Dokument & lagar (78 träffar)

Betänkande 2014/15:SfU6

En person som inte längre har någon inkomst av arbete får som regel inte behålla sin sjukpenninggrundande inkomst, SGI. Det finns dock undantag från denna regel i form av olika SGI-skydd. Till exempel får deltagare i arbetsmarknadspolitiska program som får aktivitetsstöd eller utvecklingsersättning eller som aktivt söker arbete sin SGI skyddad.

Från den 1 mars 2015 gäller att den som deltar i arbetsmarknadspolitiska program kan varnas eller stängas av från rätten till aktivitetsstöd eller utvecklingsersättning. En deltagare som stängs av riskerar i vissa fall att förlora sitt SGI-skydd, om han eller hon varken får ersättning eller aktivt söker arbete.

Regeringen vill att SGI:n för deltagare i arbetsmarknadspolitiska program i vissa fall ska kunna vara fortsatt skyddad även om deltagaren under en period stängs av från aktivitetsstöd eller utvecklingsersättning. Riksdagen sa ja till regeringens förslag att regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer ska få meddela regler för undantag från kravet på aktivitetsstöd eller utvecklingsersättning för rätten till SGI-skydd.

Förslagspunkter: 1 Reservationer: 1
Justering: 2015-02-10 Debatt: 2015-02-18 Beslut: 2015-02-18

Betänkande 2014/15:SfU6 (pdf, 556 kB) Webb-tv debatt om förslag: SGI-skydd för deltagare i arbetsmarknadspolitiska program

Betänkande 2014/15:SfU7

EU:s förordning om en så kallad gemenskapskodex om gränspassage för personer gäller direkt i Sverige. Därför har regeringen föreslagit att den svenska utlänningslagen ändras i enlighet med EU-förordningen. Utlänningslagen kompletteras också med en skyldighet att lämna fingeravtryck i vissa situationer. Vidare har regeringen förslag som gäller så kallad uppskjuten invandringsprövning och om överklagande om polisen beslutar om avvisning.

De nya bestämmelserna börjar gälla den 15 april 2015. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Förslagspunkter: 3 Reservationer: 3
Justering: 2015-02-10 Debatt: 2015-02-18 Beslut: 2015-02-18

Betänkande 2014/15:SfU7 (pdf, 989 kB) Webb-tv debatt om förslag: EU:s gränskodex

Betänkande 2014/15:SfU2

Riksdagen sa ja till förslag från Moderaterna, Centerpartiet, Folkpartiet och Kristdemokraterna om fördelningen av pengar till ekonomisk trygghet vid ålderdom för 2015. Riksdagen sa samtidigt nej till regeringens förslag om bostadstillägg till pensionärer. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om beräkning av pensionsrätt.

Riksdagen riktade vidare tre uppmaningar, så kallade tillkännagivanden, till regeringen:

  • att inom ramen för pensionsöverenskommelsen öka drivkrafterna för ett längre arbetsliv
  • att tillsätta en utredning som ska undersöka om det går att förändra pensionssystemet så att mer av pensionen fördelas lika mellan makar
  • att överväga att se över bostadstillägget och det särskilda bostadstillägget.

Den sammanlagda summan i statens budget för området är drygt 38 miljarder kronor. Mest pengar går till garantipension till ålderspension (knappt 16 miljarder), efterlevandepensioner till vuxna (drygt 12 miljarder) och bostadstillägg till pensionärer (drygt 8 miljarder).

Förslagspunkter: 7 Reservationer: 5
Justering: 2014-12-09 Debatt: 2014-12-12 Beslut: 2014-12-12

Betänkande 2014/15:SfU2 (pdf, 628 kB) Webb-tv debatt om förslag: Utgiftsområde 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom

Betänkande 2014/15:SkU9

Regeringen redogör i sin årliga skrivelse för hur reglerna om kontroll av postförsändelser följdes under 2013. Redogörelsen visar enligt regeringen att reglerna följs och att postförsändelser inte öppnas i onödan. Den personliga integriteten kränks inte i onödan. Regeringen föreslår därför att den årliga redovisningen till riksdagen i en särskild skrivelse kan upphöra. Skatteutskottet håller med om att den årliga redovisningen kan upphöra. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 1 Reservationer: 1
Justering: 2014-12-02 Debatt: 2014-12-17 Beslut: 2014-12-17

Betänkande 2014/15:SkU9 (pdf, 859 kB)

Betänkande 2014/15:SkU16

Riksdagen sa nej till motioner från den allmänna motionstiden 2014 som gäller inkomstbeskattningen av fysiska personer. Motionerna handlar bland annat om skatteskalan, bilförmån, reseavdrag, personalvårdsförmåner, gåvor till ideella ändamål, personaloptioner, pensionsförsäkringar, avgifter till fackföreningar och arbetslöshetskassor.
 
Riksdagen har också behandlat en skrivelse från regeringen som innehåller en återkallelse av en tidigare lagd proposition om skattereduktion för mikroproduktion av förnybar el. Riksdagen la skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 11 Reservationer: 5
Justering: 2015-03-05 Debatt: 2015-03-11 Beslut: 2015-03-12

Betänkande 2014/15:SkU16 (pdf, 416 kB) Webb-tv debatt om förslag: Inkomstskatt

Betänkande 2014/15:SkU25

Regeringen har lämnat sin årliga redovisning av de så kallade skatteutgifterna. Skatteutgifter är exempelvis stöd till företag och hushåll som ges via skattesystemet, till exempel i form av förmånliga skatteregler. Redovisningen synliggör och ger en överblick över de indirekta stöd som olika skatteförmånliga regler innebär.

Skatteutgifterna påverkar statsbudgetens inkomst. Regeringens skrivelse beskriver bland annat skatteutgifter som är kopplade till exempelvis nedsättningen av socialavgifter för unga och nedsatt moms på restaurang- och cateringtjänster samt hur mycket de kan anses vara samhällsekonomiskt motiverade.

Skatteutskottet har behandlat regeringens skrivelse. Utskottet tycker det är bra att regeringens arbete med att utveckla skatteutgiftsredovisningen har gjort att redovisningen kan bli ett mer aktivt verktyg i budgetarbetet och när beslut ska tas om skatteregler.

Utskottet anser även att redovisningen av skatteutgifter har ett värde när det gäller att redogöra för avvikelser från enhetlig beskattning.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 1 Reservationer: 1
Justering: 2015-05-28 Debatt: 2015-06-16 Beslut: 2015-06-16

Betänkande 2014/15:SkU25 (pdf, 194 kB) Webb-tv debatt om förslag: Redovisning av skatteutgifter 2015

Betänkande 2014/15:SkU20

Riksdagen gav regeringen i uppdrag att se över reglerna för så kallat företrädaransvar (personligt betalningsansvar). Företrädaransvar innebär att en företrädare för en juridisk person, till exempel ett aktiebolag, kan bli personligt betalningsansvarig för obetalda skatter och avgifter på bolagets skattekonto. Oftast är den eller de personer som sitter i styrelsen företrädare.

Enligt beslutet ska regeringen i översynen av reglerna om företrädaransvar också undersöka om dagens regler tillämpas för hårt och om de bör ändras för att öka rättssäkerheten och förutsägbarheten, förbättra villkoren för företag och minska riskerna för att livskraftiga företag avvecklas i onödan.

Riksdagens ställningstagande kom i samband med att riksdagen behandlade motioner från allmänna motionstiden 2014 om skatter och folkbokföring. Riksdagen sa nej till övriga motioner.

Förslagspunkter: 19 Reservationer: 7
Justering: 2015-03-26 Debatt: 2015-04-22 Beslut: 2015-04-22

Betänkande 2014/15:SkU20 (pdf, 649 kB) Webb-tv debatt om förslag: Skatteförfarande och folkbokföring

Betänkande 2014/15:KrU7

Riksdagen uppmanade regeringen att främja äldre människors delaktighet i kulturlivet och att ta vara på erfarenheterna från satsningen Kultur för äldre. Satsningen Kultur för äldre initierades 2011 av den förra regeringen. Den syftade till att stärka äldres delaktighet i kulturlivet bland annat genom kulturupplevelser och eget skapande i gemenskap med andra.

Förslagspunkter: 11 Reservationer: 8
Justering: 2015-04-09 Debatt: 2015-04-15 Beslut: 2015-04-16

Betänkande 2014/15:KrU7 (pdf, 319 kB) Webb-tv debatt om förslag: Kultur för alla

Betänkande 2014/15:AU11

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen samt två motioner som har lämnats med anledning av skrivelsen. Regeringens skrivelse handlar dels om Riksrevisionens rapport om Arbetsförmedlingens arbete vid varsel, dels om regeringens redovisning av ett tidigare tillkännagivande.

I riksrevisionens rapport har det framgått att Arbetsförmedlingens arbete med varsel behöver förbättras. Regeringen har i skrivelsen redovisat vilka åtgärder regeringen har vidtagit eller tänker vidta med anledning av rapporten. När det gäller riksdagens tidigare tillkännagivande om att återuppta översynen av Arbetsförmedlingen anser regeringen att det är slutbehandlat.

Riksdagen gjorde ett nytt tillkännagivande till regeringen om att återuppta arbetet med en bred översyn av Arbetsförmedlingen, och att regeringen bör göra det snarast. Arbetsmarknadsutskottet, som har berett frågan, anser att det påbörjade förbättringsarbetet är bra, men att det inte står i motsats till en bred översyn av Arbetsförmedlingen.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet, samt sa nej till den övriga motionen.

Förslagspunkter: 3 Reservationer: 2
Justering: 2015-06-04 Debatt: 2015-06-11 Beslut: 2015-06-16

Betänkande 2014/15:AU11 (pdf, 216 kB) Webb-tv debatt om förslag: Arbetsförmedlingen

Betänkande 2014/15:UbU3

Fjärrundervisning i skolan har fram tills nu inte varit reglerad. Men nu införs regler om fjärrundervisning i skollagen. Fjärrundervisning bör endast få genomföras om det inte finns någon legitimerad eller behörig lärare på en skola, eller när antalet elever är för litet. Regeringen får fatta beslut om i vilka ämnen som fjärrundervisning får användas och en försöksverksamhet ska ske i andra ämnen. Skolhuvudmännen får rätt att sluta avtal med staten om fjärrundervisning. De nya reglerna börjar gälla den 1 juli 2015. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Riksdagen uppmanade regeringen att särskilt granska hur de ändrade reglerna påverkar skolhuvudmännens vilja att anställa behöriga lärare, i den utvärdering av fjärrundervisning som ska göras. Regeringen bör också följa försöksverksamheten med fjärrundervisning i alla ämnen och återkomma med en rapport senast 2017. Riksdagen uppmanade också regeringen att tillsätta två utredningar om ökade möjligheter till undervisning och handledning på modersmålet samt fjärrundervisning på entreprenad.

Förslagspunkter: 4 Reservationer: 2
Justering: 2015-03-12 Debatt: 2015-03-18 Beslut: 2015-03-19

Betänkande 2014/15:UbU3 (pdf, 522 kB) Webb-tv debatt om förslag: Möjligheter till fjärrundervisning

Betänkande 2014/15:AU3

Riksdagen sa nej till motioner från den allmänna motionstiden 2014 om jämställdhet och åtgärder mot diskriminering. Anledningen är bland annat att arbete redan pågår inom en del av de områden som motionerna tar upp. Motionerna handlar bland annat om jämställdhet i arbetslivet, lönekartläggning, jämställda löner, frågor rörande våld i nära relationer samt hedersrelaterat våld och förtryck.

Förslagspunkter: 15 Reservationer: 19
Justering: 2015-02-19 Debatt: 2015-03-05 Beslut: 2015-03-11

Betänkande 2014/15:AU3 (pdf, 443 kB) Webb-tv debatt om förslag: Jämställdhet och åtgärder mot diskriminering

Betänkande 2014/15:UbU12

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2014 om vuxenutbildning. Anledningen är bland annat att arbete redan pågår inom en del av de områden som motionerna tar upp. Motionerna handlar bland annat om yrkeshögskolan, eftergymnasial utbildning för särskoleelever och validering.

Förslagspunkter: 5 Reservationer: 2
Justering: 2015-03-26 Debatt: 2015-04-09 Beslut: 2015-04-09

Betänkande 2014/15:UbU12 (pdf, 278 kB) Webb-tv debatt om förslag: Vuxenutbildning

Betänkande 2014/15:UbU5

Skollagen ändras så att regeringen inte längre kan besluta om att en skola ska ha ställning som riksinternat. Dessutom kommer riksinternatskolorna inte längre att kunna ta ut elevavgifter för utbildningen.

Utbildningsutskottet, som förberett riksdagens beslut, betonar att principen om avgiftsfri utbildning är en av hörnstenarna inom den svenska skolpolitiken och tycker att dessa ändringar bidrar till att stärka likvärdigheten inom skolväsendet.

Förslagspunkter: 1 Reservationer: 1
Justering: 2015-02-12 Debatt: 2015-02-18 Beslut: 2015-02-18

Betänkande 2014/15:UbU5 (pdf, 698 kB) Webb-tv debatt om förslag: Vissa frågor om utlandssvenska elevers utbildning i Sverige

Betänkande 2014/15:UbU4

Elever som vistas i ett hem för vård och boende (så kallat HVB-hem) ska få undervisning inom skolväsendet. Elever på HVB-hem har rätt att gå i en skola i kommunen där de vistas. För elever som vistas på särskilda ungdomshem ska skollagen tillämpas i fråga om den utbildning som Statens institutionsstyrelse anordnar, med vissa undantag. Elever som vårdas på sjukhus och som inte kan delta i vanligt skolarbete ska få särskild undervisning av legitimerade lärare. Det ska inte längre krävas att eleverna inte kan delta i skolarbetet under en längre tid.

De ändrade bestämmelserna börjar gälla den 1 juli 2015. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Riksdagen sa samtidigt nej till två motioner från den allmänna motionstiden 2014.

Förslagspunkter: 2 Reservationer: 1
Justering: 2015-03-05 Debatt: 2015-03-12 Beslut: 2015-03-18

Betänkande 2014/15:UbU4 (pdf, 1544 kB) Webb-tv debatt om förslag: Utbildning för elever i samhällsvård och på sjukhus

Betänkande 2014/15:AU1

Riksdagen sa ja till förslag från Moderaterna, Centerpartiet, Folkpartiet och Kristdemokraterna om fördelningen av pengar till integration och jämställdhet för 2015. Det innebär skillnader i anslagen till integrationsåtgärder och särskilda jämställdhetsåtgärder jämfört med regeringens förslag.

Den sammanlagda summan i statens budget för integration och jämställdhet är knappt 17 miljarder kronor för 2015. Mest pengar går till ersättningar till kommuner vid flyktingmottagande (knappt 9,5 miljarder) och etableringsersättning till vissa nyanlända invandrare (drygt 4 miljarder).

Förslagspunkter: 1 Reservationer: 1
Justering: 2014-12-09 Debatt: 2014-12-15 Beslut: 2014-12-15

Betänkande 2014/15:AU1 (pdf, 389 kB) Webb-tv debatt om förslag: Utgiftsområde 13 Integration och jämställdhet

Utlåtande 2014/15:SkU26

EU-kommissionen lade i mars i år fram ett förslag om obligatoriskt, automatiskt utbyte av upplysningar om beskattning. Förslaget innebär att EU:s medlemsländer automatiskt ska utbyta information om förhandsbesked som gäller gränsöverskridande skattefrågor och prissättning.

Riksdagen hade inget att invända mot EU-kommissionens bedömning att användbar information i de här frågorna bara kan uppnås genom åtgärder på EU-nivå. Däremot ansåg riksdagen att förslaget går längre än vad som behövs och att det bryter mot subsidiaritetsprincipen. Riksdagen beslutade därför att lämna ett så kallat motiverat yttrande till Europaparlamentet, Europeiska rådet och EU-kommissionen om detta.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2015-05-07 Debatt: 2015-05-20 Beslut: 2015-05-20

Utlåtande 2014/15:SkU26 (pdf, 197 kB)

Betänkande 2014/15:AU9

Regeringen har lämnat fyra skrivelser till riksdagen som behandlar olika rapporter från Riksrevisionen om integration. Det är Riksrevisionens rapport om staten och det civila samhället i integrationsarbetet, Riksrevisionens rapport om att tillvarata och utveckla nyanländas kompetens, Riksrevisionens rapport om etableringslotsar och Riksrevisionens rapport om statliga insatser för mottagande och bosättning av nyanlända.

Arbetsmarknadsutskottet, som har förberett riksdagens beslut, konstaterar att regeringen redogör för åtgärder som planeras och som gjorts på integrationsområdet, med anledning av vad Riksrevisionen rekommenderar i sina rapporter och vad som framförts i motionsförslag.

Riksdagen lade skrivelserna till handlingarna, det vill säga avslutade ärendena. Riksdagen sa nej till motioner om bland annat etableringsuppdraget, invandrade kvinnors situation på arbetsmarknaden och etableringsersättning.

Förslagspunkter: 6 Reservationer: 6
Justering: 2015-06-04 Debatt: 2015-06-15 Beslut: 2015-06-16

Betänkande 2014/15:AU9 (pdf, 140 kB) Webb-tv debatt om förslag: Integration

Betänkande 2014/15:SfU5

De svenska bestämmelserna om när statslösa personer och personer från länder utanför EU ska få status som flykting eller annan skyddsbehövande ändras. Även vad skyddet innebär ändras. Det blir tydligare att endast staten, parter eller vissa organisationer i ursprungslandet kan erbjuda skydd mot förföljelse eller annan behandling som kan göra att en person behöver skydd. Det blir också tydligare att skyddet måste vara effektivt och inte tillfälligt. I vissa fall ska en skyddsbehövande fortsätta att vara skyddsbehövande även om omständigheterna har ändrats. När tidsbegränsade uppehållstillstånd förnyas för skyddsbehövande eller deras familjemedlemmar ska tiden som huvudregel vara minst två år.

De svenska lagändringarna är ett svar på EU:s omarbetade skyddsgrundsdirektiv, som syftar till ökad harmonisering och att förtydliga och förenkla reglerna inom EU när det gäller grunderna för skydd och skyddets innehåll. De nya reglerna börjar gälla den 1 januari 2015. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Förslagspunkter: 2 Reservationer: 2
Justering: 2014-11-13 Debatt: 2014-11-26 Beslut: 2014-11-26

Betänkande 2014/15:SfU5 (pdf, 1519 kB) Webb-tv debatt om förslag: Genomförande av det omarbetade skyddsgrundsdirektivet