Dokument & lagar (227 träffar)

Utlåtande 2013/14:SkU35

EU-kommissionen har lämnat ett förslag om gemensamma bestämmelser för överträdelser mot EU:s tullregler. Enligt förslaget ska medlemsländerna ha en gemensam förteckning över överträdelser mot tullagstiftningen. I förslaget finns också regler för gemensamma sanktionsnivåer i fråga om regelbrott.

Skatteutskottet har granskat kommissionens förslag utifrån EU:s subsidiaritetsprincip. Enligt den principen ska besluten fattas på den effektivaste nivån så nära medborgarna som möjligt. Utskottet håller med regeringen om att den rättsliga grunden för förslaget inte är korrekt. Kommissionen har heller inte visat att bestämmelser om gemensamma sanktionsnivåer är nödvändiga för att uppnå ett starkare tullsamarbete. Det är tveksamt om vissa av åtgärderna kommissionen föreslår regleras bättre på EU-nivå än av de olika medlemsländerna, anser utskottet.

Riksdagen beslutade därför att skicka ett motiverat yttrande till EU.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2014-06-12 Debatt: 2014-06-24 Beslut: 2014-06-24

Utlåtande 2013/14:SkU35 (pdf, 116 kB)

Betänkande 2013/14:SkU32

Behandlingen av vissa ärenden skjuts upp till riksmötet 2014/15. Det gäller regeringens propositioner 2013/14:151 Skattereduktion för mikroproduktion av förnybar el, 2013/14:230 Informationsutbytesavtal med Macao SAR samt 2013/14:231 Informationsutbytesavtal med Grenada. Även nya ärenden som riksdagens kammare kan komma att skicka till skatteutskottet under resten av riksmötet 2013/14 ska skjutas upp till nästa riksmöte.

Förslagspunkter: 2
Justering: 2014-06-12 Debatt: 2014-06-25 Beslut: 2014-06-25

Betänkande 2013/14:SkU32 (pdf, 16 kB)

Betänkande 2013/14:NU30

Behandlingen av vissa ärenden skjuts upp till riksmötet 2014/15. Det gäller regeringens skrivelse 2013/14:235 Riksrevisionens rapport om statens insatser för riskkapitalförsörjning samt de motioner som kan komma att lämnas med anledning av skrivelsen. Även nya ärenden som riksdagens kammare kan komma att skicka till näringsutskottet under resten av riksmötet 2013/14 ska skjutas upp till nästa riksmöte.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2014-06-05 Debatt: 2014-06-24 Beslut: 2014-06-24

Betänkande 2013/14:NU30 (pdf, 94 kB)

Betänkande 2013/14:NU27

Regeringen har lämnat en skrivelse till riksdagen om den så kallade partnerskapsöverenskommelsen mellan Sverige och EU-kommissionen. Överenskommelsen innehåller bland annat strategier för hur Sverige ska använda pengarna från de europeiska struktur- och investeringsfonderna. Fonderna ska bidra till att uppnå målen för EU:s tioårsstrategi för tillväxt, Europa 2020.

Regeringen redogör för bakgrunden till partnerskapsöverenskommelsen och hur den har tagits fram. Skrivelsen tar också upp de övergripande svenska prioriteringarna för användningen av fonderna, de nationella målen och hur ansvaret för arbetet är fördelat under programperioden 2014-2020.

Näringsutskottet har behandlat regeringens skrivelse. Utskottet menar att insatser inom ramen för EU:s strukturfondsprogram kan få stor betydelse för de tre prioriterade områdena, det vill säga att främja konkurrenskraft, kunskap och innovation, att förstärka hållbart och effektivt nyttjande av resurser för en hållbar tillväxt samt att öka sysselsättningen, främja anställbarhet och förbättra tillgängligheten på arbetsmarknaden.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 2 Reservationer: 1
Justering: 2014-06-05 Debatt: 2014-06-24 Beslut: 2014-06-24

Betänkande 2013/14:NU27 (pdf, 320 kB)

Betänkande 2013/14:NU22

Avtal mellan företag om tekniköverföring kan under vissa förutsättningar vara tillåtna trots att de begränsar konkurrensen. Vissa licensavtal om teknikrättigheter är exempel på sådana avtal.

De lagregler som används för att bedöma i vilken utsträckning avtal om tekniköverföring begränsar konkurrensen anpassas nu till nya EU-regler. Syftet med anpassningen är att samma regler ska gälla oavsett om svensk eller EU:s konkurrensrätt gäller i det enskilda fallet.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla den 1 augusti 2014.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2014-06-05 Debatt: 2014-06-23 Beslut: 2014-06-24

Betänkande 2013/14:NU22 (pdf, 158 kB)

Betänkande 2013/14:NU26

Ändringar ska göras i upphovsrätten för herrelösa verk. Verk som anses herrelösa är verk vars upphovsrättsinnehavare är okänd eller inte går att nå för att få tillstånd att använda verken. Bland annat ska bibliotek, arkiv, museer samt radio- och tv-företag inom public service få större möjligheter att digitalisera herrelösa verk i sina samlingar och göra dem tillgängliga för allmänheten.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Förslagspunkter: 2
Justering: 2014-06-05 Debatt: 2014-06-23 Beslut: 2014-06-24

Betänkande 2013/14:NU26 (pdf, 1479 kB)

Betänkande 2013/14:SkU31

Ett företag som säljer program, appar, spel, film eller andra elektroniska tjänster till privatpersoner i andra EU-länder ska ta ut och betala moms i det land där köparen finns. De nya reglerna gör att företag i ett land kan konkurrera på samma villkor som företag i ett annat EU-land, som har lägre momssats. För att förenkla för säljarna kommer redovisning och betalning av skatt att kunna göras elektroniskt genom en enda så kallad kontaktpunkt.

De nya reglerna börjar gälla den 1 januari 2015. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Förslagspunkter: 2
Justering: 2014-05-27 Debatt: 2014-06-16 Beslut: 2014-06-17

Betänkande 2013/14:SkU31 (pdf, 4929 kB)

Betänkande 2013/14:SfU22

Reglerna om uppehållstillstånd för föräldrar som är vårdnadshavare för och som bor tillsammans med ett barn i Sverige ändras. Vårdnadshavaren ska inte behöva ha sökt och beviljats uppehållstillstånd redan före inresa till Sverige utan ska kunna ansöka om detta på plats i Sverige. Dessutom ska det vid ett beslut om avvisning eller utvisning tas särskild hänsyn till anknytningen mellan föräldern och barnet för att avgöra om beslutet ska genomföras eller inte. En person som fått avslag på sin ansökan om främlingspass ska kunna överklaga detta hos en migrationsdomstol.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Förslagspunkter: 2 Reservationer: 1
Justering: 2014-06-03 Debatt: 2014-06-16 Beslut: 2014-06-17

Betänkande 2013/14:SfU22 (pdf, 1155 kB) Webb-tv debatt om förslag: Uppehållstillstånd för vissa vårdnadshavare som sammanbor med barn i Sverige

Betänkande 2013/14:SfU20

Utlänningslagen ändras så att en ansökan om asyl i Sverige kan nekas prövning om den som söker asyl redan har fått status som alternativt skyddsbehövande i ett annat EU-land. Den som har ansetts vara alternativt skyddsbehövande i ett EU-land har fått sin ansökan om skydd prövad och beviljad och får därför inte sin sak prövad igen i Sverige. Detta innebär att utlänningslagen anpassas till EU:s omarbetade asylprocedurdirektiv och den omarbetade Dublinförordningen.

De nya reglerna börjar gälla den 1 augusti 2014. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Förslagspunkter: 2 Reservationer: 3
Justering: 2014-06-03 Debatt: 2014-06-16 Beslut: 2014-06-17

Betänkande 2013/14:SfU20 (pdf, 426 kB) Webb-tv debatt om förslag: Ändringar i utlänningslagen med anledning av den omarbetade Dublinförordningens ikraftträdande

Betänkande 2013/14:SfU19

Flera åtgärder ska vidtas för att motverka att reglerna för arbetskraftsinvandring missbrukas och att utländska arbetstagare blir utnyttjade. Det innebär bland annat:

  • Om villkoren för ett arbetstillstånd inte längre är uppfyllda och det av en annan anledning än att anställningen har upphört ska tillståndet sluta gälla. Tillståndet ska också sluta gälla om den arbetstagande inte börjat sitt arbete inom fyra månader.
  • Migrationsverket ska ta fram informationsmaterial till utländska arbetstagare. Där ska det finnas grundläggande information om vad som gäller vid arbetskraftsinvandring. Bland annat ska det stå vilka krav en arbetstagare kan ställa vad gäller skäliga arbetsvillkor.
  • Arbetstagare vars anställning upphör under den tid Migrationsverket gör en utredning om att eventuellt ta tillbaka arbetstillståndet ska få en extra månad, det vill säga totalt fyra månader, på sig att söka nytt jobb och nytt tillstånd.
  • Migrationsverket ska få möjlighet att följa upp beviljade arbetstillstånd. Myndigheten ska kunna kontrollera att arbetet har påbörjats inom fyra månader från tillståndets första giltighetsdag samt att villkoren för tillståndet fortfarande är uppfyllda.
  • Arbetsgivare måste informera Migrationsverket om vilka anställningsvillkor som gäller för utländska arbetstagare som har fått arbetstillstånd.

Beslutet bygger på en överenskommelse mellan regeringen och Miljöpartiet. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Förslagspunkter: 2 Reservationer: 3
Justering: 2014-06-03 Debatt: 2014-06-16 Beslut: 2014-06-17

Betänkande 2013/14:SfU19 (pdf, 406 kB) Webb-tv debatt om förslag: Åtgärder mot missbruk av reglerna för arbetskraftsinvandring

Betänkande 2013/14:SfU13

Vissa regler kring permanent uppehållstillstånd ska ändras för att göra det lättare att flytta till och från Sverige. Ändringarna innebär bland annat följande:

  • En person ska kunna få behålla sitt permanenta uppehållstillstånd i två år efter flytt från Sverige om personen har bett om att få ha kvar det.
  • Om man har haft arbetstillstånd i fyra år under en femårsperiod så kan man i dag få permanent uppehållstillstånd. Denna femårsperiod ska förlängas till sju år.
  • Den sammanlagda giltighetstiden för arbetstillstånd ska kunna vara längre än fyra år om det finns särskilda skäl för det.
  • För en person som har fått avslag på sin asylansökan krävs i dag sex månaders anställning för att kunna få uppehållstillstånd för arbete. Dessa sex månader ändras till fyra månader.
  • En person som under de senaste sju åren har haft uppehållstillstånd i sammanlagt fyra år för studier på forskarnivå ska kunna få permanent uppehållstillstånd.
  • Det ska bli lättare att i vissa fall få tillbaka ett svenskt medborgarskap.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Förslagspunkter: 6 Reservationer: 2
Justering: 2014-06-03 Debatt: 2014-06-16 Beslut: 2014-06-17

Betänkande 2013/14:SfU13 (pdf, 872 kB) Webb-tv debatt om förslag: Cirkulär migration och utveckling

Betänkande 2013/14:SkU33

Regeringen har lämnat sin årliga redogörelse över de så kallade skatteutgifterna. Årsredovisningen ger en överblick över de stöd till företag och hushåll som lämnas på budgetens inkomstsida, till exempel i form av förmånliga skatteregler. Redovisningen av skatteutgifterna är också den enda uppdateringen av de regelavvikelser från enhetlig beskattning som publiceras löpande.

Skatteutskottet har behandlat regeringens skrivelse. Utskottet tycker det är bra att regeringens arbete med att utveckla skatteutgiftsredovisningen har gjort att redovisningen kan bli ett mer aktivt verktyg i budgetarbetet och när beslut ska tas om skatteregler.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 2 Reservationer: 1
Justering: 2014-05-27 Debatt: 2014-06-26 Beslut: 2014-06-26

Betänkande 2013/14:SkU33 (pdf, 246 kB)

Betänkande 2013/14:UFöU2

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att Sverige ska utöka sitt deltagande i den pågående FN-insatsen som ska stabilisera situationen i Mali. Den svenska väpnade styrkan kan delta från den 1 juli 2014 och vara på plats i tolv månader. Styrkan ska uppgå till högst 400 personer. Riksdagens ställningstagande gäller under förutsättning att det även i fortsättningen finns ett mandat för styrkan enligt beslut i FN:s säkerhetsråd.

Planen är att Sverige ska bidra med ett underrättelsekompani och en nationell stödenhet. Huvuduppgiften är att förse FN-insatsens underrättelseenhet med information och att på så sätt hjälpa till att uppfylla mandatet för insatsen. Insatsen ska bland annat stabilisera större tätbefolkade områden, skydda civila och FN-personal och hjälpa till att skapa förutsättningar för humanitärt bistånd.

Förslagspunkter: 1 Reservationer: 1
Beredning: 2014-04-15 Justering: 2014-05-28 Debatt: 2014-06-12 Beslut: 2014-06-12

Betänkande 2013/14:UFöU2 (pdf, 52 kB) Webb-tv debatt om förslag: Svenskt deltagande i Förenta nationernas stabiliseringsinsats i Mali

Betänkande 2013/14:SfU21

Utlänningslagen ändras för att göra det möjligt för fler barn att få stanna i Sverige. I fortsättningen ska det räcka med att det finns "särskilt ömmande omständigheter" i stället för "synnerligen ömmande omständigheter" för att uppehållstillstånd ska kunna beviljas barn upp till 18 år.

Lagreglerna om verkställighetshinder ändras också. Enligt gällande regler kan personer som har fått ett utvisnings- eller avvisningsbeslut få beslutet omprövat om nya omständigheter kommer fram. Det kan handla om sjukdom eller andra orsaker som gör att beslutet inte bör verkställas. De nya reglerna innebär att kraven på nya omständigheter kommer att sänkas för barn.

Syftet med lagändringarna är att ytterligare lyfta fram barnrättsperspektivet och fokusera på barnets bästa.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Det börjar att gälla den 1 juli 2014.

Förslagspunkter: 4 Reservationer: 2
Justering: 2014-05-27 Debatt: 2014-06-04 Beslut: 2014-06-04

Betänkande 2013/14:SfU21 (pdf, 478 kB) Webb-tv debatt om förslag: Särskilt ömmande omständigheter

Betänkande 2013/14:SfU18

Riksdagen sa nej till regeringens förslag om att ytterligare sänka socialavgifterna för de yngsta. Regeringens förslag innebar bland annat att arbetsgivare bara skulle ha behövt betala pensionsavgift för anställda under 23 år.

Socialförsäkringsutskottet, som förberett riksdagens beslut, anser att regeringens förslag inte kommer att leda till fler jobb för unga. Eftersom arbetsgivarnas kostnader skulle sänkas även för de ungdomar som redan har ett arbete skulle en sänkning av socialavgifterna för unga leda till att arbetsgivare subventioneras utan att några nya jobb nödvändigtvis skapas, menar utskottet.

Till grund för beslutet ligger motioner från Socialdemokraterna och Vänsterpartiet.

Förslagspunkter: 4 Reservationer: 2
Justering: 2014-05-06 Debatt: 2014-05-28 Beslut: 2014-05-28

Betänkande 2013/14:SfU18 (pdf, 1093 kB) Webb-tv debatt om förslag: Mer fokuserad nedsättning av socialavgifterna för de yngsta

Betänkande 2013/14:SfU17

Riksdagen sa ja till regeringens förslag till ändringar i lagen om svenskt medborgarskap. Beslutet innebär att en portalparagraf införs i medborgarskapslagen om medborgarskapets betydelse för att lyfta fram och stärka medborgarskapets symboliska innebörd.

Lagändringarna innebär också följande:

  • Alla kommuner ska vara skyldiga att anordna ceremonier för nya svenska medborgare för att högtidlighålla att dessa har fått svenskt medborgarskap.
  • Reglerna om förvärv av svenskt medborgarskap i samband med födelse ändras så att kvinnor och män likställs när det gäller möjligheten att föra över svenskt medborgarskap till sitt barn. Detta innebär att ett barn alltid blir svensk medborgare vid födseln om en av föräldrarna är det.
  • De som har förlorat sitt svenska medborgarskap till följd av ett tidigare förbud mot dubbelt medborgarskap får möjlighet att återfå detta genom en anmälan.

Ändringarna börjar att gälla den 1 april 2015.

Förslagspunkter: 6 Reservationer: 5
Justering: 2014-05-06 Debatt: 2014-05-28 Beslut: 2014-05-28

Betänkande 2013/14:SfU17 (pdf, 1031 kB) Webb-tv debatt om förslag: Ett medborgarskap som grundas på samhörighet

Betänkande 2013/14:SfU15

Riksdagen sa ja till ett regeringsförslag som innebär att personer som har fått för mycket sjukersättning ska betala ränta om de är sena med återbetalningen.

Beslutet gäller den grupp som har fått en icke tidsbegränsad sjukersättning enligt de regler som gällde före juli 2008. Dessa regler tillåter att den försäkrade arbetar och studerar utan att han eller hon förlorar rätten till sjukersättning. Vid arbete betalar Försäkringskassan ut en preliminär reducerad sjukersättning varje månad. Försäkringskassan beslutar sedan om en slutlig sjukersättning när Skatteverket fastställt den pensionsgrundande inkomsten för det aktuella året. Om den försäkrade har fått för mycket pengar måste han eller hon betala tillbaka det överskjutande beloppet plus en avgift. Ingen ränta behöver betalas.

Enligt de nya reglerna ska den försäkrade betala ränta om han eller hon fått en återbetalningsplan eller fått skjuta upp återbetalningen. Räntan ska motsvara statens utlåningsränta med ett tillägg på två procentenheter. Om betalning inte sker i tid ska Försäkringskassan kunna ta ut en dröjsmålsränta.

Riksdagens beslut innebär även en regeländring för dem som får bostadstillägg eller äldreförsörjningsstöd. De ska inte längre behöva anmäla mindre ökningar av inkomst och förmögenhet.

Lagändringarna börjar att gälla den 1 juli 2014.

Förslagspunkter: 6 Reservationer: 3
Justering: 2014-05-06 Debatt: 2014-05-28 Beslut: 2014-05-28

Betänkande 2013/14:SfU15 (pdf, 722 kB) Webb-tv debatt om förslag: Vissa socialförsäkringsfrågor

Betänkande 2013/14:SfU10

Riksdagen har godkänt en konvention om social trygghet mellan Sverige och Sydkorea. Konventionen innehåller bestämmelser som samordnar de båda ländernas lagstiftning om ålders-, efterlevande- och invaliditetspension samt sjuk- och aktivitetsersättning. Konventionen innebär i princip inte några nya åtaganden för Sverige. Socialförsäkringsutskottet håller med regeringen om att en konvention om social trygghet behövs för att underlätta rörligheten mellan Sverige och Sydkorea.

Förslagspunkter: 2 Reservationer: 1
Justering: 2014-05-08 Debatt: 2014-06-04 Beslut: 2014-06-04

Betänkande 2013/14:SfU10 (pdf, 5242 kB) Webb-tv debatt om förslag: Konvention om social trygghet mellan Sverige och Sydkorea

Betänkande 2013/14:SfU16

Riksrevisionen har granskat Sjunde AP-fondens förvaltning av premiepensionens förvalsalternativ under perioden 2000-2012. Sjunde AP-fonden förvaltar totalt över 130 miljarder kronor och är den största premiepensionsförvaltaren. Riksrevisionens kritiserar i sin granskning fondens placeringsstrategi och mål samt fondens interna styrning och kontroll.

Regeringen har redovisat i en skrivelse till riksdagen hur den ser på granskningen. Regeringen håller med Riksrevisionen i vissa delar. Det behövs ett mätbart och tidsbestämt mål för fonden och värdet av den aktiva förvaltningen är tveksam, vilket redan har påpekats för fonden vid ett antal tillfällen. Regeringen delar också Riksrevisionens uppfattning om att det behövs en fördjupad analys av hur fonden bättre kan ta hänsyn till pensionärernas kortare placeringshorisont.

Regeringen instämmer dock inte i kritiken av fondens interna styrning och kontroll. Sjunde AP-fonden har genomfört en rad åtgärder på området de senaste åren. Regeringen anser dock att det kan finnas anledning att i sin årliga utvärdering av fonden fokusera mer på styrning och kontroll. Samtidigt pågår arbete på Regeringskansliet med att se över reglerna för samtliga AP-fonder.

Riksdagen förutsätter att regeringen följer upp att mätbara och tidsbundna mål för fonden fastställs varje år. Riksdagen är positiv till fondens åtgärder för att stärka den interna styrningen och kontrollen men vill också avvakta det arbete som pågår på Regeringskansliet.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 2
Justering: 2014-05-06 Debatt: 2014-06-04 Beslut: 2014-06-04

Betänkande 2013/14:SfU16 (pdf, 191 kB)

Betänkande 2013/14:NU20

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att ändra minerallagen för att stärka den enskildas rätt vid prospektering, det vill säga då någon letar efter mineraler. Ändringarna innebär att kraven på arbetsplanen för undersökningsarbetet skärps.

Enligt gällande regler ska en arbetsplan upprättas av den som har fått tillstånd att leta efter mineraler. Den ska innehålla bland annat en redogörelse och en tidsplan för arbetet och skickas till markägaren eller den som har särskild rätt att använda marken, till exempel renägare.

I fortsättningen måste arbetsplanen enligt lagändringarna tydligt redogöra för hur arbetet ska gå till, hur eventuella skador ska regleras och hur man kan påverka hur arbetet utförs. Den ska också gå att få översatt till finska, meänkieli och samiska. En gällande arbetsplan måste dessutom skickas till kommunen, länsstyrelsen och Sametinget.

Våren 2011 uppmanade riksdagen regeringen att se över minerallagen för att se till att markägare och kommuner får tidig information vid prospekteringar. Riksdagen konstaterar att lagändringarna svarar mot riksdagens begäran. De börjar att gälla den 1 augusti 2014.

Förslagspunkter: 5 Reservationer: 7
Justering: 2014-05-08 Debatt: 2014-06-11 Beslut: 2014-06-11

Betänkande 2013/14:NU20 (pdf, 796 kB) Webb-tv debatt om förslag: Bättre information och tydligare ansvar vid mineralprospektering