Sök

Regeringen har lämnat fyra skrivelser till riksdagen som behandlar olika rapporter från Riksrevisionen om integration. Det är Riksrevisionens rapport om staten och det civila samhället i integrationsarbetet, Riksrevisionens rapport om att tillvarata och utveckla nyanländas kompetens, Riksrevisionens rapport om etableringslotsar och Riksrevisionens rapport om statliga insatser för mottagande och bosättning av nyanlända.

Arbetsmarknadsutskottet, som har förberett riksdagens beslut, konstaterar att regeringen redogör för åtgärder som planeras och som gjorts på integrationsområdet, med anledning av vad Riksrevisionen rekommenderar i sina rapporter och vad som framförts i motionsförslag.

Riksdagen lade skrivelserna till handlingarna, det vill säga avslutade ärendena. Riksdagen sa nej till motioner om bland annat etableringsuppdraget, invandrade kvinnors situation på arbetsmarknaden och etableringsersättning.

Behandlade dokument

27

Förslagspunkter

6

Reservationer

6 

Anföranden och repliker

44, 147 minuter

Justering

2015-06-04

Bordläggning

2015-06-12

Debatt

2015-06-15

Beslut

2015-06-16

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2014 om frågor som rör arbetsmiljö. Motionerna handlar bland annat om företagshälsovård, ett hållbart arbetsliv, systematiskt arbetsmiljöarbete samt nolltolerans mot dödsolyckor. Anledningen är bland annat att regeringen har påbörjat reformer för att förstärka arbetsmiljöarbetet.

Behandlade dokument

17

Förslagspunkter

8

Reservationer

5 

Anföranden och repliker

20, 75 minuter

Justering

2015-05-28

Bordläggning

2015-06-12

Debatt

2015-06-15

Beslut

2015-06-16

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen som handlar om Riksrevisionens rapport om effekter av ändrade regler för deltidsarbetslösa. Riksdagen behandlade i samband med detta även motioner från allmänna motionstiden 2014 om bland annat allmän och obligatorisk arbetslöshetsförsäkring, ersättningsnivåer i försäkringen och sökområdet för lämpligt arbete.

Riksdagen lade regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Riksdagen sa nej till alla motionerna, framför allt med hänvisning till regeringens kommande arbete utifrån resultatet av den parlamentariska socialförsäkringsutredningen.

Behandlade dokument

8

Förslagspunkter

7

Reservationer

4 

Justering

2015-04-09

Bordläggning

2015-04-15

Debatt

2015-04-16

Beslut

2015-04-22

Riksdagen uppmanade regeringen i ett så kallat tillkännagivande att på nytt ta upp arbetet med översynen av Arbetsförmedlingen.

2014 gav dåvarande alliansregeringen en utredare i uppdrag att göra en översyn av Arbetsförmedlingen. I januari 2015 beslutade den nuvarande regeringen att avsluta utredningen innan den var klar. Men riksdagen anser att utredningen bör slutföras och uppmanade därför regeringen att återuppta utredningen senast den 15 april 2015.

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

32, 95 minuter

Justering

2015-02-05

Bordläggning

2015-02-11

Debatt

2015-02-12

Beslut

2015-02-12

Riksdagen uppmanade regeringen att arbeta för att unga under 20 år ska kunna få bidrag för att starta eget företag. Enligt arbetsmarknadsutskottet, som förberett ärendet, är ett eget företag för många unga en väg in på arbetsmarknaden. Genom att starta eget företag skulle dessa ungdomar enligt utskottet inte bara skapa jobb åt sig själva utan också åt andra. Därför bör även unga under 20 år få möjlighet att få stöd till start av näringsverksamhet.

Behandlade dokument

41

Förslagspunkter

11

Reservationer

11 

Anföranden och repliker

73, 222 minuter

Justering

2015-03-12

Bordläggning

2015-03-18

Debatt

2015-03-19

Beslut

2015-03-25

Riksdagen har tagit ställning till olika förslag inom området arbetsrätt. Riksdagen säger nej till förslagen, vilka bland annat handlar om anställningsformer, arbetstidsfrågor, turordning, företrädesrätt till återanställning samt utstationering av arbetskraft.

Riksdagen anser att de nuvarande arbetsrättsreglerna, ihop med den så kallade svenska modellen - där arbetsmarknadens parter i stor utsträckning själva kommer överens om arbetsmarknadens spelregler, är något som fungerar. Det ger förutsägbarhet och trygghet på arbetsmarknaden. Därför behöver inte reglerna om arbetsrätt ändras.

Samtidigt konstaterar riksdagen att vissa arbetsrättsliga lagar har försvagats under senare år. Vissa områden kan därför behöva stärkas upp framöver. Riksdagen räknar med att regeringen är uppmärksam på om vissa grupper på arbetsmarknaden får ökad otrygghet.

Behandlade dokument

52

Förslagspunkter

19

Reservationer

26 

Anföranden och repliker

29, 136 minuter

Justering

2015-03-05

Bordläggning

2015-03-11

Debatt

2015-03-12

Beslut

2015-03-12

Riksdagen sa nej till motioner från den allmänna motionstiden 2014 om jämställdhet och åtgärder mot diskriminering. Anledningen är bland annat att arbete redan pågår inom en del av de områden som motionerna tar upp. Motionerna handlar bland annat om jämställdhet i arbetslivet, lönekartläggning, jämställda löner, frågor rörande våld i nära relationer samt hedersrelaterat våld och förtryck.

Behandlade dokument

35

Förslagspunkter

15

Reservationer

19 

Anföranden och repliker

34, 143 minuter

Justering

2015-02-19

Bordläggning

2015-03-04

Debatt

2015-03-05

Beslut

2015-03-11

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen samt två motioner som har lämnats med anledning av skrivelsen. Regeringens skrivelse handlar dels om Riksrevisionens rapport om Arbetsförmedlingens arbete vid varsel, dels om regeringens redovisning av ett tidigare tillkännagivande.

I riksrevisionens rapport har det framgått att Arbetsförmedlingens arbete med varsel behöver förbättras. Regeringen har i skrivelsen redovisat vilka åtgärder regeringen har vidtagit eller tänker vidta med anledning av rapporten. När det gäller riksdagens tidigare tillkännagivande om att återuppta översynen av Arbetsförmedlingen anser regeringen att det är slutbehandlat.

Riksdagen gjorde ett nytt tillkännagivande till regeringen om att återuppta arbetet med en bred översyn av Arbetsförmedlingen, och att regeringen bör göra det snarast. Arbetsmarknadsutskottet, som har berett frågan, anser att det påbörjade förbättringsarbetet är bra, men att det inte står i motsats till en bred översyn av Arbetsförmedlingen.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet, samt sa nej till den övriga motionen.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

3

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

21, 84 minuter

Justering

2015-06-04

Bordläggning

2015-06-10

Debatt

2015-06-11

Beslut

2015-06-16

Lagen om behandling av personuppgifter vid Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering (IFAU) gäller i dag till utgången av 2015. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att den lagen ska fortsätta gälla utan tidsbegränsning efter detta datum. Lagen gäller vid behandling av personuppgifter i IFAU:s verksamhet som avser att främja, stödja och genom forskning genomföra studier, uppföljningar och utvärderingar.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

2, 6 minuter

Justering

2015-04-23

Bordläggning

2015-04-28

Debatt

2015-04-29

Beslut

2015-04-29

Riksdagen uppmanade regeringen att ta fram förslag som gör det möjligt att elever i årskurs 7-9 får en undervisningstimme mer i matematik per vecka.

Svenska elevers kunskaper i matematik har försämrats sedan 1990-talet. Dessutom har andelen behöriga till gymnasieskolan minskat sedan 2006. Det beror till stor del på att andelen elever med underkänt betyg i matematik i årskurs 9 har ökat. Utbildningsutskottet, som förberett riksdagens beslut, anser att de satsningar som har gjorts hittills inte varit tillräckliga. Därför behövs en satsning som riktar sig direkt till högstadieelever.

Behandlade dokument

22

Förslagspunkter

7

Reservationer

9 

Anföranden och repliker

46, 162 minuter

Justering

2015-03-03

Bordläggning

2015-03-11

Debatt

2015-03-12

Beslut

2015-03-18

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2014 om förskolan. Anledningen är bland annat att arbete redan pågår inom det område som motionerna tar upp. Motionerna handlar bland annat om förskolans inriktning och kvalitet, arbetsmiljö, erbjudande av förskola och resurser till förskolan.

Behandlade dokument

16

Förslagspunkter

4

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

15, 64 minuter

Justering

2015-02-19

Bordläggning

2015-03-04

Debatt

2015-03-05

Beslut

2015-03-11

Riksrevisionen har granskat statens system för lärarförsörjning. Granskningen fokuserar på om systemet är effektivt för att tillhandahålla rätt antal lärare med tillräcklig formell kompetens.

Regeringen har lämnat en skrivelse till riksdagen med anledning av Riksrevisionens rapport. Regeringen instämmer delvis i Riksrevisionens slutsats om att systemet för lärarförsörjning kan fungera mer effektivt. Regeringen menar att frågan om tillräckligt antal kvalificerade lärare till stor del handlar om läraryrkets attraktivitet. Regeringen har föreslagit flera reformer som syftar till att öka läraryrkets attraktivitet. Regeringen avser att fortsätta att arbeta för att dessa åtgärder ska genomföras. Dessutom pågår en utredning om högskolans utbildningsutbud.

Utbildningsutskottet konstaterar att det framgår i skrivelsen att regeringen arbetar med frågan om lärarförsörjning. Utskottet anser också att den pågående utredningen om högskolans utbildningsutbud kan ge ett värdefullt underlag till den fortsatta utvecklingen av utbudet av lärarutbildningar. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2015-06-04

Bordläggning

2015-06-10

Debatt

2015-06-11

Beslut

2015-06-16

Särskilda regler som gäller nyanlända elever införs. Med nyanländ menas en person som har varit bosatt utomlands, som numera är bosatt i Sverige och som har påbörjat sin utbildning här efter höstterminens start det år då han eller hon fyller sju år. En nyanländ elevs kunskaper ska bedömas och bedömningen ska ingå i underlaget för beslut om placering i årskurs och undervisningsgrupp samt för planeringen av undervisningen. En nyanländ elev ska inom två månader från det att han eller hon har tagits emot i skolväsendet placeras i en årskurs och en undervisningsgrupp som är lämplig utifrån ålder, förkunskaper och personliga förhållanden. En nyanländ elev som saknar tillräckliga kunskaper i det svenska språket ska delvis få undervisas i förberedelseklass i maximalt två år.

De nya reglerna börjar gälla den 1 januari 2016. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

6

Förslagspunkter

7

Reservationer

6 

Anföranden och repliker

20, 61 minuter

Justering

2015-04-09

Bordläggning

2015-04-21

Debatt

2015-04-22

Beslut

2015-04-23

Skollagen ändras så att regeringen inte längre kan besluta om att en skola ska ha ställning som riksinternat. Dessutom kommer riksinternatskolorna inte längre att kunna ta ut elevavgifter för utbildningen.

Utbildningsutskottet, som förberett riksdagens beslut, betonar att principen om avgiftsfri utbildning är en av hörnstenarna inom den svenska skolpolitiken och tycker att dessa ändringar bidrar till att stärka likvärdigheten inom skolväsendet.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

15, 46 minuter

Justering

2015-02-12

Bordläggning

2015-02-17

Debatt

2015-02-18

Beslut

2015-02-18

Elever som vistas i ett hem för vård och boende (så kallat HVB-hem) ska få undervisning inom skolväsendet. Elever på HVB-hem har rätt att gå i en skola i kommunen där de vistas. För elever som vistas på särskilda ungdomshem ska skollagen tillämpas i fråga om den utbildning som Statens institutionsstyrelse anordnar, med vissa undantag. Elever som vårdas på sjukhus och som inte kan delta i vanligt skolarbete ska få särskild undervisning av legitimerade lärare. Det ska inte längre krävas att eleverna inte kan delta i skolarbetet under en längre tid.

De ändrade bestämmelserna börjar gälla den 1 juli 2015. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Riksdagen sa samtidigt nej till två motioner från den allmänna motionstiden 2014.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

4, 17 minuter

Justering

2015-03-05

Bordläggning

2015-03-11

Debatt

2015-03-12

Beslut

2015-03-18

Fjärrundervisning i skolan har fram tills nu inte varit reglerad. Men nu införs regler om fjärrundervisning i skollagen. Fjärrundervisning bör endast få genomföras om det inte finns någon legitimerad eller behörig lärare på en skola, eller när antalet elever är för litet. Regeringen får fatta beslut om i vilka ämnen som fjärrundervisning får användas och en försöksverksamhet ska ske i andra ämnen. Skolhuvudmännen får rätt att sluta avtal med staten om fjärrundervisning. De nya reglerna börjar gälla den 1 juli 2015. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Riksdagen uppmanade regeringen att särskilt granska hur de ändrade reglerna påverkar skolhuvudmännens vilja att anställa behöriga lärare, i den utvärdering av fjärrundervisning som ska göras. Regeringen bör också följa försöksverksamheten med fjärrundervisning i alla ämnen och återkomma med en rapport senast 2017. Riksdagen uppmanade också regeringen att tillsätta två utredningar om ökade möjligheter till undervisning och handledning på modersmålet samt fjärrundervisning på entreprenad.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

4

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

32, 75 minuter

Justering

2015-03-12

Bordläggning

2015-03-17

Debatt

2015-03-18

Beslut

2015-03-19

Stiftelsen Riksbankens jubileumsfond har lämnat sin verksamhetsberättelse för 2014 till riksdagen. Riksrevisionen har granskat stiftelsens årsredovisning för samma år och lämnat sin redogörelse till riksdagen. Riksdagen lade båda redogörelserna till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

1

Justering

2015-05-19

Bordläggning

2015-06-10

Debatt

2015-06-11

Beslut

2015-06-16

Genom att ha en så kallad referensram blir det möjligt att jämföra nivån på olika kvalifikationer, såsom examina, certifikat och diplom. En referensram gör att det blir lättare för enskilda, arbetsgivare och utbildningsanordnare att förstå på vilken nivå en viss kvalifikation ligger.

En nationell referensram införs, i enlighet med Europaparlamentets och rådets rekommendation om en europeisk referensram för kvalifikationer för livslångt lärande. Referensramar kan innebära att det underlättas för arbetstagare och studerande att få en anställning eller studera utomlands.

Regeringen fastställer vilken nivå i nationella referensramen som vissa kvalifikationer motsvarar. Det ska vara möjligt att ansöka om nivåbedömning av andra kvalifikationer. Det är den som utfärdar en viss kvalifikation som kan ansöka om en nivåbedömning. För denna ansökan ska en avgift betalas.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Den nya lagen börjar att gälla den 1 oktober 2015.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

2

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

4, 20 minuter

Justering

2015-06-11

Bordläggning

2015-06-15

Debatt

2015-06-16

Beslut

2015-06-17

Regeringen har lämnat en skrivelse till riksdagen som tar upp Riksrevisionens rapport om riktade statsbidrag för att styra mot en mer likvärdig skola. Det finns problem med att skolhuvudmännen inte tar del av statliga satsningar på skolområdet fast det finns möjlighet. Skolor som har behov blir utan statsbidrag.

Riksdagens utbildningsutskott höll med regeringen och Riksrevisionen om att de riktade statsbidragen i högre utsträckning bör riktas till de skolor och huvudmän som har störst behov av statliga bidrag. Utskottet konstaterade att Skolverket har en central roll i hanteringen av riktade statsbidrag och betonade vikten av att verkets erfarenheter tas till vara när nya satsningar ska göras. Utskottet välkomnade också den analys av Skolverket som Statskontoret har fått i uppdrag att göra. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2015-06-11

Bordläggning

2015-06-15

Debatt

2015-06-16

Beslut

2015-06-17

Riksdagen sa ja, med vissa mindre ändringar, till regeringens förslag om en effektivare och mer individanpassad vuxenutbildning. Det handlar framför allt om utbildningen i svenska för invandrare, sfi, och den kommunala vuxenutbildningen på grundläggande nivå.

Beslut innebär att sfi inte längre ska vara en egen skolform utan i stället ingå i den kommunala vuxenutbildningen - på grundläggande och gymnasial nivå samt i form av svenska för invandrare. Huvudmannen för kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare ska verka för att undervisningen erbjuds på tider som är anpassade efter elevens behov.

Beslutet innebär också att elevens hemkommun ska erbjuda studie- och yrkesvägledning om eleven börjar på en kommunal vuxenutbildning eller särskild utbildning för vuxna på grundläggande nivå. Hemkommunen ska även upprätta en individuell studieplan.

Lagändringarna börjar att gälla den 1 januari 2016 men ska tillämpas från och med den 1 juli 2016.

Behandlade dokument

10

Förslagspunkter

10

Reservationer

5 

Anföranden och repliker

33, 101 minuter

Justering

2015-06-04

Bordläggning

2015-06-10

Debatt

2015-06-11

Beslut

2015-06-16