffar)

Betänkande 2014/15:UbU15

Genom att ha en så kallad referensram blir det möjligt att jämföra nivån på olika kvalifikationer, såsom examina, certifikat och diplom. En referensram gör att det blir lättare för enskilda, arbetsgivare och utbildningsanordnare att förstå på vilken nivå en viss kvalifikation ligger.

En nationell referensram införs, i enlighet med Europaparlamentets och rådets rekommendation om en europeisk referensram för kvalifikationer för livslångt lärande. Referensramar kan innebära att det underlättas för arbetstagare och studerande att få en anställning eller studera utomlands.

Regeringen fastställer vilken nivå i nationella referensramen som vissa kvalifikationer motsvarar. Det ska vara möjligt att ansöka om nivåbedömning av andra kvalifikationer. Det är den som utfärdar en viss kvalifikation som kan ansöka om en nivåbedömning. För denna ansökan ska en avgift betalas.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Den nya lagen börjar att gälla den 1 oktober 2015.

Förslagspunkter: 2 Reservationer: 2
Justering: 2015-06-11 Debatt: 2015-06-16 Beslut: 2015-06-17

Betänkande 2014/15:UbU15 (pdf, 292 kB) Webb-tv debatt om förslag: En nationell referensram för kvalifikationer för livslångt lärande

Betänkande 2014/15:UbU14

Regeringen har lämnat en skrivelse till riksdagen som tar upp Riksrevisionens rapport om riktade statsbidrag för att styra mot en mer likvärdig skola. Det finns problem med att skolhuvudmännen inte tar del av statliga satsningar på skolområdet fast det finns möjlighet. Skolor som har behov blir utan statsbidrag.

Riksdagens utbildningsutskott höll med regeringen och Riksrevisionen om att de riktade statsbidragen i högre utsträckning bör riktas till de skolor och huvudmän som har störst behov av statliga bidrag. Utskottet konstaterade att Skolverket har en central roll i hanteringen av riktade statsbidrag och betonade vikten av att verkets erfarenheter tas till vara när nya satsningar ska göras. Utskottet välkomnade också den analys av Skolverket som Statskontoret har fått i uppdrag att göra. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2015-06-11 Debatt: 2015-06-16 Beslut: 2015-06-17

Betänkande 2014/15:UbU14 (pdf, 224 kB)

Betänkande 2014/15:UbU7

Riksrevisionen har granskat statens system för lärarförsörjning. Granskningen fokuserar på om systemet är effektivt för att tillhandahålla rätt antal lärare med tillräcklig formell kompetens.

Regeringen har lämnat en skrivelse till riksdagen med anledning av Riksrevisionens rapport. Regeringen instämmer delvis i Riksrevisionens slutsats om att systemet för lärarförsörjning kan fungera mer effektivt. Regeringen menar att frågan om tillräckligt antal kvalificerade lärare till stor del handlar om läraryrkets attraktivitet. Regeringen har föreslagit flera reformer som syftar till att öka läraryrkets attraktivitet. Regeringen avser att fortsätta att arbeta för att dessa åtgärder ska genomföras. Dessutom pågår en utredning om högskolans utbildningsutbud.

Utbildningsutskottet konstaterar att det framgår i skrivelsen att regeringen arbetar med frågan om lärarförsörjning. Utskottet anser också att den pågående utredningen om högskolans utbildningsutbud kan ge ett värdefullt underlag till den fortsatta utvecklingen av utbudet av lärarutbildningar. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2015-06-04 Debatt: 2015-06-11 Beslut: 2015-06-16

Betänkande 2014/15:UbU7 (pdf, 258 kB)

Betänkande 2014/15:JuU25

Riksdagen sa ja till regeringens förslag Den nya polisorganisationen - några frågor om personuppgiftsbehandling m.m. Förslaget innebär att det görs kompletterande ändringar efter den omorganisation av polisen som gjordes januari 2015, då en sammanslagning av olika polisiära myndigheter blev Polismyndigheten.

Ändringarna rör framför allt Polismyndighetens behandling av personuppgifter för forensiska ändamål. Det betyder bland annat att det i polisdatalagen förs in regler om när det är tillåtet att behandla personuppgifter i den forensiska verksamheten, kring begränsningar för att göra sökningar på känsliga uppgifter samt om hur lång tid uppgifter får sparas.

Förslaget innebär också att det införs en mer heltäckande jävsregel för polisanställda och för anställda som utför brottsbekämpande uppgifter hos andra myndigheter. Den nya regleringen av jäv innebär att all brottsbekämpande verksamhet omfattas.

I förslaget ingår även att Tullverket och Kustbevakningen ska kunna få direktåtkomst till uppgifter i vapenregister. Detta för de att bättre kunna förebygga, förhindra eller upptäcka brott, samt förhindra att illegala vapen förs in i landet.

Lagändringarna börjar att gälla den 1 augusti 2015.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2015-06-04 Debatt: 2015-06-16 Beslut: 2015-06-17

Betänkande 2014/15:JuU25 (pdf, 3474 kB)

Betänkande 2014/15:JuU22

En person som är misstänkt för brott i Sverige men bor i ett annat EU-land ska framöver kunna övervakas i landet där han eller hon bor i stället för att vara häktad här. En misstänkt person som bor i Sverige ska kunna övervakas här när en brottsutredning pågår i ett annat EU-land. De svenska lagändringarna är ett led i att genomföra ett beslut om övervakningsåtgärder inom EU. De nya reglerna börjar gälla den 1 augusti 2015. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

De ändrade reglerna innebär att Sverige överlåter myndighetsutövning mot enskilda personer till andra länder. Därför beslutades lagändringarna med kvalificerad majoritet i riksdagen. Det betyder att minst tre fjärdedelar av de röstande riksdagsledamöterna och mer än hälften av riksdagens totala antal ledamöter röstade för förslaget.

Förslagspunkter: 3 Reservationer: 1
Justering: 2015-06-04 Debatt: 2015-06-16 Beslut: 2015-06-17

Betänkande 2014/15:JuU22 (pdf, 2159 kB) Webb-tv debatt om förslag: Erkännande och uppföljning av beslut om övervakningsåtgärder inom Europeiska unionen

Betänkande 2014/15:JuU21

Svensk lag ska anpassas till EU:s brottsofferdirektiv. EU:s direktiv sätter upp mål som de olika EU-länderna ska följa genom sin egen lagstiftning. Riksdagen beslutade om följande ändringar för att de svenska reglerna ska följa EU:s regler:

  • Om ett brottsoffer i ett brottmål, en målsägande, inte behärskar svenska ska en tolk anlitas vid rättegången.
  • Domstolen ska på begäran översätta en handling eller de viktigaste delarna av den, om en översättning behövs för att målsäganden ska kunna ta till vara sin rätt.
  • En målsägande kan alltid begära att bli informerad om tid och plats för rättegång.

Ändringarna börjar gälla den 1 november 2015.

Förslagspunkter: 9 Reservationer: 2
Justering: 2015-06-04 Debatt: 2015-06-16 Beslut: 2015-06-16

Betänkande 2014/15:JuU21 (pdf, 623 kB) Webb-tv debatt om förslag: Genomförande av brottsofferdirektivet

Betänkande 2014/15:JuU20

En ny lag om behandling av personuppgifter inom åklagarväsendet, åklagardatalag, införs. Åklagarväsendet omfattar Åklagarmyndigheten och Ekobrottsmyndigheten. Den nya lagen ger åklagarväsendet möjlighet att effektivt behandla personuppgifter och skyddar människor mot att deras personliga integritet kränks vid en sådan behandling. Lagen reglerar för vilka ändamål behandling av personuppgifter får förekomma.

Den nya lagen börjar gälla den 1 januari 2016.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2015-06-04 Debatt: 2015-06-16 Beslut: 2015-06-16

Betänkande 2014/15:JuU20 (pdf, 1268 kB)

Betänkande 2014/15:UbU13

Riksdagen sa ja, med vissa mindre ändringar, till regeringens förslag om en effektivare och mer individanpassad vuxenutbildning. Det handlar framför allt om utbildningen i svenska för invandrare, sfi, och den kommunala vuxenutbildningen på grundläggande nivå.

Beslut innebär att sfi inte längre ska vara en egen skolform utan i stället ingå i den kommunala vuxenutbildningen - på grundläggande och gymnasial nivå samt i form av svenska för invandrare. Huvudmannen för kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare ska verka för att undervisningen erbjuds på tider som är anpassade efter elevens behov.

Beslutet innebär också att elevens hemkommun ska erbjuda studie- och yrkesvägledning om eleven börjar på en kommunal vuxenutbildning eller särskild utbildning för vuxna på grundläggande nivå. Hemkommunen ska även upprätta en individuell studieplan.

Lagändringarna börjar att gälla den 1 januari 2016 men ska tillämpas från och med den 1 juli 2016.

Förslagspunkter: 10 Reservationer: 5
Justering: 2015-06-04 Debatt: 2015-06-11 Beslut: 2015-06-16

Betänkande 2014/15:UbU13 (pdf, 2973 kB) Webb-tv debatt om förslag: Ökad individanpassning och en effektivare sfi och vuxenutbildning

Betänkande 2014/15:SkU25

Regeringen har lämnat sin årliga redovisning av de så kallade skatteutgifterna. Skatteutgifter är exempelvis stöd till företag och hushåll som ges via skattesystemet, till exempel i form av förmånliga skatteregler. Redovisningen synliggör och ger en överblick över de indirekta stöd som olika skatteförmånliga regler innebär.

Skatteutgifterna påverkar statsbudgetens inkomst. Regeringens skrivelse beskriver bland annat skatteutgifter som är kopplade till exempelvis nedsättningen av socialavgifter för unga och nedsatt moms på restaurang- och cateringtjänster samt hur mycket de kan anses vara samhällsekonomiskt motiverade.

Skatteutskottet har behandlat regeringens skrivelse. Utskottet tycker det är bra att regeringens arbete med att utveckla skatteutgiftsredovisningen har gjort att redovisningen kan bli ett mer aktivt verktyg i budgetarbetet och när beslut ska tas om skatteregler.

Utskottet anser även att redovisningen av skatteutgifter har ett värde när det gäller att redogöra för avvikelser från enhetlig beskattning.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 1 Reservationer: 1
Justering: 2015-05-28 Debatt: 2015-06-16 Beslut: 2015-06-16

Betänkande 2014/15:SkU25 (pdf, 194 kB) Webb-tv debatt om förslag: Redovisning av skatteutgifter 2015

Betänkande 2014/15:SoU14

I mars 2015 tillsatte regeringen en utredning som ska föreslå hur offentlig finansiering av privat utförda välfärdstjänster bör regleras. Bland annat ska utredningen lämna förslag om ändrade regler så att landstingen inte längre ska vara skyldiga att ha vårdvalssystem i primärvården.

Riksdagen uppmanade regeringen att den pågående utredningen inte ska ge förslag som innebär att landstingens skyldighet att ha vårdvalssystem inom primärvården tas bort. Riksdagen uppmanade också regeringen att ta fram mer kunskap om hur landstingens ersättningssystem och primärvårdsuppdrag har påverkat vården för patienterna i primärvården. Riksdagens tillkännagivanden gjordes när riksdagen behandlade en skrivelse från regeringen som gällde Riksrevisionens rapport om primärvårdens styrning. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 3 Reservationer: 2
Justering: 2015-05-21 Debatt: 2015-06-17 Beslut: 2015-06-17

Betänkande 2014/15:SoU14 (pdf, 255 kB) Webb-tv debatt om förslag: Riksrevisionens rapport om primärvårdens styrning

Betänkande 2014/15:SoU17

Regeringen ska i budgetpropositionen för 2016 avisera ett förslag om att så snart som möjligt införa legitimation för kuratorer inom hälso- och sjukvården. Där ska regeringen också ge besked om när kravet på legitimation tidigast kan börja gälla. Riksdagen riktade ett tillkännagivande om detta till regeringen.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2015-05-28 Debatt: 2015-06-03 Beslut: 2015-06-03

Betänkande 2014/15:SoU17 (pdf, 2870 kB) Webb-tv debatt om förslag: Legitimation för kuratorer inom hälso- och sjukvården

Betänkande 2014/15:SoU13

Socialutskottet har behandlat en skrivelse från regeringen som tar upp Riksrevisionens rapport om överenskommelser mellan regeringen och SKL inom hälso- och sjukvården. Riksrevisionen bedömer att regeringen har använt överenskommelser på ett sätt så att balansen mellan stat och landsting rubbats i styrningen av vården.

Regeringen tänker vidta åtgärder i linje med flera av Riksrevisionens rekommendationer. Bland annat har regeringen som ambition att minska antalet överenskommelser med landstingen och vara mer restriktiv med användandet av prestationsbaserade ersättningar till landstingen.

Socialutskottet ser positivt på regeringens åtgärder. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2015-05-21 Debatt: 2015-06-03 Beslut: 2015-06-03

Betänkande 2014/15:SoU13 (pdf, 183 kB)

Betänkande 2014/15:UbU16

Stiftelsen Riksbankens jubileumsfond har lämnat sin verksamhetsberättelse för 2014 till riksdagen. Riksrevisionen har granskat stiftelsens årsredovisning för samma år och lämnat sin redogörelse till riksdagen. Riksdagen lade båda redogörelserna till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2015-05-19 Debatt: 2015-06-11 Beslut: 2015-06-16

Betänkande 2014/15:UbU16 (pdf, 170 kB)

Betänkande 2014/15:JuU26

Dagens krav på märkning av vapen som förs in i Sverige från andra länder kommer framöver bara att gälla för införsel av vapen från länder som inte är med EU. Polisen kommer att få ta ut avgifter för prövning av ansökningar enligt vapenlagen eller tillhörande föreskrifter. De nya reglerna börjar gälla den 1 juli 2015. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Att kravet på märkning av vapen som handlas inom EU tas bort kan göra det svårare att bekämpa olagliga vapen. Riksdagen riktade därför ett tillkännagivande till regeringen om att ta initiativ till åtgärder inom EU för att göra det lättare att spåra vapen som det handlas med i EU. Riksdagen uppmanade också regeringen att

  • se till att det införs ett digitalt vapenhandlarregister i Sverige som är integrerat med polisens vapenregister
  • se till att det införs ett digitalt arkiv för vapendeklarationer som ska underlätta för vapenhandlare att redogöra för varaktig in- och utförsel av vapen till och från landet.

Förslagspunkter: 4
Justering: 2015-05-19 Debatt: 2015-05-27 Beslut: 2015-05-27

Betänkande 2014/15:JuU26 (pdf, 575 kB) Webb-tv debatt om förslag: Några ändringar i vapenlagen

Betänkande 2014/15:SkU27

Riksdagen sa ja till skatteutskottets förslag om lag om ändring i lagen om skiljemannakonventionen. Konventionen, som undertecknats av EU-länder, innehåller regler för hur tvister om beskattningen av transaktioner mellan företag inom samma koncern ska regleras. Lagändringen innebär att konventionen ska gälla som lag i Sverige.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2015-05-07 Debatt: 2015-05-27 Beslut: 2015-05-27

Betänkande 2014/15:SkU27 (pdf, 171 kB)

Betänkande 2014/15:SoU15

Reglerna som gäller svensk katastrofmedicin utomlands ändras. Bland annat ska reglerna för vilka personer som kan få katastrofmedicinska insatser ändras, från personer som bor i Sverige till personer som har anknytning till Sverige. Även personer som inte har anknytning till Sverige ska kunna få svensk katastrofmedicinsk hjälp utomlands.

Landstingen får möjlighet att bedriva hälso- och sjukvård i samband med sjöräddning i havsområden som ligger utanför Sveriges gränser, men där svenska myndigheter har ansvar för räddningstjänsten.

De nya reglerna börjar gälla den 1 juli 2015. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2015-05-07 Debatt: 2015-05-20 Beslut: 2015-05-20

Betänkande 2014/15:SoU15 (pdf, 383 kB)

Utlåtande 2014/15:SkU26

EU-kommissionen lade i mars i år fram ett förslag om obligatoriskt, automatiskt utbyte av upplysningar om beskattning. Förslaget innebär att EU:s medlemsländer automatiskt ska utbyta information om förhandsbesked som gäller gränsöverskridande skattefrågor och prissättning.

Riksdagen hade inget att invända mot EU-kommissionens bedömning att användbar information i de här frågorna bara kan uppnås genom åtgärder på EU-nivå. Däremot ansåg riksdagen att förslaget går längre än vad som behövs och att det bryter mot subsidiaritetsprincipen. Riksdagen beslutade därför att lämna ett så kallat motiverat yttrande till Europaparlamentet, Europeiska rådet och EU-kommissionen om detta.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2015-05-07 Debatt: 2015-05-20 Beslut: 2015-05-20

Utlåtande 2014/15:SkU26 (pdf, 197 kB)

Betänkande 2014/15:JuU24

Riksdagen beslutade att svenska medborgare ska kunna resa till EU-länder utanför Schengenområdet utan pass om de istället har med sig nationellt identitetskort. För närvarande gäller det resor till Bulgarien, Cypern, Kroatien, Rumänien, Irland och Storbritannien. Beslutet innebär att det blir möjligt att resa inom hela EU med nationellt id-kort. Tidigare gällde att svenska medborgare måste ha med sig pass för resor från Sverige till länder utanför Schengenområdet.

De nya reglerna gäller från den 1 juli 2015.

Förslagspunkter: 3 Reservationer: 2
Justering: 2015-05-07 Debatt: 2015-05-20 Beslut: 2015-05-20

Betänkande 2014/15:JuU24 (pdf, 526 kB) Webb-tv debatt om förslag: Ökade möjligheter att resa inom EU med nationellt identitetskort

Betänkande 2014/15:JuU23

EU:s gemensamma databas, VIS, har tagits fram för att bland annat förenkla visumhantering och underlätta gränskontroller. I databasen finns personuppgifter, foto och fingeravtryck på den som ansöker om visum. Riksdagen sa ja till regeringens förslag att brottsbekämpande myndigheter ska  få tillgång till uppgifter i VIS, om syftet är att förhindra, upptäcka och utreda terroristbrott samt andra grova brott. Möjlighet att göra en sökning i databasen gäller under vissa begränsade förutsättningar. Polismyndigheten är den centrala enhet som ska hantera myndigheternas förfrågan om sökning i VIS.

Lagändringen innebär att Sveriges regler anpassas till gällande EU-rätt. Ändringar görs bland annat i lagen om internationellt polisiärt samarbete.

Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2015.

Förslagspunkter: 4 Reservationer: 3
Justering: 2015-04-28 Debatt: 2015-05-06 Beslut: 2015-05-06

Betänkande 2014/15:JuU23 (pdf, 915 kB) Webb-tv debatt om förslag: Brottsbekämpande myndigheters tillgång till informationssystemet för viseringar (VIS)

Utlåtande 2014/15:JuU19

Riksdagen har behandlat en rapport från EU:s ministerråd till Europaparlamentet och EU-medlemsländernas nationella parlament om arbetet i den ständiga kommittén för inre säkerhet.

Justitieutskottet, som har förberett riksdagens beslut, var positiva till kommitténs funktion att samordna medlemsstaternas, EU-kommissionens och EU-byråernas samarbete i frågor som rör EU:s inre säkerhet. Enligt rapporten kommer uppföljningen av gemensamma insatser för att bekämpa terrorism att vara en av kommitténs viktigaste uppgifter under 2015. Utskottet välkomnade arbetet på EU-nivå med att förebygga och motverka terrorism, samtidigt som det öppna samhället måste försvaras. Riksdagen lade rapporten till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2015-04-28 Debatt: 2015-05-06 Beslut: 2015-05-06

Utlåtande 2014/15:JuU19 (pdf, 301 kB)