Sök

Regeringen redogör i sin årliga skrivelse för hur reglerna om kontroll av postförsändelser följdes under 2013. Redogörelsen visar enligt regeringen att reglerna följs och att postförsändelser inte öppnas i onödan. Den personliga integriteten kränks inte i onödan. Regeringen föreslår därför att den årliga redovisningen till riksdagen i en särskild skrivelse kan upphöra. Skatteutskottet håller med om att den årliga redovisningen kan upphöra. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Justering

2014-12-02

Bordläggning

2014-12-16

Debatt

2014-12-17

Beslut

2014-12-17

Riksdagen sa ja till att drygt 40 miljarder kronor ska gå till rättsväsendet för 2015. Polismyndigheten får drygt 21,1 miljarder kronor. Sveriges Domstolar får knappt 5,4 miljarder kronor. Kriminalvården får knappt 7,9 miljarder kronor. Avgifterna till Brottsofferfonden ska också höjas.

Riksdagen ger även regeringen fyra uppdrag:

• Meddela till riksdagen vad som har gjorts för att öka antalet lokala poliser.
• Prioritera arbetet mot bostadsinbrott.
• Prioritera brott som begås av så kallade djurrättsaktivister.
• Öka rättsväsendets kompetens om brottslighet på internet.

Behandlade dokument

51

Förslagspunkter

44

Reservationer

13 

Anföranden och repliker

44, 124 minuter

Justering

2014-12-11

Bordläggning

2014-12-16

Debatt

2014-12-17

Beslut

2014-12-18

Riksdagen godkände ett avtal mellan Sverige och Macao SAR om utbyte av upplysningar i skatteärenden. Avtalet innehåller regler om utbyte av upplysningar på begäran, skatteutredningar som görs utomlands, sekretess och hur ömsesidiga överenskommelser ska upprättas. Regeringen kommer att bestämma när de nya reglerna ska börja gälla.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2014-10-23

Bordläggning

2014-11-04

Debatt

2014-11-05

Beslut

2014-11-05

Skatteverket blir ansvarig myndighet för ärenden som gäller att inrätta exportbutiker på flygplatser. Förändringen syftar till att minska antalet förvaltningsärenden som regeringen hanterar. Det innebär inga förändringar i sak.

Definitionen av så kallade tredje territorier i mervärdesskattelagen ändras i enlighet med ett EU-direktiv. Huvudmannen för en mervärdesskattegrupp som använder en särskild ordning för moms för tv- och radiosändningar samt telekommunikationstjänster ska redovisa och betala skatten till Skatteverket.

De nya reglerna börjar gälla den 1 januari 2015. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

3, 8 minuter

Justering

2014-11-27

Bordläggning

2014-12-03

Debatt

2014-12-04

Beslut

2014-12-04

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om lagändringar för att genomföra det så kallade Fatca-avtalet. Det är ett avtal mellan Sveriges regering och USA:s regering om ömsesidigt utbyte av information inom skatteområdet.

För Sveriges del innebär avtalet bland annat att svenska banker och andra finansiella institut måste lämna information till Skatteverket om konton som tillhör amerikanska medborgare. Skatteverket ska sedan lämna informationen till den amerikanska skattemyndigheten, IRS. Vidare innebär avtalet att IRS lämnar motsvarande information om svenska medborgares kontouppgifter i USA till Skatteverket.

Lagändringarna ska börja gälla den 1 april 2015.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

3, 18 minuter

Justering

2015-02-10

Bordläggning

2015-02-17

Debatt

2015-02-18

Beslut

2015-02-18

Riksdagen antog hösten 2013 regler som handlar om att bensinbolagen ska se till att det finns en viss andel biodrivmedel i den bensin och diesel som de levererar. Samtidigt ändrades vissa energi- och koldioxidskatteregler. Reglerna skulle ha börjat gälla den 1 maj 2014.

Sommaren 2013 kontaktade svenska regeringen EU-kommissionen för att få godkänt att de föreslagna svenska lagändringarna inte stred mot EU:s regler om statsstöd. Men diskussionerna med kommissionen har inte lett fram till ett beslut. Därför föreslår regeringen nu att reglerna om biodrivmedel och ändrade energiskatter tas bort och aldrig börjar gälla.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2014-10-23

Bordläggning

2014-11-04

Debatt

2014-11-05

Beslut

2014-11-05

Riksdagen godkände ett avtal mellan Sverige och Grenada om utbyte av upplysningar i skatteärenden. Avtalet innehåller regler om utbyte av upplysningar på begäran, skatteutredningar som görs utomlands, sekretess och hur ömsesidiga överenskommelser ska upprättas. Regeringen kommer att bestämma när de nya reglerna ska börja gälla.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2014-10-23

Bordläggning

2014-11-04

Debatt

2014-11-05

Beslut

2014-11-05

Det finns i dag tre tillfälliga lagar om användningen av hemliga tvångsmedel för att utreda eller förhindra vissa särskilt allvarliga brott. Bestämmelserna i de tidsbegränsade lagarna görs nu permanenta. Till hemliga tvångsmedel räknas hemlig rumsavlyssning, hemlig avlyssning av elektronisk kommunikation, hemlig övervakning av elektronisk kommunikation och kameraövervakning som sker i hemlighet.

Vissa ändringar görs i förhållande till de tillfälliga lagarna, bland annat följande:

• Tillstånd till hemlig rumsavlyssning ska kunna ges även vid utredning av spioneri och så kallat statsstyrt företagsspioneri.
• Om en påtaglig risk för brottslig verksamhet av vissa slag kan knytas till en organisation eller grupp ska tvångsmedel kunna användas mot någon som tillhör eller jobbar för organisationen eller gruppen. Detta gäller om det befaras att personen medvetet främjar den brottsliga verksamheten.
• Åklagare ska i undantagsfall kunna fatta tillfälliga beslut om andra hemliga tvångsmedel än hemlig rumsavlyssning.

Regeringen föreslår också några fler lagändringar, som ska stärka rättssäkerheten och skyddet för den personliga integriteten. Bland annat blir förbudet mot att avlyssna vissa samtal mer omfattande och domstolar får inte längre fatta beslut om hemliga tvångsmedel utan att ett offentligt ombud har varit med vid beslutet.

Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2015.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

7

Reservationer

5 

Anföranden och repliker

16, 59 minuter

Justering

2014-11-20

Bordläggning

2014-11-25

Debatt

2014-11-26

Beslut

2014-11-26

Riksdagen har godkänt ett avtal mellan Sverige och Hongkong SAR om utbyte av upplysningar i skatteärenden. Avtalet innehåller regler om utbyte av upplysningar på begäran, skatteutredningar som görs utomlands, sekretess och hur ömsesidiga överenskommelser ska upprättas. Regeringen kommer att bestämma när de nya reglerna ska börja gälla.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2014-11-11

Bordläggning

2014-11-18

Debatt

2014-11-19

Beslut

2014-11-19

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att Eric-konsortier ska omfattas av samma regler för inkomstskatt som ekonomiska föreningar. Ett Eric-konsortium är en sammanslutning av företag och institutioner inom europeisk forskningsinfrastruktur.

Ändringarna innebär även bland annat att ett Eric-konsortium varje räkenskapsår ska avsluta bokföringen med en årsredovisning och göra den offentlig. Dessutom ska ett Eric-konsortium ha minst en revisor.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2014-11-11

Bordläggning

2014-11-18

Debatt

2014-11-19

Beslut

2014-11-19

Inom Polisen och Ekobrottsmyndigheten arbetar inte bara poliser och åklagare utan även civilanställda. Även dessa civilanställda ska få möjlighet att göra vissa sysslor som annars bara poliser får göra. Poliser bör i första hand arbeta med sådant där deras kompetens är en nödvändig förutsättning, till exempel fall där det kan krävas våld eller tvång.

En civilanställd utredare får nu rätt att hålla i vissa förhör, kan hantera förenklad delgivning eller besluta om förverkande.

Även bilinspektörer, som är civilanställda som arbetar med trafikövervakning inom Polisen, ska få rätt att:

• besluta om vissa avgifter,
• meddela förbud mot fortsatt färd i vissa fall,
• ta hand om ett fordons registreringsskyltar,
• få tillträde till fordon för kontroll av alkolås.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

De nya reglerna gäller från den 2 januari 2015.

Behandlade dokument

6

Förslagspunkter

2

Anföranden och repliker

10, 29 minuter

Justering

2014-11-13

Bordläggning

2014-11-25

Debatt

2014-11-26

Beslut

2014-11-26

Riksrevisionen har granskat hur sex förvaltningsrätter har hanterat beslut inom olika områden som överklagats. En förvaltningsrätt är en domstol som har hand om mål som främst rör tvister mellan enskilda personer och myndigheter. Riksrevisionen har fokuserat på handläggningstider och information till enskilda personer. En slutsats är att handläggningstiderna är för långa och att de skiljer sig åt mycket mellan domstolarna. En annan slutsats är att informationen till den som överklagat beslutet är otillräcklig. Därför tycker Riksrevisionen att handläggningen ska effektiviseras och att information om beräknad handläggningstid ska förbättras.

Regeringen har redovisat sin syn på granskningen i en skrivelse till riksdagen. Regeringen tycker att de rekommendationer som Riksrevisionen lämnat i sin rapport vad gäller förvaltningsrätternas handläggning är bra. Regeringen har sedan tidigare tillsatt en utredare som ska ta fram fler förslag på hur förvaltningsprocessen kan bli modernare och mer effektiv.

Justitieutskottet har gått igenom regeringens redovisning och delar regeringens uppfattning om Riksrevisionens rekommendationer. Utskottet välkomnar Riksrevisionens granskning.

Utskottet håller med om att handläggningen ska bli effektivare och att domstolarna bör lämna bättre information om hur lång handläggningstiden kan bli. Dessutom bör Domstolsverket ge bättre stöd till förvaltningsrätterna i att utveckla information och ett effektivare sätt att arbeta.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2014-11-13

Bordläggning

2014-11-18

Debatt

2014-11-19

Beslut

2014-11-19

I en skrivelse till riksdagen presenterar regeringen en nationell strategi för hur penningtvätt och finansiering av terrorism ska bekämpas effektivare. Syftet med strategin är att möta hot och utmaningar som Sverige ställs inför på detta område. Myndigheterna inom brottsbekämpning, administration och andra relevanta myndigheter ska samarbeta. Dessutom ska det jobbas kontinuerligt både på nationell och internationell nivå med att identifiera och förstå de hot som finns.

Justitieutskottet håller med om regeringens uppfattning att det behövs en samlad insats för att bekämpa penningtvätt och finansiering av terrorism och välkomnar därför strategin. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2014-11-13

Bordläggning

2014-11-18

Debatt

2014-11-19

Beslut

2014-11-19

Behandlingen av vissa ärenden skjuts upp till riksmötet 2014/15. Det gäller regeringens proposition 2013/14:232 Utökade befogenheter för civilanställda inom Polismyndigheten och Ekobrottsmyndigheten samt proposition 2013/14:237 Hemliga tvångsmedel mot allvarliga brott. Även nya ärenden som riksdagens kammare kan komma att skicka till justitieutskottet under resten av riksmötet 2013/14 ska skjutas upp till nästa riksmöte.

Förslagspunkter

2

Justering

2014-06-18

Bordläggning

2014-06-24

Debatt

2014-06-25

Beslut

2014-06-25

Straffen för vapenbrott blir strängare. Bland annat höjs det lägsta straffet för grovt vapenbrott från fängelse i sex månader till fängelse i ett år. En ny bestämmelse om synnerligen grovt vapenbrott införs också. Där blir straffet fängelse i lägst tre och högst sex år.

Dessutom införs ett nytt system för prövning av vilka skytteföreningar och liknande sammanslutningar som ska kunna få vapentillstånd. Det innebär att endast sammanslutningar för jakt- eller målskytte som är auktoriserade eller anslutna till en auktoriserad sammanslutning ska kunna komma i fråga för vapentillstånd.

Behandlade dokument

6

Förslagspunkter

10

Reservationer

4 

Anföranden och repliker

8, 41 minuter

Justering

2014-06-18

Bordläggning

2014-06-24

Debatt

2014-06-25

Beslut

2014-06-25

Behandlingen av vissa ärenden skjuts upp till riksmötet 2014/15. Det gäller regeringens propositioner 2013/14:151 Skattereduktion för mikroproduktion av förnybar el, 2013/14:230 Informationsutbytesavtal med Macao SAR samt 2013/14:231 Informationsutbytesavtal med Grenada. Även nya ärenden som riksdagens kammare kan komma att skicka till skatteutskottet under resten av riksmötet 2013/14 ska skjutas upp till nästa riksmöte.

Förslagspunkter

2

Justering

2014-06-12

Bordläggning

2014-06-24

Debatt

2014-06-25

Beslut

2014-06-25

Ett företag som säljer program, appar, spel, film eller andra elektroniska tjänster till privatpersoner i andra EU-länder ska ta ut och betala moms i det land där köparen finns. De nya reglerna gör att företag i ett land kan konkurrera på samma villkor som företag i ett annat EU-land, som har lägre momssats. För att förenkla för säljarna kommer redovisning och betalning av skatt att kunna göras elektroniskt genom en enda så kallad kontaktpunkt.

De nya reglerna börjar gälla den 1 januari 2015. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Justering

2014-05-27

Bordläggning

2014-06-13

Debatt

2014-06-16

Beslut

2014-06-17

I juni 2014 ska Europeiska rådet fastställa nya strategiska riktlinjer för politikområdet frihet, säkerhet och rättvisa. Med anledning av detta har EU-kommissionen lämnat två meddelanden där den ger sin syn på den framtida utvecklingen inom området. Justitieutskottet har granskat det ena meddelandet, det om utvecklingen av EU:s politik i rättsliga frågor fram till 2020, som i första hand omfattar det civilrättsliga och straffrättsliga samarbetet inom EU.

Utskottet delar kommissionens uppfattning om att:

• EU bör fokusera på att förstärka, kodifiera och komplettera existerande lagstiftning
• existerande EU-lagstiftning måste tillämpas effektivt
• problem i första hand bör lösas genom att man förstärker existerande bestämmelser
• det är viktigt att bevara medlemsländernas olika rättssystem och traditioner
• principerna om subsidiaritet och proportionalitet måste respekteras.

Utskottet står fast vid sin uppfattning om att förslaget om att inrätta en europeisk åklagarmyndighet strider mot subsidiaritetsprincipen. Utskottet står också fast vid sina subsidiaritetsinvändningar mot förslaget till dataskyddsdirektiv på det brottsbekämpande området.

Utskottet anser att de strategiska riktlinjer som Europeiska rådet ska fastställa bör följas av ett flerårigt arbetsprogram för rättsliga och inrikes frågor. Programmet bör vara kortfattat, strategiskt och fokusera på att genomföra redan antagen lagstiftning. Rådet (rättsliga och inrikes frågor) bör ha en ledande roll i utformningen av ett sådant program.

Riksdagen lade utlåtandet till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

1, 5 minuter

Beredning

2014-05-08

Justering

2014-06-03

Debatt

2014-06-11

Beslut

2014-06-11

Rättsmedicinalverket ska få bättre möjligheter att upprätthålla god ordning och hög säkerhet vid de enheter där myndigheten genomför rättspsykiatriska undersökningar av brottsmisstänkta.

I fortsättningen ska bestämmelser i häkteslagen kunna tillämpas för att hålla ordning. Det innebär bland annat att Rättsmedicinalverket ska kunna besluta om allmän inpasseringskontroll och kroppsvisitation samt omhänderta farliga och olämpliga föremål. Även möjligheterna till elektronisk kommunikation för de intagna ska kunna begränsas.

I dagsläget får endast bestämmelser om ordning och säkerhet i den psykiatriska tvångsvården användas. Bestämmelserna är otillräckliga eftersom de allra flesta intagna vid enheterna inte genomgår psykiatrisk tvångsvård.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Det börjar gälla den 2 oktober 2014.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

2, 7 minuter

Justering

2014-06-03

Debatt

2014-06-11

Beslut

2014-06-11

Kraven på nämndemännen i domstolarna ska skärpas. En nämndeman är en person som i regel inte är jurist men som är med och dömer i olika rättsfall i egenskap av representant för allmänheten.

Bland annat ska domstolen kunna begära utdrag ur polisens belastningsregister och nämndemannen får inte ha försatts i konkurs. Det ska också bli lättare för domstolen att avsätta en nämndeman som begått brott eller som på annat sätt visat sig vara olämplig som nämndeman. Nämndemännen ska dessutom gå en obligatorisk introduktionsutbildning. Nämndemannauppdraget är inget politiskt uppdrag, därför ska val av nämndemän hållas vid en annan tidpunkt än i anslutning till val av kommun- och landstingsfullmäktige.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

7

Reservationer

7 

Anföranden och repliker

22, 74 minuter

Justering

2014-06-03

Debatt

2014-06-25

Beslut

2014-06-25