Dokument & lagar (227 träffar)

Betänkande 2015/16:SkU25

Regeringen har lämnat sin årliga redovisning av skatteutgifterna. Samhällets stöd till företag och hushåll redovisas i huvudsak på statsbudgetens utgiftssida. Skatteutgifter är stöd eller utgifter som går via skattesystemet och påverkar statsbudgetens inkomstsida, till exempel i form av förmånliga skatteregler.

Redovisningen ger en samlad överblick över de stöd till företag och hushåll som lämnas på statsbudgetens inkomstsida. Skatteutgiftsredovisningen är även den enda uppdateringen som publiceras löpande om regelavvikelser från principen om enhetlig beskattning.

Det mest centrala syftet med redovisningen av skatteutgifter är att synliggöra de indirekta stöd till företag och hushåll som finns på budgetens inkomstsida och som helt eller delvis kan ha samma funktion som stöd på budgetens utgiftssida. Därigenom ges ett bredare underlag för prioritering mellan olika stöd. Ett annat syfte är att beskriva hur enhetlig skattelagstiftningen är.

Riksdagen lade redovisningen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 1 Reservationer: 1
Justering: 2016-06-09 Debatt: 2016-06-21 Beslut: 2016-06-21

Betänkande 2015/16:SkU25 (pdf, 235 kB)

Betänkande 2015/16:NU23

De riskkapitalinsatser som staten gör för att främja svenska företag ska omstruktureras. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Ett syfte med förslaget är att tydliggöra och förenkla dagens system för de statliga finansieringsinsatserna. Den nya strukturen syftar också till att statens resurser inom området ska utnyttjas bättre samt bidra till att utveckla och förnya det svenska näringslivet.

Förslaget innebär bland annat att regeringen får bilda ett nytt aktiebolag som kallas det nationella utvecklingsbolaget. Bolaget ska investera i företag i utvecklingsfaser genom privat förvaltade fonder. De statligt helägda aktiebolagen Fouriertransform och Inlandsinnovation ska inordnas under det nationella utvecklingsbolaget i en gemensam koncern. Det nationella utvecklingsbolaget väntas kunna inleda sin verksamhet under 2017.

Regeringen föreslår också att en ny lag ska införas, detta för att göra det möjligt för utvecklingsbolaget att lämna stöd inom ramen för EU:s statsstödsregler. Den nya lagen börjar gälla den 1 januari 2017.

Förslagspunkter: 3 Reservationer: 7
Justering: 2016-06-09 Debatt: 2016-06-15 Beslut: 2016-06-16

Betänkande 2015/16:NU23 (pdf, 672 kB) Webb-tv debatt om förslag: Staten och kapitalet - struktur för finansiering av innovation och hållbar tillväxt

Betänkande 2015/16:NU21

Näringsutskottet har behandlat regeringens skrivelse om Riksrevisionens rapport som handlar om riskhantering i de statliga bolagen. Riksrevisionen konstaterar att statliga bolag under de senaste åren genomfört eller planerat att genomföra satsningar som är förknippade med risker. I flera fall har satsningarna fått negativa konsekvenser på värdet av statens tillgångar och utdelning från bolagen.

Riksrevisionen anser att regeringen inte har säkerhetsställt att riskerna hanteras på ett säkert sätt. Regeringen har inte heller sett till att riksdagen fått tillräckligt med information om de väsentliga risker som tas i de statliga bolagen.

Regeringen håller delvis med om Riksrevisionens kritik, bland annat vad gäller informationen till riksdagen. Regeringen uppger i skrivelsen till riksdagen att den jobbar på att förbättra detta.

Näringsutskottet håller med Riksrevisionen om att det är viktigt att se till att riskhanteringen i de statliga bolagen är bra, inte minst mot bakgrund av att de statliga bolagen utgör en betydande del av statens tillgångar. Utskottet påpekar också vikten av att regeringen tänker förbättra informationen om de statliga bolagens risker till riksdagen. Med detta påpekande lade riksdagen regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2016-05-12 Debatt: 2016-05-26 Beslut: 2016-05-26

Betänkande 2015/16:NU21 (pdf, 264 kB) Webb-tv debatt om förslag: Riksrevisionens rapport om regeringens hantering av risker i statliga bolag

Betänkande 2015/16:SkU26

Regeringen föreslår att regler om bränslebeskattningen ändras. Ändringarna görs för att genomföra EU-regler om att information om de företag som får statligt stöd ska finnas på en webbplats. Förslagen innebär även begränsningar när det gäller att ge statligt stöd till företag som är i svårigheter eller är föremål för återkrav. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar att gälla den 1 juli 2016.

Förslagspunkter: 2 Reservationer: 2
Justering: 2016-05-19 Debatt: 2016-05-25 Beslut: 2016-05-25

Betänkande 2015/16:SkU26 (pdf, 3222 kB) Webb-tv debatt om förslag: Vissa statsstödskrav på bränsleskatteområdet

Betänkande 2015/16:NU22

Ett enhetligt patentskydd och en patentdomstol kommer att införas i EU, som ett resultat av ett fördjupat samarbete mellan 26 EU-länder. Nu anpassas de svenska lagarna till de kommande EU-reglerna. Förslagen syftar till att öka rättssäkerheten på patentområdet. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Regeringen får bestämma när de nya reglerna ska börja gälla.

Riksdagen sa samtidigt nej till motioner om immaterialrättsliga frågor från allmänna motionstiden 2015. Förslagen i motionerna handlar bland annat om företagens hantering av immateriella tillgångar, patentskydd och åtgärder för att skydda patent, åtgärder för att stärka och skydda upphovsrätten samt ersättning för privatkopiering. Riksdagen sa nej till förslagen, bland annat med hänvisning till att arbete pågår i flera av de frågor som motionerna tar upp.

Förslagspunkter: 7 Reservationer: 1
Justering: 2016-05-12 Debatt: 2016-05-26 Beslut: 2016-05-26

Betänkande 2015/16:NU22 (pdf, 859 kB) Webb-tv debatt om förslag: Ökad rättssäkerhet i det enhetliga patentsystemet

Betänkande 2015/16:NU20

EU:s regler för statligt stöd har setts över och moderniserats. Därför följdändras nu den svenska lagen om hur EU:s statsstödsregler ska tillämpas. De ändrade reglerna innebär att den som genomför en stödåtgärd måste rapportera och offentliggöra åtgärden samt föra register över de stödåtgärder som görs. Vidare införs regler för hur svenska domstolar ska behandla yttranden från EU-kommissionen i ärenden som rör hur EU:s statsstödsregler ska tillämpas.

De ändrade reglerna börjar gälla den 1 juli 2016. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Riksdagen sa samtidigt nej till en motion som väckts med anledning av regeringsförslaget.

Förslagspunkter: 2 Reservationer: 1
Justering: 2016-05-12 Debatt: 2016-05-26 Beslut: 2016-05-26

Betänkande 2015/16:NU20 (pdf, 663 kB)

Betänkande 2015/16:NU19

Giltighetstiden för lagen om effektreserv ska förlängas fram till 2025. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Lagen om effektreserv kom till i början av 2000-talet på grund av att riksdagen ansåg att det fanns risk för effektbrist i Sverige, det vill säga brist på el vid en given tidpunkt. Lagen ska vara en övergångslösning och tanken är att effektreserven ska aktiveras när det uppstår en effektbrist i elsystemet. Den nuvarande giltighetstiden sträcker sig fram till 2020 men riksdagen har nu förlängt giltighetstiden med fem år till. Anledningen är att det fortfarande finns risk för att det, exempelvis under kalla vinterdagar, produceras mindre el än vad elanvändarna vill ha ut.

Den ansvariga myndigheten Svenska kraftnät ges samtidigt större befogenheter och får vid upphandling av effektreserven framöver ingå avtal om minskad elförbrukning med vilken part som myndigheten själv anser lämplig.

Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2016.

Förslagspunkter: 9 Reservationer: 21
Justering: 2016-04-26 Debatt: 2016-05-12 Beslut: 2016-05-12

Betänkande 2015/16:NU19 (pdf, 912 kB) Webb-tv debatt om förslag: Effektreserv 2020-2025

Betänkande 2015/16:SkU29

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2015 som handlar om beskattning av företagande, kapital och fastigheter. Skälet är bland annat att arbete redan pågår inom de områden som motionerna tar upp.

Beslutet kommer efter att riksdagen den 20 april återförvisat ärendet, som då hette SkU17, för ny behandling i skatteutskottet. Vid den förnyade behandlingen tillkom två nya förslagspunkter om motioner.

Förslagspunkter: 14 Reservationer: 15
Justering: 2016-04-28 Debatt: 2016-05-11 Beslut: 2016-05-12

Betänkande 2015/16:SkU29 (pdf, 472 kB) Webb-tv debatt om förslag: Beskattning av företag, kapital och fastighet (förnyad behandling)

Betänkande 2015/16:SkU23

Regeringen har föreslagit ett nytt skatteavtal mellan Sverige och Saudiarabien. Avtalet ska förhindra dubbelbeskattning och skatteflykt mellan de två länderna. Det ligger nära den modell för skatteavtal mellan två länder som Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling, OECD, rekommenderar.

Regeringen får bestämma när avtalet ska börja gälla. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2016-04-21 Debatt: 2016-04-27 Beslut: 2016-04-27

Betänkande 2015/16:SkU23 (pdf, 7875 kB)

Betänkande 2015/16:SkU24

Riksdagen sa ja till ett avtal mellan Sverige och Förenade Arabemiraten om utbyte av upplysningar i skatteärenden. Avtalet innehåller regler om utbyte av upplysningar på begäran, möjligheten att avslå en begäran, sekretess och om ömsesidiga överenskommelser. Regeringen kommer att bestämma när de nya reglerna ska börja gälla.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2016-04-12 Debatt: 2016-04-27 Beslut: 2016-04-27

Betänkande 2015/16:SkU24 (pdf, 2773 kB)

Betänkande 2015/16:NU17

Riksdagen anser att det ska vara en viktig del i den regionala tillväxtpolitiken att omlokalisera statliga arbetstillfällen från större städer till landsbygden. Nya myndigheter och verk ska i större utsträckning förläggas till landsbygden och flytt av statliga jobb från landsbygd till storstäder bör förhindras. Riksdagen har tidigare tagit ställning för att statliga arbetstillfällen i större utsträckning bör förläggas till landsbygden. Nu påminde riksdagen om detta och uppmanade regeringen i ett tillkännagivande att pröva möjligheterna att omlokalisera statliga myndigheter.

Riksdagens tillkännagivande gjordes i samband med att riksdagen behandlade motioner om regional tillväxt från den allmänna motionstiden 2015. Riksdagen sa nej till övriga motioner, bland annat eftersom den parlamentariska landsbygdskommittén redan arbetar med flera av de frågor som tas upp i motionerna.

Förslagspunkter: 10 Reservationer: 9
Justering: 2016-04-14 Debatt: 2016-04-20 Beslut: 2016-04-20

Betänkande 2015/16:NU17 (pdf, 737 kB) Webb-tv debatt om förslag: Regional tillväxtpolitik

Betänkande 2015/16:SkU17

Riksdagen beslutade att återförvisa skatteutskottets betänkande om beskattning av företag, kapital och fastighet. Det betyder att betänkandet skickades tillbaka till utskottet.

Förslagspunkter: 12 Reservationer: 14
Justering: 2016-04-12 Debatt: 2016-04-20 Beslut: 2016-04-21

Betänkande 2015/16:SkU17 (pdf, 472 kB) Webb-tv debatt om förslag: Beskattning av företag, kapital och fastighet

Betänkande 2015/16:NU18

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att göra lagändringar för att följa EU:s varumärkesförordning. Det betyder exempelvis att regler om straffansvar och förverkande av egendom vid ett intrång av EU-varumärke, inte gäller om varorna bara passerar genom EU utan att släppas ut på EU:s marknad. Förslaget innebär också att det i fortsättningen inte ska vara möjligt att lämna in en ansökan om registrering av ett EU-varumärke till Patent- och registreringsverket.

Lagändringarna börjar gälla den 1 juni 2016.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2016-04-14 Debatt: 2016-04-20 Beslut: 2016-04-20

Betänkande 2015/16:NU18 (pdf, 1380 kB)

Betänkande 2015/16:NU14

Riksdagen sa nej till ett antal motioner om mineralpolitik. Motionerna handlade bland annat om den svenska mineralstrategin, minerallagen och miljöbalken, avgifter och ersättningar, uranbrytning samt utvinning av skiffergas och andra kolväten.

Anledningen till att riksdagen sa nej är att det redan pågår arbete med att genomföra den svenska mineralstrategin. Dessutom har riksdagen redan behandlat flera av förslagen under mandatperioden.

Förslagspunkter: 6 Reservationer: 10
Justering: 2016-04-07 Debatt: 2016-04-20 Beslut: 2016-04-20

Betänkande 2015/16:NU14 (pdf, 495 kB) Webb-tv debatt om förslag: Mineralpolitik

Betänkande 2015/16:NU15

Riksdagen sa nej till motionsförslag om näringspolitik. Motionerna handlar bland annat om företagsfrämjande åtgärder, regelförenkling och särskilda näringsgrenar.

Anledningen till att riksdagen sa nej är bland annat att det redan pågår olika insatser för att stärka Sveriges näringsklimat.

Förslagspunkter: 11 Reservationer: 22
Justering: 2016-03-22 Debatt: 2016-04-06 Beslut: 2016-04-06

Betänkande 2015/16:NU15 (pdf, 879 kB) Webb-tv debatt om förslag: Näringspolitik

Utlåtande 2015/16:NU16

Alla EU:s medlemsländer samt Island, Liechtenstein och Norge är med i EU:s inre marknad. Inom den ska det vara fri rörlighet för varor, tjänster, kapital och personer. EU-kommissionen har lämnat ett så kallat meddelande om övergripande mål och åtgärder för att förbättra den inre marknaden. I den nämns några stora hinder, som exempelvis att det sker lite offentlig upphandling över gränserna. Kommissionen menar att dessa hinder påverkar EU:s fria inre marknad negativt. Kommissionen ger samtidigt förslag på en rad åtgärder för förbättring.

Näringsutskottet har granskat kommissionens meddelande och gett ett utlåtande. Utskottet anser att en väl fungerade inre marknad stärker hela EU:s konkurrenskraft, tillväxt och sysselsättning och är till och är nytta för företag, arbetstagare och konsumenter. Utskottet menar att det är viktigt att kommissionen arbetar för att skapa bättre förutsättningar för tjänstehandel, bättre villkor för småföretag och gränsöverskridande e-handel samt öppenhet mot omvärlden. Riksdagen lade utlåtandet till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 2 Reservationer: 5
Justering: 2016-03-22 Debatt: 2016-04-06 Beslut: 2016-04-06

Utlåtande 2015/16:NU16 (pdf, 410 kB)

Utlåtande 2015/16:SkU28

I januari 2016 presenterade EU-kommissionen flera förslag för att motverka skatteflykt inom EU. Ett av förslagen innehöll bestämmelser mot skatteflyktsmetoder som påverkar hur den inre marknaden fungerar.

Riksdagen ser positivt på EU-kommissionens arbete med att förhindra skatteflykt, men menar att förslagen har tagits fram på kort tid och att konsekvenserna inte har utretts. Det gör det svårt att bedöma vilka effekter förslagen kan få. Riksdagen anser också att det är viktigt att värna medlemsländernas självbestämmande på skatteområdet. EU-kommissionens förslag om skatteflyktsmetoder som påverkar den inre marknaden strider därför mot subsidiaritetsprincipen och riksdagen beslutade lämna ett motiverat yttrande om detta.

Riksdagen granskar lagförslag från EU utifrån subsidiaritetsprincipen, som handlar om på vilken politisk nivå beslut ska fattas, i medlemsländerna eller på EU-nivå. Principen innebär att beslut ska fattas så nära medborgarna som möjligt, samtidigt som de kan genomföras på ett effektivt sätt. Om riksdagen anser att ett förslag strider mot subsidiaritetsprincipen lämnas ett motiverat yttrande till EU:s beslutande institutioner.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2016-03-17 Debatt: 2016-03-23 Beslut: 2016-03-23

Utlåtande 2015/16:SkU28 (pdf, 238 kB)

Utlåtande 2015/16:SkU27

I januari 2016 presenterade EU-kommissionen flera förslag för att motverka skatteflykt inom EU. Ett av förslagen gällde obligatoriskt och automatiskt utbyte av information mellan medlemsländerna om multinationella företags inkomster, vinster, skatter, anställda, aktiekapital och materiella tillgångar - så kallad land-för-land-rapportering.

Riksdagen ser positivt på EU-kommissionens arbete med att förhindra skatteflykt, men menar att förslagen har tagits fram på kort tid och att konsekvenserna inte har utretts. Det gör det svårt att bedöma vilka effekter förslagen kan få. Riksdagen ansåg därför att EU-kommissionens förslag om land-för-land-rapportering strider mot subsidiaritetsprincipen och beslutade lämna ett motiverat yttrande om detta.

Riksdagen granskar lagförslag från EU utifrån subsidiaritetsprincipen, som handlar om på vilken politisk nivå beslut ska fattas, i medlemsländerna eller på EU-nivå. Principen innebär att beslut ska fattas så nära medborgarna som möjligt, samtidigt som de kan genomföras på ett effektivt sätt. Om riksdagen anser att ett förslag strider mot subsidiaritetsprincipen lämnas ett motiverat yttrande till EU:s beslutande institutioner.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2016-03-17 Debatt: 2016-03-23 Beslut: 2016-03-23

Utlåtande 2015/16:SkU27 (pdf, 235 kB)

Betänkande 2015/16:NU13

Handeln med andra länder är viktigt för ett litet land som Sverige och möjligheten till export påverkar både ekonomin och sysselsättningen. Det konstaterar näringsutskottet som behandlat regeringens skrivelse om en ny exportstrategi.

I skrivelsen slår regeringen fast att Sveriges exportandelar har minskat i relation till omvärlden. För att stärka svenska företags exportmöjligheter tycker regeringen nu att statliga insatser behövs. Den har därför tagit fram en ny exportstrategi. Exportstrategin syftar bland annat till att öka exporten och att öka Sveriges attraktionskraft för investeringar. Strategin ska också bidra till regeringens mål att Sverige ska ha EU:s lägsta arbetslöshet 2020.

Näringsutskottet håller med regeringen om att statliga insatser behövs, framförallt till små och medelstora företag. Utskottet tycker därför det är bra att regeringen har en plan för hur exporten ska stärkas.

Riksdagen la därför ärendet till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Riksdagen sa samtidigt nej till alla motionsförslag som behandlades samtidigt. Motiveringen var bland annat att regeringen redan jobbar med en del av förslagen inom ramen för exportstrategin. Motionsförslagen handlade bland annat om handelsfrämjande, frihandel, rättvis handel och marknadsföring av Sverige.

Förslagspunkter: 12 Reservationer: 16
Justering: 2016-03-17 Debatt: 2016-03-23 Beslut: 2016-03-23

Betänkande 2015/16:NU13 (pdf, 1572 kB) Webb-tv debatt om förslag: Exportstrategin

Betänkande 2015/16:NU12

Regeringen har lämnat en skrivelse till riksdagen som handlar om hållbart företagande. I skrivelsen redogör regeringen för hur man ser på hållbart företagande och vilken politik som förs för att driva frågan framåt. Tanken är att skrivelsen ska vara en vägledning för företag och andra intressenter som vill verka för hållbart företagande och en hållbar samhällsutveckling i stort. Hållbart företagande har enligt regeringen en självklar roll i en modern näringspolitik för att svenska företag ska fortsätta utvecklas och vara attraktiva för investerare, konsumenter och anställda. I ett större perspektiv handlar det om att få fler framgångsrika företag i Sverige vilket skapar jobb, tillväxt och välstånd.

Hållbart företagande har utgångspunkten att företag ska bedriva en verksamhet som gynnar en hållbar utveckling ekonomiskt, socialt och miljömässigt. Principen omfattar mänskliga rättigheter, arbetsvillkor, miljö och antikorruption där även jämställdhet, mångfald och affärsetik ingår.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 3 Reservationer: 3
Justering: 2016-03-17 Debatt: 2016-03-23 Beslut: 2016-03-23

Betänkande 2015/16:NU12 (pdf, 1743 kB) Webb-tv debatt om förslag: Politik för hållbart företagande