Dokument & lagar (153 träffar)

Betänkande 2014/15:UbU15

Genom att ha en så kallad referensram blir det möjligt att jämföra nivån på olika kvalifikationer, såsom examina, certifikat och diplom. En referensram gör att det blir lättare för enskilda, arbetsgivare och utbildningsanordnare att förstå på vilken nivå en viss kvalifikation ligger.

En nationell referensram införs, i enlighet med Europaparlamentets och rådets rekommendation om en europeisk referensram för kvalifikationer för livslångt lärande. Referensramar kan innebära att det underlättas för arbetstagare och studerande att få en anställning eller studera utomlands.

Regeringen fastställer vilken nivå i nationella referensramen som vissa kvalifikationer motsvarar. Det ska vara möjligt att ansöka om nivåbedömning av andra kvalifikationer. Det är den som utfärdar en viss kvalifikation som kan ansöka om en nivåbedömning. För denna ansökan ska en avgift betalas.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Den nya lagen börjar att gälla den 1 oktober 2015.

Förslagspunkter: 2 Reservationer: 2
Justering: 2015-06-11 Debatt: 2015-06-16 Beslut: 2015-06-17

Betänkande 2014/15:UbU15 (pdf, 292 kB) Webb-tv debatt om förslag: En nationell referensram för kvalifikationer för livslångt lärande

Betänkande 2014/15:UbU14

Regeringen har lämnat en skrivelse till riksdagen som tar upp Riksrevisionens rapport om riktade statsbidrag för att styra mot en mer likvärdig skola. Det finns problem med att skolhuvudmännen inte tar del av statliga satsningar på skolområdet fast det finns möjlighet. Skolor som har behov blir utan statsbidrag.

Riksdagens utbildningsutskott höll med regeringen och Riksrevisionen om att de riktade statsbidragen i högre utsträckning bör riktas till de skolor och huvudmän som har störst behov av statliga bidrag. Utskottet konstaterade att Skolverket har en central roll i hanteringen av riktade statsbidrag och betonade vikten av att verkets erfarenheter tas till vara när nya satsningar ska göras. Utskottet välkomnade också den analys av Skolverket som Statskontoret har fått i uppdrag att göra. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2015-06-11 Debatt: 2015-06-16 Beslut: 2015-06-17

Betänkande 2014/15:UbU14 (pdf, 224 kB)

Betänkande 2014/15:UbU7

Riksrevisionen har granskat statens system för lärarförsörjning. Granskningen fokuserar på om systemet är effektivt för att tillhandahålla rätt antal lärare med tillräcklig formell kompetens.

Regeringen har lämnat en skrivelse till riksdagen med anledning av Riksrevisionens rapport. Regeringen instämmer delvis i Riksrevisionens slutsats om att systemet för lärarförsörjning kan fungera mer effektivt. Regeringen menar att frågan om tillräckligt antal kvalificerade lärare till stor del handlar om läraryrkets attraktivitet. Regeringen har föreslagit flera reformer som syftar till att öka läraryrkets attraktivitet. Regeringen avser att fortsätta att arbeta för att dessa åtgärder ska genomföras. Dessutom pågår en utredning om högskolans utbildningsutbud.

Utbildningsutskottet konstaterar att det framgår i skrivelsen att regeringen arbetar med frågan om lärarförsörjning. Utskottet anser också att den pågående utredningen om högskolans utbildningsutbud kan ge ett värdefullt underlag till den fortsatta utvecklingen av utbudet av lärarutbildningar. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2015-06-04 Debatt: 2015-06-11 Beslut: 2015-06-16

Betänkande 2014/15:UbU7 (pdf, 258 kB)

Betänkande 2014/15:UbU13

Riksdagen sa ja, med vissa mindre ändringar, till regeringens förslag om en effektivare och mer individanpassad vuxenutbildning. Det handlar framför allt om utbildningen i svenska för invandrare, sfi, och den kommunala vuxenutbildningen på grundläggande nivå.

Beslut innebär att sfi inte längre ska vara en egen skolform utan i stället ingå i den kommunala vuxenutbildningen - på grundläggande och gymnasial nivå samt i form av svenska för invandrare. Huvudmannen för kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare ska verka för att undervisningen erbjuds på tider som är anpassade efter elevens behov.

Beslutet innebär också att elevens hemkommun ska erbjuda studie- och yrkesvägledning om eleven börjar på en kommunal vuxenutbildning eller särskild utbildning för vuxna på grundläggande nivå. Hemkommunen ska även upprätta en individuell studieplan.

Lagändringarna börjar att gälla den 1 januari 2016 men ska tillämpas från och med den 1 juli 2016.

Förslagspunkter: 10 Reservationer: 5
Justering: 2015-06-04 Debatt: 2015-06-11 Beslut: 2015-06-16

Betänkande 2014/15:UbU13 (pdf, 2973 kB) Webb-tv debatt om förslag: Ökad individanpassning och en effektivare sfi och vuxenutbildning

Betänkande 2014/15:SkU25

Regeringen har lämnat sin årliga redovisning av de så kallade skatteutgifterna. Skatteutgifter är exempelvis stöd till företag och hushåll som ges via skattesystemet, till exempel i form av förmånliga skatteregler. Redovisningen synliggör och ger en överblick över de indirekta stöd som olika skatteförmånliga regler innebär.

Skatteutgifterna påverkar statsbudgetens inkomst. Regeringens skrivelse beskriver bland annat skatteutgifter som är kopplade till exempelvis nedsättningen av socialavgifter för unga och nedsatt moms på restaurang- och cateringtjänster samt hur mycket de kan anses vara samhällsekonomiskt motiverade.

Skatteutskottet har behandlat regeringens skrivelse. Utskottet tycker det är bra att regeringens arbete med att utveckla skatteutgiftsredovisningen har gjort att redovisningen kan bli ett mer aktivt verktyg i budgetarbetet och när beslut ska tas om skatteregler.

Utskottet anser även att redovisningen av skatteutgifter har ett värde när det gäller att redogöra för avvikelser från enhetlig beskattning.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 1 Reservationer: 1
Justering: 2015-05-28 Debatt: 2015-06-16 Beslut: 2015-06-16

Betänkande 2014/15:SkU25 (pdf, 194 kB) Webb-tv debatt om förslag: Redovisning av skatteutgifter 2015

Betänkande 2014/15:NU16

Lagreglerna om Konkurrensverkets möjlighet att göra oanmälda platsundersökningar på företag, så kallade gryningsräder, kompletteras.

Konkurrensverket ska få flytta ett företags elektroniskt lagrade information, till exempel bokföring och andra affärshandlingar, för fortsatt granskning i verkets lokaler. Företaget måste ge sitt samtycke till att Konkurrensverket flyttar informationen.

Beslutet innebär en rättslig reglering av de arbetsmetoder som Konkurrensverket tillämpar i dag.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag som börjar att gälla den 1 januari 2016.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2015-05-28 Debatt: 2015-06-10 Beslut: 2015-06-10

Betänkande 2014/15:NU16 (pdf, 442 kB)

Betänkande 2014/15:NU18

Regeringen gav Tillväxtanalys 2010 i uppdrag att skapa en databas som samlar information om samtliga företag som tagit del av statliga näringspolitiska insatser. Databasen ska möjliggöra uppföljningar och utvärderingar av insatserna.

Riksrevisionen har granskat uppbyggnaden av databasen. Riksrevisionen menar i sin granskning att informationen som hittills samlats in är bristfällig, vilket gör det svårt för regeringen att uttala sig om effekter av näringspolitiska satsningar. Riksrevisionen menar att det är möjligt att inom ramen för Sveriges officiella statistik skapa ett system för hur och vilken information som ska lämnas.

Regeringen har lämnat en skrivelse till riksdagen med anledning av Riksrevisionens rapport. Regeringen delar inte Riksrevisionens uppfattning om att använda Sveriges officiella statistik för att komma till rätta med bristerna som nämns i rapporten. Regeringen avser istället att bland annat ge Tillväxtanalys i uppdrag att upprätta enskilda överenskommelser med bolagen om vilka uppgifter de ska lämna till Tillväxtanalys. Detta för att myndigheten ska kunna utvärdera och följa upp verksamheterna.

Näringsutskottet konstaterar att regeringen planerar åtgärder för att lösa de brister som påtalats i rapporten. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2015-05-28 Debatt: 2015-06-10 Beslut: 2015-06-10

Betänkande 2014/15:NU18 (pdf, 187 kB)

Betänkande 2014/15:UbU16

Stiftelsen Riksbankens jubileumsfond har lämnat sin verksamhetsberättelse för 2014 till riksdagen. Riksrevisionen har granskat stiftelsens årsredovisning för samma år och lämnat sin redogörelse till riksdagen. Riksdagen lade båda redogörelserna till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2015-05-19 Debatt: 2015-06-11 Beslut: 2015-06-16

Betänkande 2014/15:UbU16 (pdf, 170 kB)

Betänkande 2014/15:SkU27

Riksdagen sa ja till skatteutskottets förslag om lag om ändring i lagen om skiljemannakonventionen. Konventionen, som undertecknats av EU-länder, innehåller regler för hur tvister om beskattningen av transaktioner mellan företag inom samma koncern ska regleras. Lagändringen innebär att konventionen ska gälla som lag i Sverige.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2015-05-07 Debatt: 2015-05-27 Beslut: 2015-05-27

Betänkande 2014/15:SkU27 (pdf, 171 kB)

Utlåtande 2014/15:SkU26

EU-kommissionen lade i mars i år fram ett förslag om obligatoriskt, automatiskt utbyte av upplysningar om beskattning. Förslaget innebär att EU:s medlemsländer automatiskt ska utbyta information om förhandsbesked som gäller gränsöverskridande skattefrågor och prissättning.

Riksdagen hade inget att invända mot EU-kommissionens bedömning att användbar information i de här frågorna bara kan uppnås genom åtgärder på EU-nivå. Däremot ansåg riksdagen att förslaget går längre än vad som behövs och att det bryter mot subsidiaritetsprincipen. Riksdagen beslutade därför att lämna ett så kallat motiverat yttrande till Europaparlamentet, Europeiska rådet och EU-kommissionen om detta.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2015-05-07 Debatt: 2015-05-20 Beslut: 2015-05-20

Utlåtande 2014/15:SkU26 (pdf, 197 kB)

Betänkande 2014/15:NU19

Det kommer nya bestämmelser som gäller så kallade lokala aktionsgrupper. Sverige kommer under 2014-2020 att ge stöd till lokal utveckling på landsbygden inom ramen för de europiska struktur- och investeringsfonderna. De lokala aktionsgrupperna är grupper som bland annat tar emot och bedömer ansökningar om stöd, väljer ut insatser och bestämmer stödbelopp. I grupperna finns personer från den offentliga, privata och ideella sektorn.

De nya bestämmelserna innebär bland annat att regeringen ska få ta fram föreskrifter om lokala aktionsgruppers handläggning av ärenden. Till viss del utför gruppen myndighetsutövning och därför är det viktigt att den följer regler, till exempel bestämmelser om jäv. Bestämmelserna gäller även de lokala aktionsgruppernas uppgiftsskyldighet och tystnadsplikt.

De nya reglerna börjar gälla den 1 juli 2015.

Förslagspunkter: 2 Reservationer: 1
Justering: 2015-04-28 Debatt: 2015-05-06 Beslut: 2015-05-06

Betänkande 2014/15:NU19 (pdf, 878 kB) Webb-tv debatt om förslag: Lokala aktionsgrupper

Betänkande 2014/15:NU12

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ändringar i ellagen. Ändringarna syftar bland annat till att underlätta elnätbolagens årliga redovisning av sin elnätsverksamhet.

Det krävs tillstånd, koncession, för att ett elnätbolag ska få bedriva elnätverksamhet, det vill säga elöverföring. Sådan koncession kan gälla för ett geografiskt område eller för en linje. Har bolaget koncession för ett område äger och ansvarar det för elledningarna som förser bostäder, företag och andra elkunder i området med el. Om bolaget har koncession för en linje bedriver det sin nätverksamhet utefter en bestämd sträckning.

Riksdagens beslut innebär bland annat att en ny bestämmelse införs i ellagen om samlad redovisning av koncession för område tillsammans med koncession för linje. Genom lagändringen blir elledningens funktion snarare än koncessionsformen avgörande vid redovisningen.

Det införs också en ändring i lagen som ska göra det tydligare vilken myndighet som är mottagare av vissa uppgifter inom ramen för elcertifikatssystemet.

Lagändringarna börjar att gälla den 1 juli 2015.

Riksdagen beslutade dessutom att vissa av Elsäkerhetsverkets föreskrifter ska upphöra att gälla vid utgången av juni 2015.

Förslagspunkter: 7 Reservationer: 6
Justering: 2015-04-16 Debatt: 2015-05-06 Beslut: 2015-05-06

Betänkande 2014/15:NU12 (pdf, 884 kB) Webb-tv debatt om förslag: Redovisning av elnätsverksamhet

Betänkande 2014/15:UbU11

Riksdagen uppmanade regeringen att vidta åtgärder så att det blir möjligt för högstadie- och gymnasieskolor att ge eleverna skriftliga ordningsomdömen. Dessutom uppmanade riksdagen regeringen att ta fram förslag om att förlänga skolplikten till tio år, så att förskoleklassen blir den nya årskurs ett i grundskolan.

Riksdagens tillkännagivanden om ordningsomdömen och tioårig grundskola kom i samband med att riksdagen behandlade motioner om skolväsendet från allmänna motionstiden 2014. Riksdagen sa nej till övriga motioner.

Förslagspunkter: 37 Reservationer: 43
Justering: 2015-04-23 Debatt: 2015-05-20 Beslut: 2015-05-20

Betänkande 2014/15:UbU11 (pdf, 1107 kB) Webb-tv debatt om förslag: Skolväsendet

Betänkande 2014/15:SkU20

Riksdagen gav regeringen i uppdrag att se över reglerna för så kallat företrädaransvar (personligt betalningsansvar). Företrädaransvar innebär att en företrädare för en juridisk person, till exempel ett aktiebolag, kan bli personligt betalningsansvarig för obetalda skatter och avgifter på bolagets skattekonto. Oftast är den eller de personer som sitter i styrelsen företrädare.

Enligt beslutet ska regeringen i översynen av reglerna om företrädaransvar också undersöka om dagens regler tillämpas för hårt och om de bör ändras för att öka rättssäkerheten och förutsägbarheten, förbättra villkoren för företag och minska riskerna för att livskraftiga företag avvecklas i onödan.

Riksdagens ställningstagande kom i samband med att riksdagen behandlade motioner från allmänna motionstiden 2014 om skatter och folkbokföring. Riksdagen sa nej till övriga motioner.

Förslagspunkter: 19 Reservationer: 7
Justering: 2015-03-26 Debatt: 2015-04-22 Beslut: 2015-04-22

Betänkande 2014/15:SkU20 (pdf, 649 kB) Webb-tv debatt om förslag: Skatteförfarande och folkbokföring

Betänkande 2014/15:SkU24

Riksdagen sa ja till regeringens förslag på lagändringar med anledning av Kroatiens anslutning till den så kallade skiljemannakonventionen. Konventionen har undertecknats av EU-länder och innehåller regler för hur de ska lösa tvister om hur beskattningen av transaktioner mellan företag inom samma koncern ska regleras, så kallade internprissättningsfrågor. Sådana tvister ska överlämnas till en skiljenämnd om länderna inte kan komma överens om en lösning. Lagändringen börjar att gälla den 1 juli 2015.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2015-04-14 Debatt: 2015-04-22 Beslut: 2015-04-22

Betänkande 2014/15:SkU24 (pdf, 2070 kB)

Betänkande 2014/15:NU13

Regeringen har lagt fram en skrivelse med anledning av Riksrevisionens rapport om effektivitet i exportgarantisystemet. Denna rapports övergripande slutsats är att exportgarantisystemet, som sköts av EKN, kan bli mer effektivt genom bland annat bättre styrning. EKN:s överskott på cirka 26 miljarder har också uppnåtts och hanterats på ett sätt som inte stämmer överens med budgetlagens skrivningar om god hushållning med statliga medel. Enligt rapporten har EKN och regeringen identifierat olika problem, men inte gjort något åt det inom rimlig tid.

Regeringen har i skrivelsen redovisat vilka åtgärder regeringen har vidtagit eller tänker vidta med anledning av rapporten. Riksdagen konstaterar att regeringen delvis instämmer i Riksrevisionens kritik och att regeringen har för avsikt att genomföra flera av de rekommendationer till åtgärder som Riksrevisionen har lämnat.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Riksdagen sa också till motioner från allmänna motionstiden 2014 om olika handelspolitiska frågor.

Förslagspunkter: 11 Reservationer: 9
Justering: 2015-04-14 Debatt: 2015-04-22 Beslut: 2015-04-22

Betänkande 2014/15:NU13 (pdf, 428 kB) Webb-tv debatt om förslag: Riksrevisionens rapport om effektivitet i exportgarantisystemet

Betänkande 2014/15:NU15

Reglerna för hur lagring av naturgas i rörledning ska redovisas ekonomiskt kommer att ändras. Lagring av naturgas i rörledning och lagring i lagringsanläggning ska framöver redovisas var för sig och skiljt från annan verksamhet. Syftet med ändringarna är att Energimarknadsinspektionen ska kunna kontrollera ramarna för naturgasföretagens intäkter på ett mer effektivt sätt.

De nya reglerna börjar gälla den 1 juli 2015. De börjar dock användas första gången för det räkenskapsår som börjar den 1 januari 2016 eller närmast därefter. Detta för att undvika att företag ska behöva ändra redovisningsmetoder under ett pågående räkenskapsår. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2015-04-14 Debatt: 2015-04-22 Beslut: 2015-04-22

Betänkande 2014/15:NU15 (pdf, 273 kB)

Betänkande 2014/15:UbU6

Särskilda regler som gäller nyanlända elever införs. Med nyanländ menas en person som har varit bosatt utomlands, som numera är bosatt i Sverige och som har påbörjat sin utbildning här efter höstterminens start det år då han eller hon fyller sju år. En nyanländ elevs kunskaper ska bedömas och bedömningen ska ingå i underlaget för beslut om placering i årskurs och undervisningsgrupp samt för planeringen av undervisningen. En nyanländ elev ska inom två månader från det att han eller hon har tagits emot i skolväsendet placeras i en årskurs och en undervisningsgrupp som är lämplig utifrån ålder, förkunskaper och personliga förhållanden. En nyanländ elev som saknar tillräckliga kunskaper i det svenska språket ska delvis få undervisas i förberedelseklass i maximalt två år.

De nya reglerna börjar gälla den 1 januari 2016. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Förslagspunkter: 7 Reservationer: 6
Justering: 2015-04-09 Debatt: 2015-04-22 Beslut: 2015-04-23

Betänkande 2014/15:UbU6 (pdf, 1345 kB) Webb-tv debatt om förslag: Utbildning för nyanlända elever - mottagande och skolgång

Betänkande 2014/15:UbU10

Riksdagen vill inte att det ska vara obligatoriskt för unga att gå i gymnasieskolan och gjorde ett tillkännagivande för regeringen om att gymnasiestudier ska vara fortsatt frivilliga.

Riksdagen tillkännager även att det vara en fortsatt rättighet men inte obligatoriskt för elever på yrkesprogram att läsa in grundläggande behörighet till högskolan.

Riksdagen sa nej till övriga motioner från allmänna motionstiden 2014 om gymnasieskolan.

Förslagspunkter: 12 Reservationer: 7
Justering: 2015-03-26 Debatt: 2015-04-09 Beslut: 2015-04-09

Betänkande 2014/15:UbU10 (pdf, 419 kB) Webb-tv debatt om förslag: Gymnasieskolan

Betänkande 2014/15:SkU22

Riksdagen godkände ett avtal mellan Sverige och Costa Rica om utbyte av upplysningar i skatteärenden. Avtalet innehåller regler om utbyte av upplysningar på begäran, skatteutredningar som görs utomlands, sekretess och hur ömsesidiga överenskommelser ska upprättas. Regeringen kommer att bestämma när de nya reglerna ska börja gälla.

Riksdagen sa även ja till vissa ändringar i mervärdesskattelagen och i lagen om frihet från skatt vid import. Ändringarna börjar gälla från den 1 juni 2015.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2015-03-19 Debatt: 2015-04-08 Beslut: 2015-04-09

Betänkande 2014/15:SkU22 (pdf, 3427 kB)