Sök

Genom att ha en så kallad referensram blir det möjligt att jämföra nivån på olika kvalifikationer, såsom examina, certifikat och diplom. En referensram gör att det blir lättare för enskilda, arbetsgivare och utbildningsanordnare att förstå på vilken nivå en viss kvalifikation ligger.

En nationell referensram införs, i enlighet med Europaparlamentets och rådets rekommendation om en europeisk referensram för kvalifikationer för livslångt lärande. Referensramar kan innebära att det underlättas för arbetstagare och studerande att få en anställning eller studera utomlands.

Regeringen fastställer vilken nivå i nationella referensramen som vissa kvalifikationer motsvarar. Det ska vara möjligt att ansöka om nivåbedömning av andra kvalifikationer. Det är den som utfärdar en viss kvalifikation som kan ansöka om en nivåbedömning. För denna ansökan ska en avgift betalas.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Den nya lagen börjar att gälla den 1 oktober 2015.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

2

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

4, 20 minuter

Justering

2015-06-11

Bordläggning

2015-06-15

Debatt

2015-06-16

Beslut

2015-06-17

Riksdagen sa ja, med vissa mindre ändringar, till regeringens förslag om en effektivare och mer individanpassad vuxenutbildning. Det handlar framför allt om utbildningen i svenska för invandrare, sfi, och den kommunala vuxenutbildningen på grundläggande nivå.

Beslut innebär att sfi inte längre ska vara en egen skolform utan i stället ingå i den kommunala vuxenutbildningen - på grundläggande och gymnasial nivå samt i form av svenska för invandrare. Huvudmannen för kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare ska verka för att undervisningen erbjuds på tider som är anpassade efter elevens behov.

Beslutet innebär också att elevens hemkommun ska erbjuda studie- och yrkesvägledning om eleven börjar på en kommunal vuxenutbildning eller särskild utbildning för vuxna på grundläggande nivå. Hemkommunen ska även upprätta en individuell studieplan.

Lagändringarna börjar att gälla den 1 januari 2016 men ska tillämpas från och med den 1 juli 2016.

Behandlade dokument

10

Förslagspunkter

10

Reservationer

5 

Anföranden och repliker

33, 101 minuter

Justering

2015-06-04

Bordläggning

2015-06-10

Debatt

2015-06-11

Beslut

2015-06-16

Riksdagen uppmanade regeringen att vidta åtgärder så att det blir möjligt för högstadie- och gymnasieskolor att ge eleverna skriftliga ordningsomdömen. Dessutom uppmanade riksdagen regeringen att ta fram förslag om att förlänga skolplikten till tio år, så att förskoleklassen blir den nya årskurs ett i grundskolan.

Riksdagens tillkännagivanden om ordningsomdömen och tioårig grundskola kom i samband med att riksdagen behandlade motioner om skolväsendet från allmänna motionstiden 2014. Riksdagen sa nej till övriga motioner.

Behandlade dokument

116

Förslagspunkter

37

Reservationer

43 

Anföranden och repliker

42, 154 minuter

Justering

2015-04-23

Bordläggning

2015-05-19

Debatt

2015-05-20

Beslut

2015-05-20

Det så kallade kårobligatoriet avskaffas den 1 juli 2010. Kårobligatoriet innebär att studerande vid universitet och högskolor måste tillhöra en studentkår. Medlemskap i en studentkår blir nu frivilligt. Syftet med förändringarna är att införa ett modernt system för studentinflytande. Studentkårer vid ett universitet eller en högskola ska även i fortsättningen ha rätt att utse studentrepresentanter i universitetets eller högskolans styrelse och andra organ inom lärosätet där studentrepresentanter ska utses. Universitetet eller högskolan ska efter ansökan utse en studentsammanslutning att vara studentkår. En studentkår ska ha som huvudsakligt syfte att bevaka och medverka i utvecklingen av utbildningen och förutsättningarna för studier vid lärosätet. Verksamheter för studentinflytande i universitetens och högskolornas organ ska stödjas med statsbidrag. De skattelättnader som studentkårer, nationer och deras samarbetsorgan har i dag ska finnas kvar. Men skattelättnaderna för fakultetsföreningarna vid Stockholms universitet försvinner.

Behandlade dokument

9

Förslagspunkter

2

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

53, 152 minuter

Justering

2009-05-05

Debatt

2009-05-20

Beslut

2009-06-10

Regeringen har redovisat sin bedömning om forsknings- och innovationspolitikens inriktning under perioden 2009-2012. Riksdagen hade inga invändningar. För att samordna och utveckla statens ägarintressen i industriforskningsinstitut fick regeringen möjlighet att bilda ett nytt holdingbolag genom ombildning av Ireco Holding AB. Regeringen fick också möjlighet att integrera det enskilt största institutet, SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, i den nya institutsstrukturen. I högskolelagen står det att högskolan ska samverka med det omgivande samhället och informera om sin verksamhet. Lagen ändras så att högskolan får till uppgift att också verka för att resultaten av forskningen vid högskolan kommer till nytta. Regeringen redovisar också hur de pengar till universitetsforskning för 2009 som riksdagen tidigare har beslutat om ska fördelas (se 2008/09:UbU1). Anslagen till forskning och utveckling höjs för 2009 med 2,4 miljarder kronor. Fördelningen innebär bland annat följande: Anslagen till universitet och högskolor för forskning och forskarutbildning höjs med 700 miljoner kronor 2009. Strategiska satsningar inom medicin, teknik och klimat blir ett nytt inslag i systemet för forskningsfinansiering. Dessa satsningar får 500 miljoner kronor under 2009. Anslagen till forskningsråden och Verket för innovationssystem höjs med 375 miljoner kronor 2009.

Behandlade dokument

73

Förslagspunkter

36

Reservationer

44 

Anföranden och repliker

60, 203 minuter

Justering

2009-01-15

Debatt

2009-01-28

Beslut

2009-01-28

Universitet och högskolor ska få utfärda en gemensam examen tillsammans med ett eller flera svenska eller utländska lärosäten. De nya reglerna börjar gälla den 1 januari 2010 och tillämpas på utbildningar som börjar efter juni 2010. Riksdagen sa vidare nej till förslag från Riksrevisionens styrelse om bland annat uppföljning och utvärdering av rekryteringen av internationella studenter till svenska lärosäten.

Behandlade dokument

7

Förslagspunkter

4

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

27, 96 minuter

Justering

2009-05-14

Debatt

2009-06-10

Beslut

2009-06-10

Riksrevisionens styrelse har lämnat en redogörelse till riksdagen om kvalitet i högre utbildning. Riksdagen avslutade ärendet utan att göra några tillägg. Riksdagen sa samtidigt nej till motioner om högskolan från den allmänna motionstiden 2008. Skälen är i huvudsak gällande bestämmelser, planerade eller geenomförda åtgärder, rådande ansvarsförhållanden samt pågående utrednings- och beredningsarbeten. Motionerna handlar om övergripande högskolefrågor, framtida förstärkningar av vissa utbildningar och lärosäten, nya högskoleutbildningar, högskoleutbildningars innehåll, tillträdesfrågor, rekrytering till högskolestudier, vidareutbildning och validering, studentfrågor och högskolans personal.

Behandlade dokument

101

Förslagspunkter

42

Reservationer

42 

Anföranden och repliker

33, 105 minuter

Justering

2009-03-19

Debatt

2009-04-02

Beslut

2009-04-15

Den 1 juli 2009 införs en barnomsorgspeng, ett kommunalt bidrag, som ska följa med barnen oavsett vilken verksamhet föräldrarna väljer. Kommunerna blir skyldiga att godkänna förskolor, fritidshem och alternativa former av pedagogisk omsorg i enskild regi. Detta under förutsättning att verksamheten håller samma nivå på kvalitet och säkerhet som motsvarande offentliga verksamhet. Kommunerna blir också skyldiga att ge bidrag i form av barnomsorgspeng till en godkänd verksamhet om den är öppen för alla barn som ska tas emot i motsvarande offentlig verksamhet med vissa undantag. Detta under förutsättning att verksamheten inte medför påtagliga negativa följder för kommunens motsvarande verksamhet. Verksamheten får inte heller ta ut oskäligt höga avgifter. Från den 1 juli 2010 blir kommunerna vidare skyldiga att anordna allmän förskola även för treåringar. I dag har ett barn rätt till allmän förskola från höstterminen det år barnet fyller fyra år.

Behandlade dokument

5

Förslagspunkter

4

Reservationer

4 

Anföranden och repliker

43, 116 minuter

Justering

2009-04-02

Debatt

2009-04-22

Beslut

2009-04-22

Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen om 50,2 miljarder kronor i anslag till utbildning och universitetsforskning för 2009. Beslutet innebär bland annat följande: 900 miljoner kronor går till fortsatt satsning på lärarfortbildning. Pengar satsas på den nya myndigheten Statens skolinspektion för att förstärka inspektionen av skolor. 250 miljoner kronor satsas på ett nytt statsbidrag för att stärka skolhuvudmännens arbete med basfärdigheterna läsa, skriva och räkna. 124 miljoner kronor extra för att öka tillgången till gymnasial yrkesutbildning inom den kommunala vuxenutbildningen. 31 miljoner kronor extra för att öka antalet platser i yrkeshögskolan. 339 miljoner kronor till Vetenskaprådet som en satsning på forskning. 1 215 miljoner kronor extra som en förstärkning av forskningen vid universitet och högskolor.

Behandlade dokument

19

Förslagspunkter

7

Anföranden och repliker

90, 283 minuter

Justering

2008-12-04

Debatt

2008-12-17

Beslut

2008-12-18