Sök

Regeringen har i en skrivelse redogjort för Riksrevisionens rapport om utbildningsstödet till anställda vid Volvo Cars som varslats om uppsägning. Anledningen till Riksrevisionens granskning är att det är första gången regeringen sökt och fått pengar från den Europeiska globaliseringsfonden (EGF) till omskolningsåtgärder som går utöver den vanliga arbetsmarknadspolitiken.

Arbetsmarknadsutskottet, som förberedde riksdagens beslut, tyckte det var viktigt att notera att statens insatser gjorde att det tog längre tid för de som blivit uppsagda att få nya jobb än det annars skulle ha gjort. Utskottet välkomnade regeringens avsikt att i framtiden kombinera insatser med pengar från EGF med ordinarie arbetsmarknadsåtgärder när det passar.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2015-10-01

Bordläggning

2015-10-13

Debatt

2015-10-14

Beslut

2015-10-14

Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen om sammanlagt knappt 80 miljarder kronor till området arbetsmarknad och arbetsliv för 2016. Mest pengar går till arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd, lönebidrag och Samhall samt arbetsmarknadspolitiska program och insatser.

Riksdagen sa samtidigt nej till motioner från allmänna motionstiden 2015 om arbetsmarknadspolitiska frågor och arbetslöshetsförsäkringen.

Behandlade dokument

62

Förslagspunkter

13

Reservationer

16 

Anföranden och repliker

76, 207 minuter

Justering

2015-12-03

Bordläggning

2015-12-09

Debatt

2015-12-10

Beslut

2015-12-15

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ändringar i diskrimineringslagen som rör arbetet med aktiva åtgärder inom arbetslivet och utbildningsområdet. Arbetet ska vara förebyggande och främjande för att motverka diskriminering och på annat sätt verka för lika rättigheter och möjligheter oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. Skyldigheten att arbeta med aktiva åtgärder föreslås omfatta samtliga diskrimineringsgrunder i diskrimineringslagen. Det är en utvidgning jämfört med gällande regler.

Beslutet innebär bland annat att det bildas ett ramverk för arbetet med aktiva åtgärder. Däremot är det arbetsgivarna och utbildningsanordnarna som får ansvar för att utforma de konkreta åtgärderna, i samverkan med arbetstagare respektive studenter, elever och barn.

Dessutom ska en lönekartläggning för jämställda löner genomföras årligen i stället för vart tredje år, som dagens regler säger.

Ändringarna börjar gälla den 1 januari 2017.

Behandlade dokument

26

Förslagspunkter

5

Reservationer

11 

Anföranden och repliker

20, 66 minuter

Justering

2016-06-14

Bordläggning

2016-06-17

Debatt

2016-06-20

Beslut

2016-06-21

Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen om drygt 21 miljarder kronor till området jämställdhet och nyanlända invandrares etablering för år 2016. Mest pengar går till ersättningar till kommunerna för flyktingmottagande samt etableringsersättning till vissa nyanlända invandrare.

Riksdagen sa också ja till förslaget om att avskaffa så kallade etableringslotsar. Riksdagen sa nej till de motioner som väckts med anledning av regeringens budgetförslag.

Behandlade dokument

17

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

78, 208 minuter

Justering

2015-11-26

Bordläggning

2015-12-01

Debatt

2015-12-02

Beslut

2015-12-02

Sverige inför OECD:s globala standard för automatiskt utbyte av upplysningar om finansiella konton. Syftet är bland annat att göra det svårare att undanhålla pengar på konton i andra länder för att slippa betala skatt. Standarden innebär att Skatteverket blir skyldiga att utbyta viss information med utländska myndigheter. Standarden innebär också att svenska banker och andra finansiella institut ska lämna information om utländska kontohavares tillgångar och kapitalinkomster till Skatteverket.

De nya reglerna börjar i huvudsak att gälla den 1 januari 2016. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

6, 17 minuter

Justering

2015-11-19

Bordläggning

2015-12-01

Debatt

2015-12-02

Beslut

2015-12-03

Idag saknas tydliga regler för försäkringsföretags så kallade säkerhetsreserv, som ska täcka förluster som beror på slump eller andra förhållanden som är svåra att bedöma. Men nu införs regler om när säkerhetsreserven ska tas upp till beskattning. Säkerhetsreserven ska tas upp om

• företaget slutar med att bedriva försäkringsrörelse
• skattskyldigheten för näringsverksamheten upphör
• näringsverksamheten inte längre ska beskattas i Sverige på grund av ett skatteavtal med ett land utanför EES-området
• företaget upplöses
• företaget försätts i konkurs.

De nya reglerna börjar gälla den 1 januari 2016 och används första gången det beskattningsår som börjar efter den 31 december 2015. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

6, 16 minuter

Justering

2015-11-26

Bordläggning

2015-12-02

Debatt

2015-12-03

Beslut

2015-12-09

Nya skatteregler införs som ska motverka att företag kan utnyttja olikheter i länders skattesystem för att slippa att betala skatt. Det innebär bland annat att ett svenskt företag som tar emot en vinstutdelning från ett utländskt företag ska betala skatt i Sverige om det utländska företaget får dra av utdelningen som ränta, eller liknande. Reglerna ändras också så att utländska företag och personer som är bosatta utomlands i större utsträckning än tidigare måste betala så kallad kupongskatt när de får vinstutdelning från ett svenskt företag. Dessutom blir det möjligt att söka förhandsbesked om skatt på utdelningar från svenska aktiebolag, värdepappersfonder och specialfonder.

De nya reglerna börjar gälla den 1 januari 2016. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

2, 9 minuter

Justering

2015-11-19

Bordläggning

2015-12-01

Debatt

2015-12-02

Beslut

2015-12-03

Sverige får ett nytt skatteavtal med Storbritannien och Nordirland. Skatteavtalet ersätter det gamla från 1983 och syftar till att undvika dubbelbeskattning och skatteflykt.

Det nya avtalet innebär bland annat ändrad beskattning av pensioner, livräntor och liknande betalningar. Den som får utbetalningar i form av pension, livräntor eller liknande omedelbart innan avtalet börjar gälla har möjlighet att begära att de gamla reglerna ska fortsätta att tillämpas.

Regeringen bestämmer när avtalet ska börja gälla.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

6, 16 minuter

Justering

2015-10-22

Bordläggning

2015-11-03

Debatt

2015-11-04

Beslut

2015-11-04

För att undvika dubbelbeskattning när ett svenskt företag säljs eller ombildas och därefter blir hemmahörande i ett annat EU-land, kan företaget göra så kallad fiktiv avräkning. Fiktiv avräkning innebär förenklat att företaget vid beskattning i Sverige redan i förväg tar upp den skatt som senare kommer att betalas i det EU-land som företaget har sitt säte i.

Reglerna om fiktiv avräkning bygger på ett direktiv från EU. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att ändra reglerna så att de inte bara gäller för företag i EU:s medlemsländer, utan även för företag i länder som tillhör det europeiska ekonomiska samarbetsområdet, EES. Förslaget innebär också en anpassning av bestämmelser som reglerar vad som krävs för att ett företag ska anses höra hemma i ett visst land.

De nya reglerna börjar gälla den 1 januari 2016. De börjar användas första gången för beskattningsår som börjar efter den 31 december 2015.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2015-09-29

Bordläggning

2015-10-20

Debatt

2015-10-21

Beslut

2015-10-21

En person som har lämnat en felaktig uppgift vid deklarationen och fått skattetillägg som straff ska inte efteråt kunna åtalas för skattebrott för samma felaktighet. Även det omvända ska gälla; Skatteverket får inte fatta beslut om skattetillägg om en åklagare redan väckt åtal för skattebrott i samma fråga. Man ska alltså inte längre kunna straffas vid två olika tillfällen för samma förseelse.

Däremot, om det sker i en och samma domstolsprocess kan man även i fortsättningen få både skattetillägg för en förseelse och dömas för skattebrott.

Skattetillägg är en avgift som Skatteverket eller en domstol kan besluta om när en person lämnat felaktiga uppgifter vid deklarationen som gör att det blir för låg skatt.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. De nya reglerna börjar gälla den 1 januari 2016.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

41, 43 minuter

Justering

2015-10-22

Bordläggning

2015-11-03

Debatt

2015-11-04

Beslut

2015-11-04

Riksdagen godkände ett avtal mellan Sverige och Brunei om utbyte av upplysningar i skatteärenden. Avtalet innehåller regler om utbyte av upplysningar på begäran, skatteutredningar som görs utomlands, sekretess och hur ömsesidiga överenskommelser ska upprättas. Regeringen kommer att bestämma när de nya reglerna ska börja gälla.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2015-09-29

Bordläggning

2015-10-20

Debatt

2015-10-21

Beslut

2015-10-21

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2015 som handlar om beskattning av företagande, kapital och fastigheter. Skälet är bland annat att arbete redan pågår inom de områden som motionerna tar upp.

Beslutet kommer efter att riksdagen den 20 april återförvisat ärendet, som då hette SkU17, för ny behandling i skatteutskottet. Vid den förnyade behandlingen tillkom två nya förslagspunkter om motioner.

Behandlade dokument

57

Förslagspunkter

14

Reservationer

15 

Anföranden och repliker

26, 80 minuter

Justering

2016-04-28

Bordläggning

2016-05-10

Debatt

2016-05-11

Beslut

2016-05-12

Regeringen föreslår att regler om bränslebeskattningen ändras. Ändringarna görs för att genomföra EU-regler om att information om de företag som får statligt stöd ska finnas på en webbplats. Förslagen innebär även begränsningar när det gäller att ge statligt stöd till företag som är i svårigheter eller är föremål för återkrav. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar att gälla den 1 juli 2016.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

2

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

5, 17 minuter

Justering

2016-05-19

Bordläggning

2016-05-24

Debatt

2016-05-25

Beslut

2016-05-25

Regeringen har lämnat sin årliga redovisning av skatteutgifterna. Samhällets stöd till företag och hushåll redovisas i huvudsak på statsbudgetens utgiftssida. Skatteutgifter är stöd eller utgifter som går via skattesystemet och påverkar statsbudgetens inkomstsida, till exempel i form av förmånliga skatteregler.

Redovisningen ger en samlad överblick över de stöd till företag och hushåll som lämnas på statsbudgetens inkomstsida. Skatteutgiftsredovisningen är även den enda uppdateringen som publiceras löpande om regelavvikelser från principen om enhetlig beskattning.

Det mest centrala syftet med redovisningen av skatteutgifter är att synliggöra de indirekta stöd till företag och hushåll som finns på budgetens inkomstsida och som helt eller delvis kan ha samma funktion som stöd på budgetens utgiftssida. Därigenom ges ett bredare underlag för prioritering mellan olika stöd. Ett annat syfte är att beskriva hur enhetlig skattelagstiftningen är.

Riksdagen lade redovisningen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Justering

2016-06-09

Bordläggning

2016-06-20

Debatt

2016-06-21

Beslut

2016-06-21

Riksdagen sa ja till ett avtal mellan Sverige och Förenade Arabemiraten om utbyte av upplysningar i skatteärenden. Avtalet innehåller regler om utbyte av upplysningar på begäran, möjligheten att avslå en begäran, sekretess och om ömsesidiga överenskommelser. Regeringen kommer att bestämma när de nya reglerna ska börja gälla.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2016-04-12

Bordläggning

2016-04-26

Debatt

2016-04-27

Beslut

2016-04-27

Regeringen har föreslagit ett nytt skatteavtal mellan Sverige och Saudiarabien. Avtalet ska förhindra dubbelbeskattning och skatteflykt mellan de två länderna. Det ligger nära den modell för skatteavtal mellan två länder som Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling, OECD, rekommenderar.

Regeringen får bestämma när avtalet ska börja gälla. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2016-04-21

Bordläggning

2016-04-26

Debatt

2016-04-27

Beslut

2016-04-27

I dag får Tullverket bara kontrollera misstänkta brev och paket som kommer i den vanliga posthanteringen. Men framöver ska även brev och paket som kommer från bud- och transportföretag kunna öppnas. Förändringen ingick i regeringens förslag om en ny tullag. Riksdagen sa ja till den nya tullagen som ska börja gälla den 1 maj 2016.

Riksdagen tycker dock att tullagen bör skärpas ytterligare så att ännu fler misstänkta illegala brev och paket kan kontrolleras. I dag kan Tullverket bestämma att post som misstänks innehålla narkotika ska hållas kvar på ett postkontor för kontroll. Men Tullverket har inte samma rätt när det gäller andra illegala varor som till exempel vapen.

Riksdagen riktar därför ett tillkännagivande till regeringen där den uppmanas att undersöka om Tullverkets befogenhet att hålla kvar misstänkt post kan utökas.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

4

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

10, 28 minuter

Justering

2016-02-23

Bordläggning

2016-03-01

Debatt

2016-03-02

Beslut

2016-03-02

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2015/16 om skatteförfarande och folkbokföring.

Motionerna om skatteförfarande handlade om att göra skatter och avgifter mer synliga för medborgaren och om att arbetsgivare ska lämna kontrolluppgifter varje månad i stället för en gång om året. Andra förslag gällde F-skatt. En motion föreslog att utländska företag verksamma i Sverige ska ha anmälningsplikt hos Skatteverket, något som enbart svenska företag har i dag, en annan ville försvåra för kriminella att få F-skatt. Vidare handlade motionerna om att gymnasieelever som driver företag i utbildningssyfte, Ung Företagsamhet, ska kunna gå över till F-skattsedel, om höjda beloppsgränser vid deklarationsskyldighet, frågan om tyst godkännande av en deklaration samt att införa en möjlighet till frivillig extrainbetalning av skatt.

Motionerna om folkbokföring gällde felaktiga folkbokföringar, falska adressändringar och adressändring vid utlandsflytt, barn som tillbringar lika mycket tid på två adresser, könsneutrala personnummer samt skydd för våldsutsattas personnummer.

Behandlade dokument

68

Förslagspunkter

23

Reservationer

16 

Anföranden och repliker

22, 69 minuter

Justering

2016-03-03

Bordläggning

2016-03-08

Debatt

2016-03-09

Beslut

2016-03-09

Riksdagen godkände ett avtal mellan Sverige och Niue om utbyte av upplysningar i skatteärenden. Avtalet innehåller regler om utbyte av upplysningar på begäran, skatteutredningar som görs utomlands, sekretess och hur ömsesidiga överenskommelser ska upprättas. Regeringen kommer att bestämma när de nya reglerna ska börja gälla.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2015-09-29

Bordläggning

2015-10-20

Debatt

2015-10-21

Beslut

2015-10-21

Riksdagen sa nej till motioner om moms från den allmänna motionstiden 2015. Förslagen handlade bland annat om skattesatser, att se över momssystemet samt att förändra momsreglerna för ideella föreningar.

Riksdagen sa nej till förslagen, bland annat med hänvisning till att regeringen redan planerar en översyn av momssystemet.

Behandlade dokument

33

Förslagspunkter

4

Reservationer

5 

Anföranden och repliker

13, 41 minuter

Justering

2016-03-10

Bordläggning

2016-03-16

Debatt

2016-03-17

Beslut

2016-03-23