Sök

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2013 om inkomstskatt. Motionerna handlar bland annat om skatteskala och grundavdrag, pensionsförsäkringar, personalvårdsförmåner, hälsofrämjande åtgärder, förmånsvärde för vissa miljöbilar, personaloptioner och kostnadsersättningar från kommunen. Andra motioner handlar om gåvor och bidrag till ideella ändamål, plockning av bär, svamp och kottar, HUS-avdrag, fackförenings- och a-kasseavgift, reseavdrag och tjänsteställe samt dubbelbeskattningsavtal.

Behandlade dokument

99

Förslagspunkter

14

Reservationer

14 

Anföranden och repliker

24, 107 minuter

Justering

2014-03-06

Debatt

2014-03-20

Beslut

2014-03-26

De flesta företagare som säljer varor eller tjänster mot kontant betalning måste ha ett certifierat kassaregister. Om försäljningen sker i obetydlig omfattning behövs inget sådant kassaregister. Lagen ska bli tydligare när det gäller bedömningen av vad som ska räknas som obetydlig omfattning. Ändringen innebär ingen förändring av kravet på kassaregister utan ska endast förtydliga den bestämmelse som redan gäller.

Ändringarna börjar gälla den 2 januari 2014 men ska tillämpas retroaktivt från den 1 januari 2012. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

6, 16 minuter

Justering

2013-11-21

Debatt

2013-12-04

Beslut

2013-12-05

Importörer ska redovisa och betala mervärdesskatt, moms, till Skatteverket istället för Tullverket. Det gäller för importörer som är momsregistrerade i Sverige och bedriver import i egenskap av beskattningsbar person.

Ändringarna börjar gälla den 1 januari 2015. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

1, 4 minuter

Justering

2013-11-21

Debatt

2013-12-04

Beslut

2013-12-05

Möjligheten att göra avdrag för koncernbidrag begränsas. Syftet är att förhindra skatteplanering mellan företag som beskattas med olika skattesatser under övergången från den tidigare bolagsskattesatsen till den lägre skattesats som gäller från 2013.

Begränsningen innebär att för så stor del av lämnat koncernbidrag som antalet påbörjade månader före den 1 januari 2013 utgör av antalet månader i beskattningsåret får företaget göra avdrag med högst 83,66 procent. För resterande del får företaget göra avdrag utan begränsning.

Lagändringarna ska tillämpas från den 19 april 2013, det vill säga dagen efter det att regeringen lämnade en skrivelse till riksdagen om förslaget. De nya reglerna börjar gälla den 1 januari 2014.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2013-11-21

Debatt

2013-12-04

Beslut

2013-12-05

Det ska bli möjligt att redovisa mervärdesskatt för ett beskattningsår i samband med inkomstdeklarationen. Tidpunkten för att lämna deklarationerna samordnas. Syftet är att göra det lättare för företagen att redovisa skatt. Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2014.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

12, 32 minuter

Justering

2013-11-21

Debatt

2013-12-04

Beslut

2013-12-05

Mervärdesskattelagen ändras. I dag finns ett undantag från mervärdesskatt vid försäljning av flygplan, helikoptrar och andra luftfartyg. Undantaget ska i framtiden bara gälla luftfartyg som ska användas av flygbolag som huvudsakligen bedriver internationell flygtrafik mot betalning. En annan ändring innebär att vissa biobränslen ska kunna placeras i skatteupplag och därmed undantas från mervärdesskatt.

Den som säljer ett indirekt innehav av marknadsnoterade andelar och gör en kapitalvinst ska i framtiden betala 30 procent i skatt. Det är samma skattesats som i dag gäller för utdelning vid indirekt innehav.

Det görs ett par ändringar på indrivningsområdet och en ändring när det gäller ersättning för kostnader i mål om betalningsföreläggande och handräckning. Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2014.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2013-11-21

Debatt

2013-12-04

Beslut

2013-12-05

Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen om 10,5 miljarder kronor i anslag till Skatteverket, Tullverket och Kronofogdemyndigheten för 2014.

Behandlade dokument

16

Förslagspunkter

2

Reservationer

6 

Anföranden och repliker

25, 92 minuter

Justering

2013-11-21

Debatt

2013-12-04

Beslut

2013-12-05

En person som i Sverige fått status som flykting eller alternativt skyddsbehövande ska kunna få ställning som varaktigt bosatt i Sverige. Den som beviljas ställning som varaktigt bosatt får vissa rättigheter liknande de som en EU-medborgare har. Till exempel större möjligheter att arbeta, studera eller starta eget företag i ett annat EU-land.

Personer som har ställning som varaktigt bosatt i Sverige och som även har internationellt skydd i ett annat EU-land får endast utvisas till det EU-landet. Personer som har flyktingstatus eller status som alternativt skyddsbehövande i Sverige och som utvisas från ett annat EU-land där de har ställning som varaktigt bosatt ska tas emot av Sverige.

Ändringarna innebär att svenska regler anpassas till EU-regler.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

18, 70 minuter

Justering

2014-03-18

Debatt

2014-03-27

Beslut

2014-04-02

Internationella arbetsorganisationen, ILO, har beslutat om en rekommendation om nationellt socialt grundskydd. Sverige och andra länder som är medlemmar i ILO kan ta hänsyn till organisationens rekommendationer i till exempel lagstiftning, men en rekommendation har inte bindande karaktär.

Regeringen har lämnat en skrivelse om ILO:s rekommendation. Socialförsäkringsutskottet håller med regeringen om att rekommendationen kan stödja en god social, ekonomisk och politisk utveckling i många länder. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Justering

2014-02-06

Debatt

2014-02-26

Beslut

2014-02-26

Riksrevisionen har granskat tilläggsförmånerna till ålderspensionen, det vill säga bostadstillägg, särskilt bostadstillägg och äldreförsörjningsstöd. Granskningen gäller om syftet med förmånerna uppnås och om administrationen är effektiv. Riksrevisionens slutsats är att systemet fungerar dåligt och att många som har rätt till en förmån inte ansöker om den, vilket innebär att det så kallade mörkertalet är stort.

Regeringen har lämnat en skrivelse med anledning av Riksrevisionens rapport. Socialförsäkringsutskottet håller med regeringen om att det inte är bra att det finns ett stort mörkertal. Pensionsmyndigheten har fått i uppdrag av regeringen att undersöka mörkertalen och utifrån resultaten bedöma vilka förändringar i informationsinsatserna som behövs. Utskottet är mycket positivt till detta.

Riksrevisionen tar upp reglerna för eftergift, det vill säga möjligheter att slippa betala, och vad som ska prövas som felaktig utbetalning. Det är viktigt att reglerna tillämpas och handläggs på ett likartat sätt av alla myndigheter, menar Riksrevisionen. Utskottet håller med och är därför positivt till att Pensionsmyndigheten ska lämna ett förslag om lagregler för hanteringen av återkrav av socialförsäkringsförmåner till regeringen.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

2

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

3, 25 minuter

Justering

2014-02-06

Debatt

2014-02-26

Beslut

2014-02-26

Regeringen har lämnat en skrivelse om den svenska migrations- och asylpolitiken under perioden den 1 juli 2010-30 juni 2013. Redogörelsen handlar om asyl- och skyddsrelaterade frågor, arbetskraftsinvandring samt övrig invandring och viseringsfrågor. Andra frågor handlar om samarbetet i EU och det internationella samarbetet. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Riksdagen sa också nej till motioner från allmänna motionstiden 2013 om asyl- och migrationsfrågor. Motionerna handlar om skyddsbehov, begreppet väpnad konflikt, könsrelaterad förföljelse och samarbetet inom EU. Andra motioner rör arbetskraftsinvandring, anhöriginvandring, verkställighet av avvisnings- och utvisningsbeslut och visering.

Behandlade dokument

115

Förslagspunkter

19

Reservationer

34 

Anföranden och repliker

33, 128 minuter

Justering

2014-04-03

Bordläggning

2014-04-15

Debatt

2014-04-16

Beslut

2014-04-16

Egenavgifterna sänks med 2,5 procentenheter från 1 januari 2014. Egenavgifter är de avgifter företagare betalar för att finansiera bland annat sin pension och sjukförsäkring. Sänkningen av egenavgifterna görs genom att avdraget vid beräkningen av egenavgifterna höjs med 2,5 procentenheter till 7,5 procent av avgiftsunderlaget. Det maximala avdragsbeloppet höjs med 5 000 kronor till 15 000 kronor per år.

Begränsningsregeln som gäller avdrag för egenavgifter för delägare i handelsbolag och personer som tillsammans driver näringsverksamhet tas bort.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2013 om bland annat sänkning av arbetsgivaravgifterna för småföretag, för företag i glesbygd och för unga.

Behandlade dokument

15

Förslagspunkter

4

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

20, 71 minuter

Justering

2013-11-21

Debatt

2013-11-28

Beslut

2013-11-28

Reglerna om utbetalningar av barnbidrag och flerbarnstillägg ändras från den 1 mars 2014.

Ändringarna innebär bland annat att föräldrar som har gemensam vårdnad om ett barn ska få hälften var av barnbidraget. Om föräldrarna gemensamt anmäler att bara en av dem ska vara mottagare betalas bidraget ut till den personen. Om barnet bor växelvis hos föräldrar som har gemensam vårdnad ska föräldrarna få hälften var av barnbidraget om någon av föräldrarna anmält detta. Kravet på anmälan för att få flerbarnstillägg slopas också i vissa fall.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

3

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

10, 34 minuter

Justering

2013-11-14

Debatt

2013-11-27

Beslut

2013-11-27

Från den 1 januari 2014 ska föräldrar kunna ta ut föräldrapenning under högst 96 dagar efter att barnet fyllt fyra år. Genom beslutet betonas att huvuddelen av föräldrapenningen bör användas när barnet är litet och behovet av omvårdnad från föräldrarna är som störst.

Föräldrar behöver ofta vara lediga från arbetet även när barnet är äldre. Det kan vara under lov och studiedagar eller för att vara med i förskolans och skolans verksamhet. Åldersgränsen för att ta ut föräldrapenning höjs därför från åtta år till tolv år.

Föräldrapenningens ersättningsnivåer ska vara delade lika mellan föräldrar med gemensam vårdnad om ett barn. Detta för att förtydliga båda föräldrarnas ansvar för barnet och för att minska konflikter mellan föräldrar. Beslutet innebär att varje förälder får rätt till föräldrapenning för 195 dagar på sjukpenningnivå eller grundnivå och 45 dagar på lägstanivå.

Föräldrarna ska inte kunna få föräldrapenning för längre tid tillbaka än 90 dagar före den dag då ansökan kom in till Försäkringskassan. Men Försäkringskassan ska kunna göra undantag om det finns synnerliga skäl.

Tidsperioden för tillfällig föräldrapenning i samband med att ett barn har avlidit förlängs. Föräldrarna ska kunna ta ut förmånen i tio dagar fram till den 90:e dagen efter det att barnet har avlidit.

Behandlade dokument

5

Förslagspunkter

6

Reservationer

6 

Anföranden och repliker

12, 55 minuter

Justering

2013-11-14

Debatt

2013-11-27

Beslut

2013-11-27

Reglerna om uppehållstillstånd för föräldrar som är vårdnadshavare för och som bor tillsammans med ett barn i Sverige ändras. Vårdnadshavaren ska inte behöva ha sökt och beviljats uppehållstillstånd redan före inresa till Sverige utan ska kunna ansöka om detta på plats i Sverige. Dessutom ska det vid ett beslut om avvisning eller utvisning tas särskild hänsyn till anknytningen mellan föräldern och barnet för att avgöra om beslutet ska genomföras eller inte. En person som fått avslag på sin ansökan om främlingspass ska kunna överklaga detta hos en migrationsdomstol.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

5, 18 minuter

Justering

2014-06-03

Bordläggning

2014-06-13

Debatt

2014-06-16

Beslut

2014-06-17

Utlänningslagen ändras för att göra det möjligt för fler barn att få stanna i Sverige. I fortsättningen ska det räcka med att det finns "särskilt ömmande omständigheter" i stället för "synnerligen ömmande omständigheter" för att uppehållstillstånd ska kunna beviljas barn upp till 18 år.

Lagreglerna om verkställighetshinder ändras också. Enligt gällande regler kan personer som har fått ett utvisnings- eller avvisningsbeslut få beslutet omprövat om nya omständigheter kommer fram. Det kan handla om sjukdom eller andra orsaker som gör att beslutet inte bör verkställas. De nya reglerna innebär att kraven på nya omständigheter kommer att sänkas för barn.

Syftet med lagändringarna är att ytterligare lyfta fram barnrättsperspektivet och fokusera på barnets bästa.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Det börjar att gälla den 1 juli 2014.

Behandlade dokument

6

Förslagspunkter

4

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

42, 76 minuter

Justering

2014-05-27

Bordläggning

2014-06-03

Debatt

2014-06-04

Beslut

2014-06-04

Regeringen har lämnat sin årliga redogörelse över de så kallade skatteutgifterna. Årsredovisningen ger en överblick över de stöd till företag och hushåll som lämnas på budgetens inkomstsida, till exempel i form av förmånliga skatteregler. Redovisningen av skatteutgifterna är också den enda uppdateringen av de regelavvikelser från enhetlig beskattning som publiceras löpande.

Skatteutskottet har behandlat regeringens skrivelse. Utskottet tycker det är bra att regeringens arbete med att utveckla skatteutgiftsredovisningen har gjort att redovisningen kan bli ett mer aktivt verktyg i budgetarbetet och när beslut ska tas om skatteregler.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

92, 332 minuter

Justering

2014-05-27

Bordläggning

2014-06-25

Debatt

2014-06-26

Beslut

2014-06-26

EU-kommissionen lade i mars i år fram ett förslag om obligatoriskt, automatiskt utbyte av upplysningar om beskattning. Förslaget innebär att EU:s medlemsländer automatiskt ska utbyta information om förhandsbesked som gäller gränsöverskridande skattefrågor och prissättning.

Riksdagen hade inget att invända mot EU-kommissionens bedömning att användbar information i de här frågorna bara kan uppnås genom åtgärder på EU-nivå. Däremot ansåg riksdagen att förslaget går längre än vad som behövs och att det bryter mot subsidiaritetsprincipen. Riksdagen beslutade därför att lämna ett så kallat motiverat yttrande till Europaparlamentet, Europeiska rådet och EU-kommissionen om detta.

Förslagspunkter

1

Justering

2015-05-07

Bordläggning

2015-05-19

Debatt

2015-05-20

Beslut

2015-05-20

EU-kommissionen föreslår att en obligatorisk skatteflyktsbestämmelse ska läggas till i reglerna om beskattning av moder- och dotterbolag. Syftet är att förhindra skatteflykt och andra former av skattemissbruk. Riksdagen anser att förslaget strider mot subsidiaritetsprincipen. Enligt subsidiaritetsprincipen ska besluten fattas på den effektivaste nivån så nära medborgarna som möjligt. Riksdagen ifrågasätter om kommissionens förslag kommer att innebära någon förbättring jämfört med de nationella regler som gäller i dag.

Riksdagen beslutade att skicka ett motiverat yttrande till EU.

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

1, 6 minuter

Justering

2014-01-21

Debatt

2014-01-29

Beslut

2014-01-29