Sök

Riksdagen sa nej till motioner från den allmänna motionstiden 2015 om punktskatter. Riksdagen hänvisar bland annat till tidigare riksdagsbeslut, pågående och avslutade utredningar samt i vissa fall till att frågan redan är aktuell inom Regeringskansliet. Motionerna handlar bland annat om skatt på energi, drivmedel, handelsgödsel, avfall, alkohol och tobak. Motionerna tar även upp frågor som fordonsskatt, trängselskatt, flygskatt, lotteriskatt och reklamskatt.

Behandlade dokument

54

Förslagspunkter

13

Reservationer

15 

Anföranden och repliker

10, 50 minuter

Justering

2016-03-01

Bordläggning

2016-03-08

Debatt

2016-03-09

Beslut

2016-03-09

Riksdagen beslutade att återförvisa skatteutskottets betänkande om beskattning av företag, kapital och fastighet. Det betyder att betänkandet skickades tillbaka till utskottet.

Behandlade dokument

57

Förslagspunkter

12

Reservationer

14 

Anföranden och repliker

5, 3 minuter

Justering

2016-04-12

Bordläggning

2016-04-19

Debatt

2016-04-20

Beslut

2016-04-21

Riksdagen sa nej till motioner från den allmänna motionstiden 2015/16 om inkomstskatt. Motionerna handlar om skatteskala och grundavdrag, skatteregler för utländska experter (expertskatt), beskattning av fritidsledare och försvarsanställda, personalvårdsförmåner, personaloptioner, avdrag för hälsofrämjande åtgärder och pensionssparande. Även frågor som rör bilförmåner, reseavdrag, bosparande, uthyrning av bostäder, HUS-avdrag och gåvor till ideella ändamål tas upp i motionerna.

Behandlade dokument

113

Förslagspunkter

11

Reservationer

17 

Anföranden och repliker

40, 111 minuter

Justering

2016-02-25

Bordläggning

2016-03-01

Debatt

2016-03-02

Beslut

2016-03-02

En del posttjänster och frimärken kommer inom kort att vara befriade från moms. Det gäller bland annat frimärken som inte säljs i samlarsyfte. De nya reglerna grundar sig på en dom från EU-domstolen där Sverige förra året dömdes för fördragsbrott. Domstolen ansåg att den nuvarande svenska lagen bryter mot EU-rätten eftersom alla posttjänster och frimärken är skattepliktiga.

Riksdagen menar att förändringen kan påverka konkurrensen på postmarknaden negativt men att förändringen ändå måste genomföras eftersom Sverige är skyldiga att följa domen från EU. Riksdagen utgår ifrån att regeringen noga kommer följa hur förändringen påverkar konkurrenssituationen. Bland annat kan det göras genom den utredning om postlagstiftningen som redan tillsatts.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. De nya reglerna börjar gälla den 1 april 2016.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

1

Justering

2016-02-04

Bordläggning

2016-02-09

Debatt

2016-02-10

Beslut

2016-02-10

De så kallade skattenämnderna inom fastighetstaxeringen avskaffas. Skattenämnder är nämnder som består av särskilt utsedda personer som ska pröva och besluta i taxeringsfrågor som avser fastigheter. I fortsättningen ska beslut som tidigare fattats av skattenämnderna tas av Skatteverkets tjänstemän. Vid omprövningsärenden ska särskilt kvalificerade beslutfattare kopplas in. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

De ändrade reglerna börjar gälla den 1 mars 2016.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2015-12-03

Bordläggning

2015-12-15

Debatt

2015-12-16

Beslut

2015-12-16

En del av reglerna som gäller indirekta skatter ändras. Mervärdesskattelagen anpassas till EU:s regler. Ansökningar om återbetalning av moms och punktskatter för utländska diplomater ska skickas direkt till Skatteverket. Förteckningen över varor och tjänster som utländska diplomater får tillbaka momspengar för ska uppdateras.

Vidare kommer till exempel bestämmelserna om tillfällig omsättning av nya transportmedel, undantag från plikten att betala skatt vid leverans av varor till andra EU-länder, återbetalning vid omsättning av guld och återbetalning till personer som har flyttat till ett annat EU-land att ändras. Den så kallade slussningsregeln i mervärdesskattelagen slopas.

De ändrade reglerna börjar gälla den 1 januari 2016. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

2, 11 minuter

Justering

2015-11-26

Bordläggning

2015-12-02

Debatt

2015-12-03

Beslut

2015-12-09

Sverige får ett skatteavtal med ögruppen Vanuatu i Stilla Havet, vilket ger möjlighet att utbyta upplysningar i skatteärenden och förbättrar skattekontrollen. Avtalet innehåller regler om utbyte av upplysningar på begäran, skatteutredningar som görs utomlands, möjligheten att avslå en begäran, sekretess och hur ömsesidiga överenskommelser ska upprättas.
Regeringen kommer att bestämma när de nya reglerna ska börja gälla.
Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2015-11-10

Bordläggning

2015-12-01

Debatt

2015-12-02

Beslut

2015-12-03

Sverige får ett skatteavtal med Guatemala, vilket ger möjlighet att utbyta upplysningar i skatteärenden och förbättrar skattekontrollen. Avtalet innehåller regler om utbyte av upplysningar på begäran, skatteutredningar som görs utomlands, möjligheten att avslå en begäran, sekretess och hur ömsesidiga överenskommelser ska upprättas.
Regeringen kommer att bestämma när de nya reglerna ska börja gälla. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2015-11-10

Bordläggning

2015-12-01

Debatt

2015-12-02

Beslut

2015-12-03

Regeringen föreslår att reglerna om Skatteverkets hantering av personuppgifter i samband med bouppteckningar och dödsboanmälningar ska flyttas till en ny lag. Syftet med den nya lagen är bland annat att ge Skatteverket möjlighet att hantera personuppgifter på ett effektivt och ändamålsenligt sätt. Regeringens förslag innebär också ändring av regler som rör myndigheters och privatpersoners direktåtkomst till Skatteverkets folkbokföringsdatabas, vilket ska effektivisera utlämnandet av uppgifter.
Även en ny lag om identitetskort införs, till vilken nuvarande bestämmelser i förordningen om identitetskort för folkbokförda i Sverige flyttas. Den nya lagen är inte tänkt att innebära någon ändring i sak när det gäller regler om utfärdande av identitetskort. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

De nya reglerna ska börja gälla den 1 januari 2016.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

1

Justering

2015-11-19

Bordläggning

2015-12-01

Debatt

2015-12-02

Beslut

2015-12-03

Riksrevisionen har granskat om systemet med aktivitetsersättning är effektivt. Deras slutsats är att syftet med ersättningen, att aktivera unga med långvarigt nedsatt arbetsförmåga, inte uppnås. Många unga med ersättning saknar insatser, och ersättningen är då inte kopplad till aktivering av något slag.

I sin rapport rekommenderar Riksrevisionen regeringen att se över samordningen mellan berörda aktörer när det gäller insatser, möjligheten att öka de ekonomiska incitamenten, att ersättningen kan ges under längre tid samt att ersättningsnivåerna kan vara olika höga. Regeringen instämmer i Riksrevisionens slutsats och redogör för ett antal åtgärder som den avser göra.

Socialförsäkringsutskottet har förberett riksdagens beslut. Utskottet menar att det är viktigt med incitament för att gå över till studier och arbete, och avser att följa den pågående utredningen om översyn av regelverket för aktivitetsersättningen. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

2

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

16, 52 minuter

Justering

2015-12-08

Bordläggning

2016-01-19

Debatt

2016-01-20

Beslut

2016-01-20

Riksdagen beslutade att säga ja till regeringens förslag om att avskaffa det kommunala vårdnadsbidraget. Det innebär att lagen om kommunalt vårdnadsbidrag slutar att gälla den 1 februari 2016. Övriga lagar som berör det kommunala vårdnadsbidraget ändras. Den som lämnat in ansökan om vårdnadsbidrag före den 1 februari 2016 och där ansökan i någon del också gäller tiden före den 1 februari kan fortfarande bli beviljad bidrag.

Socialförsäkringsutskottet har förberett riksdagens beslut. Utskottet delar regeringens bedömning att ett slopat vårdnadsbidrag bidrar till ekonomisk självständighet och en mer jämställd fördelning av det obetalda hem- och omsorgsarbetet. Tillsammans med andra insatser kan ett avskaffat vårdnadsbidrag även göra att exempelvis nyanlända personer snabbare kan komma ut på arbetsmarknaden, anser utskottet.

Riksdagen sa även nej till de motioner som lämnats med anledning av regeringens förslag samt nej till motioner om vårdnadsbidrag från allmänna motionstiden 2015.

Behandlade dokument

10

Förslagspunkter

2

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

28, 89 minuter

Justering

2015-11-10

Bordläggning

2015-11-17

Debatt

2015-11-18

Beslut

2015-11-18

Fullt underhållstöd kommer framöver inte längre att lämnas om en bidragsskyldig förälder har betalat den summa som har bestämts till Försäkringskassan under minst sex månader i följd. Men om det finns särskilda skäl ska underhållsstödet ändå lämnas. Den som berörs ska meddelas och få yttra sig inför en prövning samt underrättas skriftligt om beslutet.

Vidare ska en bidragsskyldig förälders möjlighet att göra så kallat umgängesavdrag inom underhållsstödet avskaffas. En bidragsskyldig förälder som inte betalar det fastställda beloppet till Försäkringskassan i rätt tid ska betala ränta på skulden även vid kortare förseningar. Men om en förälder fått anstånd ska det inte tas ut någon ränta.

De nya reglerna börjar gälla den 1 april 2016, med vissa övergångsbestämmelser. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

6

Förslagspunkter

3

Reservationer

4 

Anföranden och repliker

19, 53 minuter

Justering

2015-11-10

Bordläggning

2015-11-17

Debatt

2015-11-18

Beslut

2015-11-18

Nivån för pensionerna ska variera mindre över åren. Pensionsnivån ska också bättre följa utvecklingen av genomsnittsinkomsten i samhället. Regeringens förslag innebär att den automatiska balanseringen, eller den så kallade "bromsen", i pensionssystemet, ändras. Balanseringen begränsas till en tredjedel av ett uppkommet underskott eller överskott under ett år. På det sättet hindras pensionsnivåerna att pendla kraftigt upp och ner mellan olika år och nivån blir jämnare.

Inkomstindex, den indexering som finns för att pensionerna ska följa inkomst- och prisutvecklingen i samhället, ändras för att bli mer aktuell och stå närmare löneutvecklingen i samhället.

Riksdagen sade ja till regeringens förslag. Reglerna börjar att gälla den 1 januari 2016, men tillämpas första gången för år 2017.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2015-11-03

Bordläggning

2015-11-10

Debatt

2015-11-11

Beslut

2015-11-11

Ytterligare en månad inom föräldrapenningen reserveras för vardera föräldern. Det innebär att antalet dagar med föräldrapenning som är reserverade för en förälder och inte kan avstås till den andra föräldern, ökar från 60 till 90 dagar. Som en följd av detta ändras också reglerna om jämställdhetsbonus. De nya reglerna börjar gälla den 1 januari 2016.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Riksdagen sa samtidigt nej till tre motioner som väckts med anledning av förslaget om föräldrapenning och sju motionsförslag från allmänna motionstiden 2015.

Behandlade dokument

11

Förslagspunkter

3

Reservationer

4 

Anföranden och repliker

74, 190 minuter

Justering

2015-11-03

Bordläggning

2015-11-10

Debatt

2015-11-11

Beslut

2015-11-11

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om 19,4 miljarder kronor i anslag för utgiftsområdet migration för 2016. Mest pengar går till ersättningar och bostadskostnader för asylsökande (drygt 12,6 miljarder) och Migrationsverket (drygt 4,6 miljarder).

Behandlade dokument

32

Förslagspunkter

7

Reservationer

9 

Anföranden och repliker

60, 136 minuter

Justering

2015-11-19

Bordläggning

2015-12-02

Debatt

2015-12-03

Beslut

2015-12-03

Riksdagen sa till regeringens förslag om fördelning av pengar till ekonomisk trygghet för familjer och barn för 2016. Den sammanlagda summan i statens budget för ekonomisk trygghet för familjer och barn är 87,1 miljarder kronor. Pengarna går främst till föräldraförsäkring och barnbidrag.

Riksdagen sa också ja till regeringens förslag om att höja föräldrapenningens grundnivå från 225 kronor per dag till 250 kronor per dag från och med den 1 januari 2016.

Behandlade dokument

40

Förslagspunkter

10

Reservationer

15 

Anföranden och repliker

32, 94 minuter

Justering

2015-11-26

Bordläggning

2015-12-08

Debatt

2015-12-09

Beslut

2015-12-09

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om fördelningen av pengar till ekonomisk trygghet vid ålderdom för 2016. Den sammanlagda summan i statens budget för ekonomisk trygghet vid ålderdom är 36,2 miljarder kronor. Pengarna går främst till garantipensionen, efterlevandepensioner och bostadstillägg till pensionärer.

Behandlade dokument

18

Förslagspunkter

4

Reservationer

9 

Anföranden och repliker

53, 147 minuter

Justering

2015-11-19

Bordläggning

2015-12-04

Debatt

2015-12-07

Beslut

2015-12-09

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om en ändring i utlänningslagen. Förändringen innebär att en person som vistas i Sverige och som inte behöver visering, i dagligt tal kallat visum, ska kunna få ett beslut om avvisning. Det om personen inte har för avsikt att lämna Sverige. Ett tecken som kan tyda på att personen inte tänker lämna Sverige är att hon eller han sökt asyl. Under senare tid har Migrationsverket inte kunnat fatta ett beslut om avvisning för en person som inte behöver visering förrän den viseringsfria perioden tagit slut.

En del nationaliteter måste ha visering för att kunna resa in och vistas i Sverige. Riksdagen har bestämt att Migrationsverket också ska kunna fatta ett avvisningsbeslut för en sådan person, innan viseringen går ut. I dag kan ett sådant beslut tas först när viseringen gått ut.

Regeringen anser att en möjlighet att avvisa måste finnas i dessa fall för att Sverige ska kunna följa EU-rätten. Riksdagen håller med regeringen. Ändringen innebär även en återgång till vad som gällde tidigare, innan rättsläget ändrades genom domar från Migrationsöverdomstolen.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2016-05-19

Bordläggning

2016-05-25

Debatt

2016-05-26

Beslut

2016-05-26

Sverige ska tillfälligt införa tidsbegränsade uppehållstillstånd. Rätten till anhöriginvandring ska begränsas och försörjningskraven skärpas. Riksdagen sa ja till det förslaget från regeringen. Samtidigt riktade riksdagen ett tillkännagivande till regeringen om urvalet av så kallade kvotflyktingar.

Kvotflyktingar är ett visst antal personer som Sverige tar emot varje år och är något som FN:s flyktingkommissariat UNHCR föreslår. Urvalet av dessa personer bör ske på samma sätt som idag.

Den nya lagen ska gälla i tre år och börjar att gälla den 20 juli 2016. De nya reglerna gäller inte asylansökningar från barn och barnfamiljer som registrerats hos Migrationsverket den 24 november 2015 eller tidigare.

Behandlade dokument

7

Förslagspunkter

15

Reservationer

18 

Anföranden och repliker

47, 183 minuter

Justering

2016-06-14

Bordläggning

2016-06-17

Debatt

2016-06-20

Beslut

2016-06-21

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2015 om anhörig- och arbetskraftsinvandring. Motionerna handlar bland annat om uppehållstillstånd för anhöriga, försörjningskrav samt uppskjuten invandringsprövning. Andra motioner handlar om hur utländsk arbetskraft ska kunna attraheras, arbetsmarknadsprövning, bindande arbetserbjudanden och kontroller, EU-blåkort samt sanktioner och straff.

Behandlade dokument

34

Förslagspunkter

10

Reservationer

22 

Justering

2016-03-17

Bordläggning

2016-04-05

Debatt

2016-04-06

Beslut

2016-04-06