Sök

Regeringen har lämnat sin årliga redovisning av de så kallade skatteutgifterna. Skatteutgifter är exempelvis stöd till företag och hushåll som ges via skattesystemet, till exempel i form av förmånliga skatteregler. Redovisningen synliggör och ger en överblick över de indirekta stöd som olika skatteförmånliga regler innebär.

Skatteutgifterna påverkar statsbudgetens inkomst. Regeringens skrivelse beskriver bland annat skatteutgifter som är kopplade till exempelvis nedsättningen av socialavgifter för unga och nedsatt moms på restaurang- och cateringtjänster samt hur mycket de kan anses vara samhällsekonomiskt motiverade.

Skatteutskottet har behandlat regeringens skrivelse. Utskottet tycker det är bra att regeringens arbete med att utveckla skatteutgiftsredovisningen har gjort att redovisningen kan bli ett mer aktivt verktyg i budgetarbetet och när beslut ska tas om skatteregler.

Utskottet anser även att redovisningen av skatteutgifter har ett värde när det gäller att redogöra för avvikelser från enhetlig beskattning.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

10, 38 minuter

Justering

2015-05-28

Bordläggning

2015-06-15

Debatt

2015-06-16

Beslut

2015-06-16

Lagreglerna om Konkurrensverkets möjlighet att göra oanmälda platsundersökningar på företag, så kallade gryningsräder, kompletteras.

Konkurrensverket ska få flytta ett företags elektroniskt lagrade information, till exempel bokföring och andra affärshandlingar, för fortsatt granskning i verkets lokaler. Företaget måste ge sitt samtycke till att Konkurrensverket flyttar informationen.

Beslutet innebär en rättslig reglering av de arbetsmetoder som Konkurrensverket tillämpar i dag.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag som börjar att gälla den 1 januari 2016.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2015-05-28

Bordläggning

2015-06-09

Debatt

2015-06-10

Beslut

2015-06-10

Regeringen gav Tillväxtanalys 2010 i uppdrag att skapa en databas som samlar information om samtliga företag som tagit del av statliga näringspolitiska insatser. Databasen ska möjliggöra uppföljningar och utvärderingar av insatserna.

Riksrevisionen har granskat uppbyggnaden av databasen. Riksrevisionen menar i sin granskning att informationen som hittills samlats in är bristfällig, vilket gör det svårt för regeringen att uttala sig om effekter av näringspolitiska satsningar. Riksrevisionen menar att det är möjligt att inom ramen för Sveriges officiella statistik skapa ett system för hur och vilken information som ska lämnas.

Regeringen har lämnat en skrivelse till riksdagen med anledning av Riksrevisionens rapport. Regeringen delar inte Riksrevisionens uppfattning om att använda Sveriges officiella statistik för att komma till rätta med bristerna som nämns i rapporten. Regeringen avser istället att bland annat ge Tillväxtanalys i uppdrag att upprätta enskilda överenskommelser med bolagen om vilka uppgifter de ska lämna till Tillväxtanalys. Detta för att myndigheten ska kunna utvärdera och följa upp verksamheterna.

Näringsutskottet konstaterar att regeringen planerar åtgärder för att lösa de brister som påtalats i rapporten. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2015-05-28

Bordläggning

2015-06-09

Debatt

2015-06-10

Beslut

2015-06-10

Riksdagen sa ja till skatteutskottets förslag om lag om ändring i lagen om skiljemannakonventionen. Konventionen, som undertecknats av EU-länder, innehåller regler för hur tvister om beskattningen av transaktioner mellan företag inom samma koncern ska regleras. Lagändringen innebär att konventionen ska gälla som lag i Sverige.

Förslagspunkter

1

Justering

2015-05-07

Bordläggning

2015-05-26

Debatt

2015-05-27

Beslut

2015-05-27

EU-kommissionen lade i mars i år fram ett förslag om obligatoriskt, automatiskt utbyte av upplysningar om beskattning. Förslaget innebär att EU:s medlemsländer automatiskt ska utbyta information om förhandsbesked som gäller gränsöverskridande skattefrågor och prissättning.

Riksdagen hade inget att invända mot EU-kommissionens bedömning att användbar information i de här frågorna bara kan uppnås genom åtgärder på EU-nivå. Däremot ansåg riksdagen att förslaget går längre än vad som behövs och att det bryter mot subsidiaritetsprincipen. Riksdagen beslutade därför att lämna ett så kallat motiverat yttrande till Europaparlamentet, Europeiska rådet och EU-kommissionen om detta.

Förslagspunkter

1

Justering

2015-05-07

Bordläggning

2015-05-19

Debatt

2015-05-20

Beslut

2015-05-20

Det kommer nya bestämmelser som gäller så kallade lokala aktionsgrupper. Sverige kommer under 2014-2020 att ge stöd till lokal utveckling på landsbygden inom ramen för de europiska struktur- och investeringsfonderna. De lokala aktionsgrupperna är grupper som bland annat tar emot och bedömer ansökningar om stöd, väljer ut insatser och bestämmer stödbelopp. I grupperna finns personer från den offentliga, privata och ideella sektorn.

De nya bestämmelserna innebär bland annat att regeringen ska få ta fram föreskrifter om lokala aktionsgruppers handläggning av ärenden. Till viss del utför gruppen myndighetsutövning och därför är det viktigt att den följer regler, till exempel bestämmelser om jäv. Bestämmelserna gäller även de lokala aktionsgruppernas uppgiftsskyldighet och tystnadsplikt.

De nya reglerna börjar gälla den 1 juli 2015.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

4, 14 minuter

Justering

2015-04-28

Bordläggning

2015-05-05

Debatt

2015-05-06

Beslut

2015-05-06

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ändringar i ellagen. Ändringarna syftar bland annat till att underlätta elnätbolagens årliga redovisning av sin elnätsverksamhet.

Det krävs tillstånd, koncession, för att ett elnätbolag ska få bedriva elnätverksamhet, det vill säga elöverföring. Sådan koncession kan gälla för ett geografiskt område eller för en linje. Har bolaget koncession för ett område äger och ansvarar det för elledningarna som förser bostäder, företag och andra elkunder i området med el. Om bolaget har koncession för en linje bedriver det sin nätverksamhet utefter en bestämd sträckning.

Riksdagens beslut innebär bland annat att en ny bestämmelse införs i ellagen om samlad redovisning av koncession för område tillsammans med koncession för linje. Genom lagändringen blir elledningens funktion snarare än koncessionsformen avgörande vid redovisningen.

Det införs också en ändring i lagen som ska göra det tydligare vilken myndighet som är mottagare av vissa uppgifter inom ramen för elcertifikatssystemet.

Lagändringarna börjar att gälla den 1 juli 2015.

Riksdagen beslutade dessutom att vissa av Elsäkerhetsverkets föreskrifter ska upphöra att gälla vid utgången av juni 2015.

Behandlade dokument

17

Förslagspunkter

7

Reservationer

6 

Anföranden och repliker

36, 111 minuter

Justering

2015-04-16

Bordläggning

2015-05-05

Debatt

2015-05-06

Beslut

2015-05-06

Riksdagen gav regeringen i uppdrag att se över reglerna för så kallat företrädaransvar (personligt betalningsansvar). Företrädaransvar innebär att en företrädare för en juridisk person, till exempel ett aktiebolag, kan bli personligt betalningsansvarig för obetalda skatter och avgifter på bolagets skattekonto. Oftast är den eller de personer som sitter i styrelsen företrädare.

Enligt beslutet ska regeringen i översynen av reglerna om företrädaransvar också undersöka om dagens regler tillämpas för hårt och om de bör ändras för att öka rättssäkerheten och förutsägbarheten, förbättra villkoren för företag och minska riskerna för att livskraftiga företag avvecklas i onödan.

Riksdagens ställningstagande kom i samband med att riksdagen behandlade motioner från allmänna motionstiden 2014 om skatter och folkbokföring. Riksdagen sa nej till övriga motioner.

Behandlade dokument

48

Förslagspunkter

19

Reservationer

7 

Anföranden och repliker

11, 43 minuter

Justering

2015-03-26

Bordläggning

2015-04-21

Debatt

2015-04-22

Beslut

2015-04-22

Riksdagen sa ja till regeringens förslag på lagändringar med anledning av Kroatiens anslutning till den så kallade skiljemannakonventionen. Konventionen har undertecknats av EU-länder och innehåller regler för hur de ska lösa tvister om hur beskattningen av transaktioner mellan företag inom samma koncern ska regleras, så kallade internprissättningsfrågor. Sådana tvister ska överlämnas till en skiljenämnd om länderna inte kan komma överens om en lösning. Lagändringen börjar att gälla den 1 juli 2015.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2015-04-14

Bordläggning

2015-04-21

Debatt

2015-04-22

Beslut

2015-04-22

Regeringen har lagt fram en skrivelse med anledning av Riksrevisionens rapport om effektivitet i exportgarantisystemet. Denna rapports övergripande slutsats är att exportgarantisystemet, som sköts av EKN, kan bli mer effektivt genom bland annat bättre styrning. EKN:s överskott på cirka 26 miljarder har också uppnåtts och hanterats på ett sätt som inte stämmer överens med budgetlagens skrivningar om god hushållning med statliga medel. Enligt rapporten har EKN och regeringen identifierat olika problem, men inte gjort något åt det inom rimlig tid.

Regeringen har i skrivelsen redovisat vilka åtgärder regeringen har vidtagit eller tänker vidta med anledning av rapporten. Riksdagen konstaterar att regeringen delvis instämmer i Riksrevisionens kritik och att regeringen har för avsikt att genomföra flera av de rekommendationer till åtgärder som Riksrevisionen har lämnat.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Riksdagen sa också till motioner från allmänna motionstiden 2014 om olika handelspolitiska frågor.

Behandlade dokument

21

Förslagspunkter

11

Reservationer

9 

Anföranden och repliker

33, 104 minuter

Justering

2015-04-14

Bordläggning

2015-04-21

Debatt

2015-04-22

Beslut

2015-04-22

Reglerna för hur lagring av naturgas i rörledning ska redovisas ekonomiskt kommer att ändras. Lagring av naturgas i rörledning och lagring i lagringsanläggning ska framöver redovisas var för sig och skiljt från annan verksamhet. Syftet med ändringarna är att Energimarknadsinspektionen ska kunna kontrollera ramarna för naturgasföretagens intäkter på ett mer effektivt sätt.

De nya reglerna börjar gälla den 1 juli 2015. De börjar dock användas första gången för det räkenskapsår som börjar den 1 januari 2016 eller närmast därefter. Detta för att undvika att företag ska behöva ändra redovisningsmetoder under ett pågående räkenskapsår. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2015-04-14

Bordläggning

2015-04-21

Debatt

2015-04-22

Beslut

2015-04-22

Riksdagen godkände ett avtal mellan Sverige och Costa Rica om utbyte av upplysningar i skatteärenden. Avtalet innehåller regler om utbyte av upplysningar på begäran, skatteutredningar som görs utomlands, sekretess och hur ömsesidiga överenskommelser ska upprättas. Regeringen kommer att bestämma när de nya reglerna ska börja gälla.

Riksdagen sa även ja till vissa ändringar i mervärdesskattelagen och i lagen om frihet från skatt vid import. Ändringarna börjar gälla från den 1 juni 2015.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2015-03-19

Bordläggning

2015-04-07

Debatt

2015-04-08

Beslut

2015-04-09

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2014 om mineralpolitiska frågor. Anledningen är bland annat att arbete redan pågår inom en del av de områden som motionerna tar upp.

Motionerna handlar om minerallagen och miljöbalken och om avgifter, ersättningar och gruvskatt. Frågor om uranbrytning och uranprospektering tas också upp i några motioner. Även frågor om utvinning av skiffergas och andra kolväten samt om gruvdrift och samhällsutmaningar berörs.

Behandlade dokument

18

Förslagspunkter

5

Reservationer

6 

Anföranden och repliker

30, 108 minuter

Justering

2015-03-19

Bordläggning

2015-04-21

Debatt

2015-04-22

Beslut

2015-04-22

Riksdagen godkände ett avtal mellan Sverige och Marshallöarna om utbyte av upplysningar i skatteärenden. Avtalet innehåller regler om utbyte av upplysningar på begäran, skatteutredningar som görs utomlands, sekretess och hur ömsesidiga överenskommelser ska upprättas. Regeringen kommer att bestämma när de nya reglerna ska börja gälla.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2015-03-19

Bordläggning

2015-04-07

Debatt

2015-04-08

Beslut

2015-04-09

I budgetpropositionen för 2015 aviserade regeringen att en skatt på handelsgödsel bör införas den 1 januari 2016 i syfte att minska övergödning av vattenområden. Riksdagen anser att en sådan skatt är ineffektiv och inte kommer påverka särskilt många bönder att minska användningen av konstgödsel. Därför anser riksdagen att en sådan skatt inte bör införas. Riksdagen gjorde ett tillkännagivande till regeringen om detta. Därmed sa riksdagen ja till en motion från Centerpartiet.

Riksdagen sa nej till övriga motioner från allmänna motionstiden 2014 om punktskatter. Motionerna handlar bland annat om skatt på elkraft, skatt på drivmedel, fordonsskatter, trängselskatt samt skatt på alkohol och tobak.

Behandlade dokument

51

Förslagspunkter

14

Reservationer

11 

Anföranden och repliker

13, 51 minuter

Justering

2015-03-19

Bordläggning

2015-03-24

Debatt

2015-03-25

Beslut

2015-03-25

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2014 om beskattning av företag, kapital och fastigheter. Anledningen är bland annat att arbete redan pågår inom en del av de områden som motionerna tar upp.

Behandlade dokument

46

Förslagspunkter

12

Reservationer

4 

Anföranden och repliker

13, 61 minuter

Justering

2015-03-19

Bordläggning

2015-03-24

Debatt

2015-03-25

Beslut

2015-03-25

Riksdagen sa nej till motioner från den allmänna motionstiden 2014 om mervärdesskatt. Motionerna handlar om skattesatser, ideell verksamhet och andra frågor inom mervärdesskatteområdet.

Behandlade dokument

31

Förslagspunkter

3

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

7, 42 minuter

Justering

2015-03-12

Bordläggning

2015-03-17

Debatt

2015-03-18

Beslut

2015-03-19

Riksdagen sa nej till motioner från den allmänna motionstiden 2014 om näringspolitiska frågor. Anledningen är bland annat att arbete redan pågår inom en del av de områden som motionerna tar upp. Motionerna handlar om företagsfrämjande åtgärder, regelförenkling och särskilda näringsgrenar.

Behandlade dokument

73

Förslagspunkter

9

Reservationer

10 

Anföranden och repliker

63, 166 minuter

Justering

2015-03-05

Bordläggning

2015-03-17

Debatt

2015-03-18

Beslut

2015-03-18

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen som tar upp Riksrevisionens rapport om förvaltningen av regionala projektmedel. Regeringen anser att den har vidtagit åtgärder i linje med flera av Riksrevisionens rekommendationer.

Riksdagens näringsutskott välkomnar Riksrevisionens granskning och kommenterar särskilt det så kallade anslagssparandet, uppföljningen av regionala projektmedel och ansvarsfördelningen inom förvaltningen. När det gäller anslagssparandet anser näringsutskottet, precis som regeringen, att den nuvarande ordningen inte behöver ändras. Riksdagen lade regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

6, 26 minuter

Justering

2015-03-05

Bordläggning

2015-03-17

Debatt

2015-03-18

Beslut

2015-03-18

Riksdagen sa nej till motioner från den allmänna motionstiden 2014 om immaterialrättsliga frågor. Anledningen är bland annat att arbete redan pågår både nationellt och på EU-nivå inom de områden som motionerna tar upp.

Motionerna handlar bland annat om patenträtt och åtgärder för att värna patent samt åtgärder för att stärka företagens hantering av immateriella tillgångar. Motionerna tar också upp frågor om upphovsrätt, privatkopieringsersättning och det civilrättsliga sanktionsdirektivet.

Behandlade dokument

10

Förslagspunkter

5

Reservationer

1 

Justering

2015-03-05

Bordläggning

2015-03-17

Debatt

2015-03-18

Beslut

2015-03-18