Sök

Avdelning
Hoppa till filter

11 träffar, Sökning utan sökord, under avdelningen Dokument & lagar, filtrerat på Betänkanden och utlåtanden, Beslutade, 2014/15, 2013/14, 2010/11, Johnson, Jacob (V), Skatteutskottet, sorterat efter datum

  • Dokument & lagar

    Redovisning av skatteutgifter 2014

    Betänkande 2013/14:SkU33

    Regeringen har lämnat sin årliga redogörelse över de så kallade skatteutgifterna. Årsredovisningen ger en överblick över de stöd till företag och hushåll som lämnas på budgetens inkomstsida, till exempel i form av förmånliga skatteregler. Redovisningen av skatteutgifterna är också den enda uppdateringen av de regelavvikelser från enhetlig beskattning som publiceras löpande.

    Skatteutskottet har behandlat regeringens skrivelse. Utskottet tycker det är bra att regeringens arbete med att utveckla skatteutgiftsredovisningen har gjort att redovisningen kan bli ett mer aktivt verktyg i budgetarbetet och när beslut ska tas om skatteregler.

    Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

    Behandlade dokument
    2
    Förslagspunkter
    2
    Reservationer
    Anföranden och repliker
    92, 332 minuter
    Justering
    2014-05-27
    Bordläggning
    2014-06-25
    Debatt
    2014-06-26
    Beslut
    2014-06-26
  • Dokument & lagar

    Förändrad trängselskatt och infrastruktursatsningar i Stockholm

    Betänkande 2013/14:SkU24

    Trängselskatten höjs i Stockholms innerstad. Dessutom införs trängselskatt på Essingeleden. Syftet är att förbättra miljön och möjligheterna att ta sig fram i Stockholm. Pengarna ska användas till att bygga ut tunnelbanan i Stockholms län.

    Höjningen innebär att den högsta nivån blir 35 kronor i stället för 20 kronor. Under lågtrafik mitt på dagen blir skatten 11 kronor. För Essingeleden blir trängselskatten 30 kronor som högst och 11 kronor som lägst. Taket för maximal trängselskatt för ett dygn höjs från 60 till 105 kronor.

    De nya reglerna börjar gälla den 1 januari 2016. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

    Behandlade dokument
    5
    Förslagspunkter
    7
    Reservationer
    Anföranden och repliker
    31, 88 minuter
    Beredning
    2014-03-06
    Justering
    2014-03-18
    Debatt
    2014-03-26
    Beslut
    2014-03-26
  • Dokument & lagar

    Ändrad deklarationstidpunkt för mervärdesskatt

    Betänkande 2013/14:SkU11

    Det ska bli möjligt att redovisa mervärdesskatt för ett beskattningsår i samband med inkomstdeklarationen. Tidpunkten för att lämna deklarationerna samordnas. Syftet är att göra det lättare för företagen att redovisa skatt. Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2014.

    Behandlade dokument
    2
    Förslagspunkter
    1
    Reservationer
    Anföranden och repliker
    12, 32 minuter
    Justering
    2013-11-21
    Debatt
    2013-12-04
    Beslut
    2013-12-05
  • Dokument & lagar

    Investeraravdrag

    Betänkande 2013/14:SkU2

    Investeraravdrag för företag av mindre storlek börjar gälla den 1 december 2013. Avdraget ska gälla för fysiska personer som förvärvar andelar när företaget bildas eller vid en nyemission. Man ska då få göra avdrag för hälften av betalningen för andelarna. Maxgränsen för avdrag är 650 000 kronor per person och år, vilket motsvarar andelar för 1,3 miljoner kronor. Alla investerares sammanlagda betalning för andelar i ett och samma företag får vara högst 20 miljoner kronor per år.

    Riksdagen beslutade om ett förtydligande av regeringens förslag. Detta efter ett påpekande av EU-kommissionen. Avdrag ska inte gälla om någon andel i företaget handlas på en reglerad marknad, det vill säga är börsnoterat. Andra villkor som ska vara uppfyllda för att få avdrag:

    • Medelantalet anställda inklusive delägare som arbetar i företaget ska vara färre än 50 personer.
    • Nettoomsättningen eller balansomslutningen ska vara högst 80 miljoner kronor.
    • Företaget ska ha ett löneunderlag på minst 300 000 kronor.

    Lagen skulle enligt regeringens förslag ha börjat gälla den 1 september 2013. Riksdagen beslutade att lagen ska börja gälla den 1 december 2013 och ska tillämpas på investeringar efter den 30 november 2013.

    Behandlade dokument
    2
    Förslagspunkter
    1
    Reservationer
    Anföranden och repliker
    18, 48 minuter
    Beredning
    2013-05-16
    Justering
    2013-09-19
    Debatt
    2013-10-02
    Beslut
    2013-10-02
  • Dokument & lagar

    Grönbok om mervärdesskattens framtid

    Utlåtande 2010/11:SkU25

    Skatteutskottet har granskat EU-kommissionens grönbok om mervärdesskattens, momsens, framtid. Moms introducerades i EU för mer än 40 år sedan då marknaden såg väldigt annorlunda ut jämfört med i dag. EU-kommissionen menar därför att det är dags att kritiskt granska mervärdesskattesystemet. Utskottet redovisar vissa övergripande synpunkter på mervärdesskattesystemet och de frågor som EU-kommissionen lyfter fram: Handel med varor och tjänster mellan näringsidkare bör även i fortsättningen beskattas i det land där de säljs, inte i det land de kommer ifrån. Företagens kostnader för att leverera in momsen till staten bör hållas så låga som möjligt. Samtidigt måste effektivare metoder för att bekämpa momsbedrägerier tas fram. Det finns goda skäl att sträva efter så få undantag från skatteplikt och så få områden med reducerade skattesatser som möjligt, men det måste finnas en möjlighet till flexibilitet för de olika EU-länderna. Det är viktigt med en fördelaktig behandling av ideell verksamhet inom bland annat idrott, kultur, socialt arbete och utbildning. Det är också viktigt att ett nytt regelverk tydligt undantar den ideella sektorn. Framtidens mervärdesskattessystem måste behandla gränsöverskridande transaktioner via till exempel mobiltelefoni och Internet på ett enkelt och effektivt sätt. För e-böcker och nedladdningsbara ljudböcker saknas i dag samma möjlighet till lågmoms som gäller för tryckta böcker samt ljudböcker och e-böcker på cd-skivor. Det är viktigt att samma moms kan gälla både i traditionella sammanhang och i en digital miljö. Det behövs en ökad internationell samordning för att undvika att flera länder beskattar samma tjänst. Det behövs också ett ökat samarbete för att undvika utebliven beskattning. Riksdagen avslutade ärendet. Därefter skickades utlåtandet för kännedom till EU-kommissionen och till Regeringskansliet.
    Förslagspunkter
    1
    Anföranden och repliker
    6, 39 minuter
    Beredning
    2011-03-31
    Justering
    2011-05-05
    Debatt
    2011-05-18
    Beslut
    2011-05-18
  • Dokument & lagar

    Subsidiaritetsprövning av direktivförslag om en gemensam konsoliderad bolagsskattebas (CCCTB)

    Utlåtande 2010/11:SkU37

    EU-kommissionen vill ta fram en gemensam företagsskattebas inom EU, CCCTB. Skattebasen ska förenkla skattereglerna och röja undan skattehindren för företag som bedriver verksamhet i flera EU-länder. Företag och företagsgrupper inom EU ska själva kunna välja om de vill beskattas enligt EU-reglerna i stället för enligt nationella skatteregler. Riksdagen menar i ett motiverat yttrande till Europaparlamentet, Europeiska rådet och EU-kommissionen att delar av EU-förslaget i sitt nuvarande skick inte är förenliga med närhetsprincipen. Närhetsprincipen, eller subsidiaritetsprincipen, innebär att beslut ska fattas så nära medborgarna som möjligt. På sikt kan en alltför omfattande tillämpning av de regler som ger unionen lagstiftningskompetens leda till en urholkning av medlemsstaternas suveränitet när det gäller att behålla tillräckliga skatteintäkter för att finansiera välfärden.
    Förslagspunkter
    1
    Reservationer
    Anföranden och repliker
    12, 47 minuter
    Beredning
    2011-04-14
    Justering
    2011-05-05
    Debatt
    2011-05-11
    Beslut
    2011-05-11
  • Dokument & lagar

    Allmänna motioner om taxering, skattebetalning och folkbokföring

    Betänkande 2010/11:SkU20

    Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2010 om taxering, skattebetalning och folkbokföring. Motionerna handlar bland annat om skatte- och avgiftskontrollen, inbetalning av skatter och avgifter, behovet av synliga skatter, skatteflyktslagen, så kallad tredjemansrevision och skattenämnderna. Andra motioner handlar om folkbokföringsfrågor, skyddet för personuppgifter, ID-kortens utformning och hindersprövning.
    Behandlade dokument
    55
    Förslagspunkter
    14
    Reservationer
    Anföranden och repliker
    29, 100 minuter
    Justering
    2011-02-17
    Debatt
    2011-03-09
    Beslut
    2011-03-09
  • Dokument & lagar

    Allmänna motioner om punktskatter

    Betänkande 2010/11:SkU21

    Riksdagen har beslutat om att be regeringen se över om skatteskillnaderna mellan diesel miljöklass 1 och miljöklass 3 kan minskas. I Sverige finns miljöklasserna 1, 2 och 3 för diesel. En lägre klass innebär en ur miljösynpunkt bättre produkt och lägre skatt. Europadiesel uppfyller i dag miljökraven i miljöklass 3. Men all diesel inom EU är numera svavelfri och europadieselns partikelutsläpp kan begränsas allt mer genom användningen av partikelfilter. Samtidigt säger riksdagen nej till övriga motioner från motionstiden 2010 om punktskatter. Motionerna handlar bland annat om skatt på handelsgödsel, bekämpningsmedel, avfallsförbränning och lotterier. Andra motioner handlar om privatinförsel av alkohol och tobak, försäljning i exportbutiker och trängselskatt.
    Behandlade dokument
    36
    Förslagspunkter
    17
    Reservationer
    13 
    Anföranden och repliker
    41, 144 minuter
    Justering
    2011-02-17
    Debatt
    2011-03-09
    Beslut
    2011-03-09
  • Dokument & lagar

    Utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution

    Betänkande 2010/11:SkU1

    Riksdagen har sagt ja till regeringens förslag i budgetpropositionen för utgiftsområdet skatt, tull och exekution. Regeringens förslag innebär cirka 10 miljarder kronor i budgetanslag för 2011 till Skatteverket, Kronofogdemyndigheten och Tullverket.
    Behandlade dokument
    7
    Förslagspunkter
    2
    Reservationer
    Anföranden och repliker
    15, 57 minuter
    Justering
    2010-12-02
    Debatt
    2010-12-09
    Beslut
    2010-12-14
  • Dokument & lagar

    Förfaranderegler för alternativa drivmedel

    Betänkande 2010/11:SkU17

    Regeringen får tydligare möjligheter att genom dispensbeslut befria bränslen som framställs av biomassa från energiskatt och koldioxidskatt. Regeringen ska också kunna ge skattebefrielse för annat bränsle som förbrukas inom pilotprojekt för teknisk utveckling av mer miljövänliga produkter. Skattebefrielsen ska kunna gälla även om bränslet ingår som en beståndsdel i ett annat bränsle. Bakgrunden är ett nytt bränslekvalitetsdirektiv från EU och att alla nu gällande dispensbeslut löper ut den 31 december 2010. De nya reglerna gäller från den 1 januari 2011.
    Behandlade dokument
    1
    Förslagspunkter
    1
    Anföranden och repliker
    2, 10 minuter
    Justering
    2010-11-30
    Debatt
    2010-12-08
    Beslut
    2010-12-08
  • Dokument & lagar

    Upplagshavare för flygfotogen på flygplats samt kompletterande bestämmelser om skattefrihet för biogas

    Betänkande 2010/11:SkU10

    Den som lagrar flygfotogen på flygplats ska kunna ansöka om att bli så kallad upplagshavare för flygfotogen utan att behöva ha en viss lagringskapacitet. Det ska förbättra de små flygplatsernas konkurrenskraft. På stora flygplatser tankar flygbolagen sina plan hos så kallade upplagshavare. Upplagshavarna kan förvara och flytta bränsle inom EU utan att betala någon skatt för bränslet. För att räknas som upplagshavare måste ett företag i dag ha en lagerkapacitet på minst 500 kubikmeter. På mindre flygplatser finns det ofta ingen som har så stor lagringskapacitet. Det innebär att skattefriheten för flygbränsle i vissa fall inte får fullt genomslag. Därför försvinner nu kravet på en viss lagringskapacitet. En annan ändring innebär att skattefriheten för biogas garanteras när biogasen byter fysisk form. Skattefriheten ska gälla de aktörer som är godkända att hantera obeskattad biogas. Skattefriheten förutsätter att gasen befinner sig i ett skatteupplag när den övergår i vätskeform, eller hanteras av en godkänd lagerhållare när den övergår i gasform. Skattefriheten gäller även när biogas byter fysisk form hos andra aktörer om skattskyldighet för biogasen tidigare har inträtt. Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2011.
    Behandlade dokument
    1
    Förslagspunkter
    1
    Anföranden och repliker
    7, 19 minuter
    Justering
    2010-11-25
    Debatt
    2010-12-08
    Beslut
    2010-12-08