Sök

Avdelning
Hoppa till filter

31 träffar, Sökning utan sökord, under avdelningen Dokument & lagar, filtrerat på Betänkanden och utlåtanden, Beslutade, 2014/15, Finansutskottet, sorterat efter relevans

  • Dokument & lagar

    Riksrevisorernas årliga rapport 2014

    Betänkande 2014/15:FiU9

    Riksrevisorerna har lämnat sin årliga rapport till riksdagen, där de samlar det viktigaste i årets granskning. Finansutskottet anser att rapporten är viktig och att redovisningen blivit tydligare de senaste åren genom att den årliga rapporten i högre grad är kopplad till Riksrevisionens granskningsplan.

    I årets rapport tar riksrevisorerna upp problem som kan uppstå när myndigheter delar ansvar för utbetalningar och åtaganden. Delat ansvar får inte innebära att ansvaret också blir otydligt. Utifrån granskningen av myndigheternas årsredovisningar anser Finansutskottet att det är viktigt att myndigheternas årsredovisningar är rättvisande så att regeringen kan fullgöra sin redovisningsskyldighet gentemot riksdagen.

    Riksdagen lade riksrevisorernas rapport till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

    Behandlade dokument
    1
    Förslagspunkter
    1
    Justering
    2014-11-06
    Bordläggning
    2014-11-18
    Debatt
    2014-11-19
    Beslut
    2014-11-19
  • Dokument & lagar

    Godkännande av rådets beslut om systemet för EU-budgetens finansiering

    Betänkande 2014/15:FiU7

    Sverige ska godkänna Europeiska rådets beslut att ändra systemet för de inkomster som man får in från medlemsländerna som ska täcka EU:s utgifter. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Ändringen av systemet gäller för perioden 2014-2020. För att beslutet ska gälla behöver alla EU-länder godkänna det.

    Det nya systemet kommer att påverka Sveriges avgift till EU. Avgiften under 2014-2015 kommer att öka, för att sedan minska under 2016. Minskningen under 2016 beror på att Sverige då retroaktivt får tillbaka en del av det vi har betalat i avgift under 2014-2015.

    Beslutet från Europeiska rådet är en följd av en överenskommelse mellan Europeiska rådet, Europaparlamentet och EU-kommissionen om EU:s budget för 2014-2020. Överenskommelsen innebär bland annat att budgeten minskar och utgiftsstrukturen görs om.

    Behandlade dokument
    4
    Förslagspunkter
    1
    Reservationer
    Anföranden och repliker
    7, 22 minuter
    Justering
    2014-11-06
    Bordläggning
    2014-11-18
    Debatt
    2014-11-19
    Beslut
    2014-11-19
  • Dokument & lagar

    AP-fondernas verksamhet t.o.m. 2013

    Betänkande 2014/15:FiU6

    I en skrivelse redovisar regeringen AP-fondernas verksamhet under 2013, deras långsiktiga verksamhet och fondernas arbete med hållbarhet, ägarstyrning och ersättningar. AP-fondernas förvaltning gav under 2013 ett resultat på drygt 127 miljarder kronor. Det kan jämföras med drygt 100 miljarder kronor 2012. Det positiva resultatet beror på en stark utveckling på aktiemarknaderna. På lång sikt har AP-fonderna bidragit positivt till finansieringen av pensionssystemet.

    På vissa områden har AP-fonderna mer generösa förmåner än andra jämförbara myndigheter. Finansutskottet anser att det är viktigt för allmänhetens förtroende för AP-fonderna och pensionssystemet att fonderna har förmåner som ungefär motsvarar vad som gäller för andra statliga myndigheter.

    Riksdagen lade regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

    Behandlade dokument
    1
    Förslagspunkter
    1
    Reservationer
    Anföranden och repliker
    9, 26 minuter
    Justering
    2014-11-06
    Bordläggning
    2014-11-18
    Debatt
    2014-11-19
    Beslut
    2014-11-19
  • Dokument & lagar

    Utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska unionen

    Betänkande 2014/15:FiU5

    Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att drygt 40,1 miljarder kronor ska gå till EU-avgiften för 2015. Finansutskottet har i sitt beslutsunderlag, liksom tidigare år, betonat att Sverige bör verka för att budgetpolitiken inom EU ska vara återhållsam. Det innebär en inriktning mot att förbättra och förnya EU:s budget.

    Behandlade dokument
    1
    Förslagspunkter
    1
    Justering
    2014-12-09
    Bordläggning
    2014-12-17
    Debatt
    2014-12-18
    Beslut
    2014-12-18
  • Dokument & lagar

    Utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m.

    Betänkande 2014/15:FiU4

    Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen om att drygt 20,5 miljarder kronor ska användas till statsskuldsräntor för 2015. Riksdagen konstaterar att den svenska statsskulden är låg både ur ett historiskt och internationellt perspektiv.

    Behandlade dokument
    1
    Förslagspunkter
    1
    Justering
    2014-12-09
    Bordläggning
    2014-12-17
    Debatt
    2014-12-18
    Beslut
    2014-12-18
  • Dokument & lagar

    Utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner

    Betänkande 2014/15:FiU3

    Riksdagen sa ja till förslag från Moderaterna, Centerpartiet, Folkpartiet och Kristdemokraterna om fördelningen av pengar i statsbudgeten till allmänna bidrag till kommuner för 2015. Samtidigt sade riksdagen delvis ja till regeringens förslag, till exempel vad gäller LSS-kostnader och bidrag till kommunalekonomiska organisationer.

    Den sammanlagda summan i statens budget för området är drygt 91,4 miljarder kronor. Mest pengar går till kommunalekonomisk utjämning (drygt 87,7 miljarder) och utjämningsbidrag för LSS-kostnader (drygt 3,7 miljarder).

    Behandlade dokument
    3
    Förslagspunkter
    1
    Anföranden och repliker
    31, 91 minuter
    Justering
    2014-12-11
    Bordläggning
    2014-12-17
    Debatt
    2014-12-18
    Beslut
    2014-12-18
  • Dokument & lagar

    Utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning

    Betänkande 2014/15:FiU2

    Riksdagen sa ja i stort till regeringens förslag om fördelning av pengar i statsbudgeten till samhällsekonomi och finansförvaltning för 2015. Riksdagen sa också ja till förslag från Moderaterna, Centerpartiet, Folkpartiet och Kristdemokraterna om pengar till finansmarknadsforskning.

    Den sammanlagda summan i statens budget för området är knappt 14,6 miljarder kronor. Mest pengar går till statliga tjänstepensioner (drygt 12 miljarder), Statistiska centralbyrån (drygt 545 miljoner) och Finansinspektionen (knappt 453 miljoner).

    Behandlade dokument
    3
    Förslagspunkter
    3
    Justering
    2014-12-11
    Bordläggning
    2014-12-17
    Debatt
    2014-12-18
    Beslut
    2014-12-18
  • Dokument & lagar

    Tilläggsavtal om lån till Irland

    Betänkande 2014/15:FiU12

    I november 2010 bestämde sig EU och Internationella Valutafonden, IMF, samt Danmark, Storbritannien och Sverige för att låna ut pengar till Irland, som drabbats av en ekonomisk nedgång. Ett av lånevillkoren är att om Irland gör en tidig återbetalning av något av lånen så måste Irland betala tillbaka samma summa till de andra långivarna.

    Återhämtningen i den irländska ekonomin går bra. Landet vill nu betala tillbaka en del av pengarna som IMF lånat ut. Därför föreslår regeringen att riksdagen ska godkänna ett avtal som gör att Irland kan betala tillbaka en del av lånet till IMF utan att behöva göra en motsvarande återbetalning till Sverige.

    Finansutskottet skriver att om Irland i stället för att låna från IMF kunde göra en upplåning på marknaden till en lägre räntekostnad skulle det ge Irland en önskvärd möjlighet att minska sina upplåningskostnader. Riksdagen godkände avtalet.

    Behandlade dokument
    1
    Förslagspunkter
    1
    Justering
    2014-11-13
    Bordläggning
    2014-11-18
    Debatt
    2014-11-19
    Beslut
    2014-11-19
  • Dokument & lagar

    Höständringsbudget för 2014

    Betänkande 2014/15:FiU11

    Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ändringar i statsbudgeten för hösten 2014. Beslutet innebär ändringar av nivån på ramarna för 12 utgiftsområden. Ramen höjs för elva utgiftsområden och sänks för ett. Nivån på 41 anslag inom 15 utgiftsområden ändras också. Anslagen ökar med ungefär 10,5 miljarder kronor. Minskningarna ligger på 1,9 miljarder kronor och ska användas till att finansiera en del av anslagsökningarna. Dessutom blir det förändringar av vissa bemyndiganden att ingå ekonomiska förpliktelser. Även användningen av ett anslag ändras.

    Behandlade dokument
    2
    Förslagspunkter
    1
    Reservationer
    Justering
    2014-11-27
    Bordläggning
    2014-12-02
    Debatt
    2014-12-03
    Beslut
    2014-12-03
  • Dokument & lagar

    Statens budget 2015 Rambeslutet

    Betänkande 2014/15:FiU1

    Riksdagen sa ja till riktlinjerna för den ekonomiska politiken, utgiftsramarna och beräkningen av statens inkomster för 2015 som Moderaterna, Centerpartiet, Folkpartiet och Kristdemokraterna lämnat i sitt gemensamma budgetförslag. Beslutet innebär riksdagen sa ja till allianspartiernas reservationer i budgetbetänkandet FiU1. Det innebär också att riksdagen sa nej till regeringens förslag till statens budget, finansplan och skattefrågor.

    Budgetförslaget innehåller riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken, förslag till statens inkomster och utgiftsramar för 2015, förslag till preliminära utgiftsramar och inkomstberäkningar för perioden 2016-2018 samt förslag till utgiftstak för 2015, 2016 och 2017.

    Statsbudgetens utgifter uppgår till 870 miljarder kronor och inkomsterna till 837 miljarder kronor 2015. Statens budgetsaldo blir därmed -33 miljarder kronor. Utgiftsramarna är styrande när riksdagen senare fattar beslut om anslagen för de 27 utgiftsområdena.

    Den svenska ekonomin är bland de starkaste i hela Europa, konstaterar riksdagen. Sverige är det enda landet i EU där den offentliga skulden väntas minska mellan 2006 och 2014.

    Riksdagen delar regeringens bedömning att en normalisering av ekonomin väntas ske 2018. Det är därför oroväckande att regeringen i praktiken överger överskottsmålet eftersom regeringen inte presenterat hur återgången till 1 procents överskott ska kunna ske i takt med att ekonomin återhämtar sig. Enligt riksdagen bör överskottsmålet ligga fast. Under de kommande fyra åren bör alla reformer därför finansieras krona för krona. Överskottet i de offentliga finanserna bör nå 1 procent av BNP när resursutnyttjandet är i balans. Detta kommer att kräva budgetförstärkningar på sammanlagt cirka 25 miljarder kronor under de kommande fyra åren utöver vad som ligger i budgetförslaget.

    Jobbskatteavdraget är en förutsättning för jobbtillväxten åren framöver. Det behövs mer stöd till de grupper som har svårast att etablera sig på arbetsmarknaden. För att kunna konkurrera på den globala marknaden behöver också villkoren för företag och entreprenörskap förbättras ytterligare.

    Arbetet för mer kunskap i skolan bör fortsätta. Där ingår att arbeta för att höja statusen på läraryrket.

    Ett samlat grepp bör tas om bostadsbyggande och infrastruktur. Utgångspunkten för sjukvården är att den ska vara präglad av kvalitet och tillgänglighet för alla. Här bör ytterligare reformer för ökad valfrihet övervägas för att patientmakten ska stärkas. Vidare behövs reformer för att ytterligare effektivisera asylprocessen och förkorta den tid det tar för den enskilde att etablera sig på arbetsmarknaden.

    Klimathotet möts bäst genom effektiva styrmedel som bidrar till både teknikutveckling och förändrat beteende. Sveriges försvarsförmåga behöver också stärkas.

    Behandlade dokument
    19
    Förslagspunkter
    6
    Reservationer
    Anföranden och repliker
    114, 361 minuter
    Justering
    2014-11-27
    Bordläggning
    2014-12-02
    Debatt
    2014-12-03
    Beslut
    2014-12-03
  • Dokument & lagar

    En utredning om ett regelverk för säkerställande av valfrihet, mångfald och kvalitet i fråga om välfärdstjänster

    Betänkande 2014/15:FiU32

    I mars 2015 beslutade regeringen att utreda nya regler för offentlig finansiering av privat utförda välfärdstjänster. Riksdagen ansåg att denna utredning är problematisk och uppmanade därför regeringen i ett tillkännagivande att så fort som möjligt tillsätta en ny utredning.

    Den nya utredningen ska utreda utvecklade och delvis nya regler som ska garantera valfrihet, mångfald och kvalitet när välfärdstjänster utförs. Utredningen bör bland annat behandla tillståndsplikt med ägar- och ledningsprövning, kravställande och uppföljning av kvalitet samt skarpare sanktioner vid misskötsel. En utgångspunkt ska vara att det ska ställas likadana krav på både privata och offentliga utförare. Utredningen bör kunna redovisa sina förslag i slutet av 2016.

    Förslagspunkter
    1
    Reservationer
    Anföranden och repliker
    27, 102 minuter
    Justering
    2015-06-04
    Bordläggning
    2015-06-10
    Debatt
    2015-06-11
    Beslut
    2015-06-16
  • Dokument & lagar

    Förändrade villkor för affärsverkscheferna

    Betänkande 2014/15:FiU31

    Cheferna för de statliga affärsverken ska omfattas av den så kallade förflyttningsskyldigheten för myndighetschefer. Det innebär att anställningsvillkoren för affärscheferna jämställs med villkoren för myndighetscheferna på andra statliga myndigheter som lyder under regeringen. Cheferna får förflyttas till en annan statlig anställning om det behövs av organisatoriska skäl eller annars är nödvändigt av hänsyn till myndighetens bästa. De statliga affärsverken som berörs är Luftfartsverket, Sjöfartsverket och Affärsverket svenska kraftnät.

    Riksdagen sa delvis ja till regeringens förslag, med ändringen att de nya reglerna bara ska gälla för anställningar som har påbörjats efter att de nya reglerna börjat gälla.

    De nya bestämmelserna börjar gälla den 1 juli 2015.

    Behandlade dokument
    1
    Förslagspunkter
    1
    Justering
    2015-05-28
    Bordläggning
    2015-06-03
    Debatt
    2015-06-04
    Beslut
    2015-06-04
  • Dokument & lagar

    En parlamentarisk utredning om överskottsmålet och dess roll i det finanspolitiska ramverket

    Betänkande 2014/15:FiU30

    Överskottsmålet innebär att den offentliga sektorns finansiella sparande ska uppgå till 1 procent av BNP över en konjunkturcykel. I mars 2015 gav regeringen Konjunkturinstitutet i uppdrag att se över konsekvenserna av att ändra nivån på överskottsmålet till 0 procent av BNP. Resultatet ska redovisas i augusti 2015.

    Riksdagen uppmanade regeringen att snarast tillsätta en parlamentarisk utredning om överskottsmålet. Den parlamentariska utredningen ska analysera vilka konsekvenser ett förändrat överskottsmål får för svensk ekonomi. Utredningen ska även analysera hur en sådan eventuell förändring förhåller sig till övriga delar av det finanspolitiska ramverket.

    Den parlamentariska utredningen ska redovisa sitt resultat i slutet av 2016. Regeringen bör fram till dess avstå från att föreslå långsiktiga förändringar av överskottsmålet.

    Förslagspunkter
    1
    Reservationer
    Justering
    2015-04-09
    Bordläggning
    2015-04-15
    Debatt
    2015-04-16
    Beslut
    2015-04-16
  • Dokument & lagar

    Årsredovisning för staten 2014

    Betänkande 2014/15:FiU28

    Regeringen har lämnat skrivelsen Årsredovisning för staten 2014 till riksdagen. Riksrevisionen har granskat årsredovisningen och lämnat en redogörelse för sin granskning till riksdagen. Årsredovisningen innehåller en resultaträkning, balansräkning och finansieringsanalys samt det slutliga utfallet på statsbudgetens inkomsttitlar och anslag under året. I redovisningen finns också en uppföljning av de budgetpolitiska målen, uppgifter om statsskuldens utveckling, redovisning och riskanalys av statliga garantier och statlig utlåning, en redovisning av avgifter till och bidrag från EU samt regeringens intygande över EU-medel.

    Riksdagen betonade hur viktig årsredovisningen är. Den kompletterar budgetpropositionen och ger riksdagen en möjlighet att kontrollera de beslut som riksdagen har fattat om statens budget. Riksdagen lade skrivelsen och redogörelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

    Behandlade dokument
    2
    Förslagspunkter
    1
    Justering
    2015-06-11
    Bordläggning
    2015-06-16
    Debatt
    2015-06-17
    Beslut
    2015-06-17
  • Dokument & lagar

    Offentlig upphandling

    Betänkande 2014/15:FiU27

    Riksdagen gav regeringen i uppdrag att arbeta för att kommunerna ska få bättre stöd i att kunna ställa miljö- och hälsokrav vid upphandlingar. Detta behövs för att stödja kommunernas arbete med att upphandla giftfria produkter till sina förskolor. Uppdraget, tillkännagivandet, kom i samband med att riksdagen behandlade motioner från den allmänna motionstiden 2014 om offentlig upphandling.

    Riksdagen sa samtidigt nej till andra motioner om offentlig upphandling, som bland annat handlade om sociala kriterier, kompetens, kollektivavtalsenliga villkor och djurskydd vid upphandling.

    Behandlade dokument
    27
    Förslagspunkter
    8
    Reservationer
    Anföranden och repliker
    8, 32 minuter
    Justering
    2015-03-12
    Bordläggning
    2015-03-17
    Debatt
    2015-03-18
    Beslut
    2015-03-18
  • Dokument & lagar

    Kommunala frågor

    Betänkande 2014/15:FiU26

    Riksdagen sa nej till motioner från den allmänna motionstiden 2014 om kommunala frågor. Anledningen är bland annat att arbete redan pågår inom en del av de områden som motionerna tar upp.

    Motionerna handlar bland annat om vinstutdelning i offentligt finansierade välfärdsverksamheter, avknoppning av kommunal verksamhet och tillsynsavgifter. Motionerna tar också upp kommunalt finanssamarbete, tidiga insatser och sociala investeringar samt välfärdens framtida finansiering.

    Behandlade dokument
    14
    Förslagspunkter
    6
    Anföranden och repliker
    19, 68 minuter
    Justering
    2015-02-19
    Bordläggning
    2015-03-17
    Debatt
    2015-03-18
    Beslut
    2015-03-19
  • Dokument & lagar

    Statlig förvaltning och statistikfrågor

    Betänkande 2014/15:FiU25

    Riksdagen säger nej till motioner från allmänna motionstiden 2014 om statlig förvaltning och statistikfrågor. Anledningen är bland annat att arbete redan har gjorts eller att arbete pågår inom en del av de områden som motionerna tar upp. Motionerna handlar om effektiv statlig förvaltning, staten som arbetsgivare, statens fastighetsförvaltning, lokalisering av statliga myndigheter, statens ägande i Akademiska Hus AB samt behov av ny statistik.

    Behandlade dokument
    19
    Förslagspunkter
    8
    Reservationer
    Anföranden och repliker
    5, 26 minuter
    Justering
    2015-03-12
    Bordläggning
    2015-03-17
    Debatt
    2015-03-18
    Beslut
    2015-03-18
  • Dokument & lagar

    Utvärdering av penningpolitiken för perioden 2012-2014

    Betänkande 2014/15:FiU24

    Finansutskottet har utvärderat Riksbankens penningpolitik för perioden 2012-2014. Under 2014 skedde en tydlig omsvängning i penningpolitiken. Riksbanken sänkte reporäntan till historiskt låga 0 procent under hösten för att komma närmare inflationsmålet på 2 procent. Utskottet välkomnar sänkningen men konstaterar att inflationen är fortsatt extremt låg. Konsumentpriserna sjönk under 2014 med i genomsnitt 0,2 procent vilket är mer än 2 procentenheter under inflationsmålet.

    Utskottet konstaterar också att resursutnyttjandet i ekonomin har varit lågt under perioden och att arbetslösheten har pendlat kring 8 procent av arbetskraften. Med facit i hand tyder detta på att Riksbanken hade kunnat bedriva en mer expansiv penningpolitik under 2013 och inledningen av 2014 för att få upp inflationen närmare målet och öka resursutnyttjandet i ekonomin.

    Utskottet understryker att det är viktigt att penningpolitiken utvärderas och debatteras. Det kommer därför att se över formerna för riksdagens framtida utvärderingar och granskningar av penningpolitiken. Senast det gjordes var i mitten av 2000-talet.

    Riksdagen godkände finansutskottets utvärdering av penningpolitiken.

    Förslagspunkter
    1
    Anföranden och repliker
    3, 27 minuter
    Justering
    2015-05-28
    Bordläggning
    2015-06-03
    Debatt
    2015-06-04
    Beslut
    2015-06-04
  • Dokument & lagar

    Riksbankens förvaltning 2014

    Betänkande 2014/15:FiU23

    Finansutskottet har granskat Riksbankens förvaltning för 2014. Riksbankens resultat för 2014 blev cirka 3,3 miljarder kronor, vilket är närmare 5,3 miljarder kronor mer än året innan. Ökningen beror främst på lägre nedskrivningar av värdepappers- och valutainnehavet under 2014 jämfört med 2013.

    Utestående sedlar och mynt har minskat med närmare 2,5 miljarder kronor mellan 2014 och 2013. Det totala värdet av utestående sedlar och mynt var därmed knappt 83 miljarder kronor i slutet av 2014.

    Riksdagen beviljade riksbanksfullmäktige ansvarsfrihet för dess verksamhet och Riksbankens direktion ansvarsfrihet för förvaltningen av Riksbanken 2014. Riksdagen godkände Riksbankens resultat- och balansräkning för 2014 och riksbanksfullmäktiges förslag till disposition av Riksbankens vinst. Det innebär att Riksbanken levererar in 4,1 miljarder kronor till statsbudgeten.

    Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2014 som handlar om verksamheten inom Internationella valuta-fonden (IMF) och de svenska guldreserverna.

    Behandlade dokument
    6
    Förslagspunkter
    4
    Reservationer
    Justering
    2015-04-16
    Bordläggning
    2015-04-21
    Debatt
    2015-04-22
    Beslut
    2015-04-22
  • Dokument & lagar

    Bank-, försäkrings-, kreditupplysnings- och AP-fondsfrågor

    Betänkande 2014/15:FiU22

    Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2014 om bank-, försäkrings-, kreditupplysnings- och AP-fondsfrågor. Motionerna handlade bland annat om kontanthantering, kortbetalningar, bluffakturor, inkassokrav, kreditupplysningar, hushållens skuldsättning, uppdelning av banker, och AP-fondernas verksamhet.

    Behandlade dokument
    33
    Förslagspunkter
    9
    Reservationer
    Anföranden och repliker
    8, 41 minuter
    Justering
    2015-04-09
    Bordläggning
    2015-04-14
    Debatt
    2015-04-15
    Beslut
    2015-04-16