Dokument & lagar (76 träffar)

Betänkande 2013/14:JuU40

Behandlingen av vissa ärenden skjuts upp till riksmötet 2014/15. Det gäller regeringens proposition 2013/14:232 Utökade befogenheter för civilanställda inom Polismyndigheten och Ekobrottsmyndigheten samt proposition 2013/14:237 Hemliga tvångsmedel mot allvarliga brott. Även nya ärenden som riksdagens kammare kan komma att skicka till justitieutskottet under resten av riksmötet 2013/14 ska skjutas upp till nästa riksmöte.

Förslagspunkter: 2
Justering: 2014-06-18 Debatt: 2014-06-25 Beslut: 2014-06-25

Betänkande 2013/14:JuU40 (pdf, 160 kB)

Betänkande 2013/14:JuU36

Straffen för vapenbrott blir strängare. Bland annat höjs det lägsta straffet för grovt vapenbrott från fängelse i sex månader till fängelse i ett år. En ny bestämmelse om synnerligen grovt vapenbrott införs också. Där blir straffet fängelse i lägst tre och högst sex år.

Dessutom införs ett nytt system för prövning av vilka skytteföreningar och liknande sammanslutningar som ska kunna få vapentillstånd. Det innebär att endast sammanslutningar för jakt- eller målskytte som är auktoriserade eller anslutna till en auktoriserad sammanslutning ska kunna komma i fråga för vapentillstånd.

Förslagspunkter: 10 Reservationer: 4
Justering: 2014-06-18 Debatt: 2014-06-25 Beslut: 2014-06-25

Betänkande 2013/14:JuU36 (pdf, 1768 kB) Webb-tv debatt om förslag: Skärpningar i vapenlagstiftningen

Utlåtande 2013/14:SkU35

EU-kommissionen har lämnat ett förslag om gemensamma bestämmelser för överträdelser mot EU:s tullregler. Enligt förslaget ska medlemsländerna ha en gemensam förteckning över överträdelser mot tullagstiftningen. I förslaget finns också regler för gemensamma sanktionsnivåer i fråga om regelbrott.

Skatteutskottet har granskat kommissionens förslag utifrån EU:s subsidiaritetsprincip. Enligt den principen ska besluten fattas på den effektivaste nivån så nära medborgarna som möjligt. Utskottet håller med regeringen om att den rättsliga grunden för förslaget inte är korrekt. Kommissionen har heller inte visat att bestämmelser om gemensamma sanktionsnivåer är nödvändiga för att uppnå ett starkare tullsamarbete. Det är tveksamt om vissa av åtgärderna kommissionen föreslår regleras bättre på EU-nivå än av de olika medlemsländerna, anser utskottet.

Riksdagen beslutade därför att skicka ett motiverat yttrande till EU.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2014-06-12 Debatt: 2014-06-24 Beslut: 2014-06-24

Utlåtande 2013/14:SkU35 (pdf, 116 kB)

Betänkande 2013/14:SkU32

Behandlingen av vissa ärenden skjuts upp till riksmötet 2014/15. Det gäller regeringens propositioner 2013/14:151 Skattereduktion för mikroproduktion av förnybar el, 2013/14:230 Informationsutbytesavtal med Macao SAR samt 2013/14:231 Informationsutbytesavtal med Grenada. Även nya ärenden som riksdagens kammare kan komma att skicka till skatteutskottet under resten av riksmötet 2013/14 ska skjutas upp till nästa riksmöte.

Förslagspunkter: 2
Justering: 2014-06-12 Debatt: 2014-06-25 Beslut: 2014-06-25

Betänkande 2013/14:SkU32 (pdf, 16 kB)

Betänkande 2013/14:SkU31

Ett företag som säljer program, appar, spel, film eller andra elektroniska tjänster till privatpersoner i andra EU-länder ska ta ut och betala moms i det land där köparen finns. De nya reglerna gör att företag i ett land kan konkurrera på samma villkor som företag i ett annat EU-land, som har lägre momssats. För att förenkla för säljarna kommer redovisning och betalning av skatt att kunna göras elektroniskt genom en enda så kallad kontaktpunkt.

De nya reglerna börjar gälla den 1 januari 2015. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Förslagspunkter: 2
Justering: 2014-05-27 Debatt: 2014-06-16 Beslut: 2014-06-17

Betänkande 2013/14:SkU31 (pdf, 4929 kB)

Betänkande 2013/14:JuU33

När den nya polisdatalagen infördes 2012 fick polisen genom en övergångsbestämmelse extra tid för att anpassa och byta ut sina system. Under den tiden behöver polisen inte använda vissa regler i polisdatalagen. Det gäller bland annat regler om sökning och behandling av personuppgifter i brottsanmälningar och avslutade förundersökningar.

Det står nu klart att utvecklingen av ett nytt utredningsstöd har varit komplicerat och tidskrävande samt att de gamla systemen inte kommer att kunna avvecklas i tid. Regeringen föreslår därför att tiden ska förlängas till utgången av 2017.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2014-06-03 Debatt: 2014-06-25 Beslut: 2014-06-25

Betänkande 2013/14:JuU33 (pdf, 77 kB)

Betänkande 2013/14:JuU41

I juni 2014 ska Europeiska rådet fastställa nya strategiska riktlinjer för politikområdet frihet, säkerhet och rättvisa. Med anledning av detta har EU-kommissionen lämnat två meddelanden där den ger sin syn på den framtida utvecklingen inom området. Justitieutskottet har granskat det ena meddelandet, det om utvecklingen av EU:s politik i rättsliga frågor fram till 2020, som i första hand omfattar det civilrättsliga och straffrättsliga samarbetet inom EU.

Utskottet delar kommissionens uppfattning om att:

  • EU bör fokusera på att förstärka, kodifiera och komplettera existerande lagstiftning
  • existerande EU-lagstiftning måste tillämpas effektivt
  • problem i första hand bör lösas genom att man förstärker existerande bestämmelser
  • det är viktigt att bevara medlemsländernas olika rättssystem och traditioner
  • principerna om subsidiaritet och proportionalitet måste respekteras.

Utskottet står fast vid sin uppfattning om att förslaget om att inrätta en europeisk åklagarmyndighet strider mot subsidiaritetsprincipen. Utskottet står också fast vid sina subsidiaritetsinvändningar mot förslaget till dataskyddsdirektiv på det brottsbekämpande området.

Utskottet anser att de strategiska riktlinjer som Europeiska rådet ska fastställa bör följas av ett flerårigt arbetsprogram för rättsliga och inrikes frågor. Programmet bör vara kortfattat, strategiskt och fokusera på att genomföra redan antagen lagstiftning. Rådet (rättsliga och inrikes frågor) bör ha en ledande roll i utformningen av ett sådant program.

Riksdagen lade utlåtandet till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 1 Reservationer: 1
Beredning: 2014-05-08 Justering: 2014-06-03 Debatt: 2014-06-11 Beslut: 2014-06-11

Betänkande 2013/14:JuU41 (pdf, 1048 kB) Webb-tv debatt om förslag: EU:s agenda för rättsliga frågor till 2020 - Att stärka förtroendet, rörligheten och tillväxten inom EU

Betänkande 2013/14:JuU35

Rättsmedicinalverket ska få bättre möjligheter att upprätthålla god ordning och hög säkerhet vid de enheter där myndigheten genomför rättspsykiatriska undersökningar av brottsmisstänkta.

I fortsättningen ska bestämmelser i häkteslagen kunna tillämpas för att hålla ordning. Det innebär bland annat att Rättsmedicinalverket ska kunna besluta om allmän inpasseringskontroll och kroppsvisitation samt omhänderta farliga och olämpliga föremål. Även möjligheterna till elektronisk kommunikation för de intagna ska kunna begränsas.

I dagsläget får endast bestämmelser om ordning och säkerhet i den psykiatriska tvångsvården användas. Bestämmelserna är otillräckliga eftersom de allra flesta intagna vid enheterna inte genomgår psykiatrisk tvångsvård.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Det börjar gälla den 2 oktober 2014.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2014-06-03 Debatt: 2014-06-11 Beslut: 2014-06-11

Betänkande 2013/14:JuU35 (pdf, 251 kB) Webb-tv debatt om förslag: Ordning och säkerhet vid Rättsmedicinalverkets rättspsykiatriska undersökningsenheter

Betänkande 2013/14:JuU32

Kraven på nämndemännen i domstolarna ska skärpas. En nämndeman är en person som i regel inte är jurist men som är med och dömer i olika rättsfall i egenskap av representant för allmänheten.

Bland annat ska domstolen kunna begära utdrag ur polisens belastningsregister och nämndemannen får inte ha försatts i konkurs. Det ska också bli lättare för domstolen att avsätta en nämndeman som begått brott eller som på annat sätt visat sig vara olämplig som nämndeman. Nämndemännen ska dessutom gå en obligatorisk introduktionsutbildning. Nämndemannauppdraget är inget politiskt uppdrag, därför ska val av nämndemän hållas vid en annan tidpunkt än i anslutning till val av kommun- och landstingsfullmäktige.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Förslagspunkter: 7 Reservationer: 7
Justering: 2014-06-03 Debatt: 2014-06-25 Beslut: 2014-06-25

Betänkande 2013/14:JuU32 (pdf, 540 kB) Webb-tv debatt om förslag: Nämndemannauppdraget – stärkt förtroende och högre krav

Betänkande 2013/14:SkU33

Regeringen har lämnat sin årliga redogörelse över de så kallade skatteutgifterna. Årsredovisningen ger en överblick över de stöd till företag och hushåll som lämnas på budgetens inkomstsida, till exempel i form av förmånliga skatteregler. Redovisningen av skatteutgifterna är också den enda uppdateringen av de regelavvikelser från enhetlig beskattning som publiceras löpande.

Skatteutskottet har behandlat regeringens skrivelse. Utskottet tycker det är bra att regeringens arbete med att utveckla skatteutgiftsredovisningen har gjort att redovisningen kan bli ett mer aktivt verktyg i budgetarbetet och när beslut ska tas om skatteregler.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 2 Reservationer: 1
Justering: 2014-05-27 Debatt: 2014-06-26 Beslut: 2014-06-26

Betänkande 2013/14:SkU33 (pdf, 246 kB)

Betänkande 2013/14:JuU39

Sverige ska ansluta sig till tre överenskommelser inom FN för att bekämpa terrorism. Det handlar bland annat om en konvention för att bekämpa nukleär terrorism. Överenskommelserna ska förhindra att radioaktivt material används för att begå allvarliga brott. De ska också motverka brott där fartyg eller exempelvis oljeplattformar är måltavlor eller viktiga hjälpmedel för terroristaktioner.

Några lagändringar görs också till följd av överenskommelserna. Bland annat ska regeringen få större möjlighet att ge ett annat land tillstånd att borda ett svenskt fartyg utanför svenskt territorium.

Förslagspunkter: 3
Beredning: 2014-04-29 Justering: 2014-05-27 Debatt: 2014-06-04 Beslut: 2014-06-04

Betänkande 2013/14:JuU39 (pdf, 209 kB) Webb-tv debatt om förslag: Sveriges tillträde till överenskommelser inom FN om bekämpande av terrorism

Betänkande 2013/14:JuU34

Säkerhetspolisen, Säpo, får större ansvar för säkerheten vid statsministerns tjänstebostäder. Ansvaret för att hindra obehöriga från att ta sig in i Sagerska huset och Harpsund förs över till Säpo från de myndigheter som i dag har det ansvaret, bland annat Statens fastighetsverk. Ansvaret för bevakning och att besluta om skydd när det gäller tjänstebostäderna flyttas från regeringen till Säpo.

De nya reglerna börjar gälla den 1 september 2014. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2014-05-13 Debatt: 2014-06-04 Beslut: 2014-06-04

Betänkande 2013/14:JuU34 (pdf, 164 kB)

Betänkande 2013/14:JuU30

Riksdagen sa ja till ett antal lagändringar för att stärka skyddet mot tvångsäktenskap och barnäktenskap.

I dag är det straffbart att förmå någon att gifta sig mot sin vilja genom olaga tvång. Bestämmelsen kan dock inte tillämpas i de fall där det inte har varit nödvändigt att använda tvång, till exempel när offret har varit ett barn.

Nu införs ett nytt brott - äktenskapstvång. Det innebär att det också blir straffbart att förmå någon att gifta sig genom att utnyttja personens utsatthet. Lagändringen betyder i praktiken att även press från föräldrar eller släktingar kommer att omfattas av strafflagstiftningen. Äktenskapstvång kan ge ett fängelsestraff på högst fyra år.

Även förberedande gärningar kriminaliseras. Det sker dels genom att försök och förberedelse till äktenskapstvång blir straffbart, dels genom att brottet "vilseledande till tvångsäktenskapsresa" införs.

Vidare innebär riksdagens beslut att barn inte längre ska kunna få dispens för att gifta sig. Utländska barnäktenskap, tvångsäktenskap och så kallade fullmaktsäktenskap ska endast kunna erkännas då det finns synnerliga skäl, det vill säga väldigt starka och tydliga skäl. Fullmaktsäktenskap är äktenskap som ingåtts utan att båda parterna är samtidigt närvarande. Fullmaktsäktenskap erkänns i dag utan begränsning, medan tvångsäktenskap och barnäktenskap kan erkännas om det finns särskilda skäl.

Riksdagen sa också ja till regeringens förslag att godkänna Europarådets konvention om förebyggande och bekämpning av våld mot kvinnor och av våld i hemmet.

Lagändringarna börjar att gälla den 1 juli 2014.

Förslagspunkter: 5 Reservationer: 4
Beredning: 2014-04-15 Justering: 2014-05-13 Debatt: 2014-05-26 Beslut: 2014-05-27

Betänkande 2013/14:JuU30 (pdf, 884 kB) Webb-tv debatt om förslag: Stärkt skydd mot tvångsäktenskap och barnäktenskap samt tillträde till Europarådets konvention om våld mot kvinnor

Betänkande 2013/14:JuU23

Riksdagen har tidigare godkänt att de 21 polismyndigheterna och Rikspolisstyrelsen ombildas till Polismyndigheten den 1 januari 2015. I den nya myndigheten ska även Statens kriminaltekniska laboratorium ingå. Samtidigt ska Säkerhetspolisen bli en fristående myndighet.

Nu har riksdagen sagt ja till ett antal lagändringar som behövs för att genomföra omorganisationen, bland annat:

  • Fördelningen av uppgifter och ansvar mellan Polismyndigheten och Säkerhetspolisen förtydligas.
  • Anknytningen till den lokala polisorganisationen som finns i vissa lagar tas bort.
  • Många begrepp som används om polisens nuvarande organisation ändras eller tas bort.
  • Reglerna om polisens behandling av personuppgifter och reglerna om sekretess anpassas till den nya organisationen.

Förslagspunkter: 6 Reservationer: 5
Justering: 2014-05-13 Debatt: 2014-05-26 Beslut: 2014-05-27

Betänkande 2013/14:JuU23 (pdf, 23620 kB) Webb-tv debatt om förslag: En ny organisation för polisen

Betänkande 2013/14:JuU10

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om en ny lag om straff för folkmord, brott mot mänskligheten och krigsförbrytelser. Beslutet innebär bland annat:

  • Nya regler införs om straff för brott mot mänskligheten. Brottet omfattar till exempel dödande, sexuella övergrepp och tortyr när dessa gärningar är del i ett omfattande eller systematiskt angrepp riktat mot en civilbefolkning.
  • Det införs en ny bestämmelse om folkmord som bättre stämmer överens med FN:s folkmordskonvention.
  • Tydligare regler införs om krigsförbrytelser. Maxstraffet för krigsförbrytelser av normalgraden höjs också, från fyra till sex års fängelse.
  • En militär eller civil förman ska anses vara gärningsman om han eller hon inte gjort vad som varit möjligt för att hindra underlydande från att begå något av de här brotten.
  • Brotten folkmord, brott mot mänskligheten och grov krigsförbrytelse ska inte kunna bli preskriberade. Det ska också gälla försök till dessa brott. Att ett brott preskriberas betyder att ingen längre kan dömas för det.
  • Svensk domstol ska kunna döma i mål som gäller dessa brott oavsett vem som begått brotten och var detta har skett. Det kallas universell jurisdiktion.

Reglerna ska börja gälla den 1 juli 2014.

Förslagspunkter: 8 Reservationer: 5
Justering: 2014-05-13 Debatt: 2014-05-26 Beslut: 2014-05-27

Betänkande 2013/14:JuU10 (pdf, 1117 kB) Webb-tv debatt om förslag: Straffansvar för folkmord, brott mot mänskligheten och krigsförbrytelser

Betänkande 2013/14:SkU34

Regeringen har för avsikt att ta fram ett förslag som syftar till att göra sekretesskyddet för våldsutsattas personuppgifter starkare. Riksdagen gjorde ett tillkännagivande till regeringen om att det är viktigt att arbetet bedrivs skyndsamt och att ett förslag läggs fram inom rimlig tid. Till grund för beslutet ligger en motion från Socialdemokraterna.

Dessutom sa riksdagen ja till regeringens förslag om förstärkt skydd av personuppgifter för hotade och förföljda personer. Beslutet innebär bland annat att Skatteverket ska kunna fråga polis och socialnämnd om hjälp vid utredning av frågor om kvarskrivning och sekretessmarkeringar i folkbokföringen.

Förslagspunkter: 4
Justering: 2014-04-29 Debatt: 2014-05-08 Beslut: 2014-05-08

Betänkande 2013/14:SkU34 (pdf, 115 kB) Webb-tv debatt om förslag: Förstärkt skydd av personuppgifter för hotade och förföljda personer

Betänkande 2013/14:JuU38

En ny brottsskadelag börjar gälla från den 1 juli 2014. Lagen innebär bland annat att:

  • brottsoffermyndigheten inte ska kunna bestämma lägre brottsskadeersättning för kränkning än det belopp en domstol har dömt ut i skadestånd
  • maxgränsen för kränkningsersättningen tas bort
  • ansökningstiden för brottsskadeersättningen förlängs från två till tre år
  • om brottsoffret är ett barn ska ansökan kunna ske fram till den dag han eller hon fyller 21 år
  • det blir enklare för barn att ansöka om brottsskadeersättning om brottet har begåtts av en vårdnadshavare
  • det blir lättare för Brottsoffermyndigheten, som betalar skadestånd till brottsoffer om gärningsmannen är okänd eller inte kan betala, att kräva tillbaka ersättning från gärningsmannen.

Förslagspunkter: 3 Reservationer: 2
Justering: 2014-04-29 Debatt: 2014-05-08 Beslut: 2014-05-08

Betänkande 2013/14:JuU38 (pdf, 760 kB) Webb-tv debatt om förslag: En ny brottsskadelag

Betänkande 2013/14:JuU29

Ett antal lagändringar görs för att minska problemen med rättegångar som ställs in för att den åtalade inte kommer till huvudförhandlingen. Maxstraffet som en person får dömas till i sin frånvaro höjs från tre till sex månader. Reglerna om vite samt hämtning och häktning av frånvarande personer ska bli tydligare. Dessutom utökas möjligheterna att använda förenklad delgivning.

Hanteringen av stora brottsmål ska också bli enklare och effektivare. Domstolen får ett tydligare ansvar för att bedöma om flera åtal ska kunna hanteras gemensamt eller var för sig. Åtal mot flera personer för brott som har samband med varandra ska inte längre rutinmässigt hanteras gemensamt. Domstolen får också ett tydligare ansvar för förberedelsen av brottmål.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2014-04-29 Debatt: 2014-05-08 Beslut: 2014-05-08

Betänkande 2013/14:JuU29 (pdf, 546 kB) Webb-tv debatt om förslag: Åtgärder för att hantera stora brottmål och inställda förhandlingar

Betänkande 2013/14:JuU27

Ett nytt brott, grovt dataintrång, införs i brottsbalken. Ett dataintrång bedöms som grovt om det har orsakat allvarlig skada eller avsett ett stort antal uppgifter eller annars varit särskilt farlig. Straffet för grovt dataintrång ska vara fängelse i lägst sex månader och max sex år.

I dag är det högsta straffet för dataintrång fängelse i högst två år. I och med lagändringen anpassas svensk lag till ett EU-direktiv om angrepp mot informationssystem.

Förslagspunkter: 2 Reservationer: 1
Justering: 2014-04-29 Debatt: 2014-05-08 Beslut: 2014-05-08

Betänkande 2013/14:JuU27 (pdf, 123 kB) Webb-tv debatt om förslag: Skärpt straff för dataintrång

Betänkande 2013/14:SkU30

Reglerna för beskattningsår och tidpunkten för när en inkomstdeklaration ska lämnas av den som har en utländsk pensions- eller kapitalförsäkring ändras. Det innebär att alla skattskyldiga nu bara får en tidpunkt för att deklarera per år.

En skyldighet att betala avkastningsskatt införs för svenska handelsbolag och europeiska ekonomiska intressegrupper som har sitt säte i Sverige. Regler införs också för vad som menas med beskattningsår för dessa bolag och organisationer.

Elever i gymnasiet som går en lärlingsutbildning kan få ersättning för kostnader av Centrala studiestödsnämnden. Denna ersättning ska nu bli skattefri.

Regeringen förlorar möjligheten att befria vissa typer av projekt för teknisk utveckling av miljövänliga produkter från energiskatt och koldioxidskatt på bränsle.

De nya reglerna för beskattningsår och avkastningsskatt börjar gälla den 1 juni 2014. Ändringarna av reglerna för ersättning till lärlingar och skatt på energi börjar gälla den 1 juli 2014. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2014-04-10 Debatt: 2014-05-07 Beslut: 2014-05-07

Betänkande 2013/14:SkU30 (pdf, 698 kB)
Paginering