Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen, som handlar om Riksrevisionens rapport om förändrade inkomstskatteregler 2011–2023.

Riksrevisionen har granskat om regeringen har gett en bra bild av hur föreslagna ändringar av jobbskatteavdraget och andra skatteregler för inkomst skapar förutsättningar för en hög sysselsättning, fler arbetade timmar och ett rättvist fördelat välstånd.

Riksrevisionens övergripande slutsats är att regeringen har gett en ofullständig och delvis förskönad bild och lämnar rekommendationer om hur exempelvis konsekvensanalyserna i propositioner med skatteförslag kan förbättras. Bland annat rekommenderas regeringen att redovisa effekter på sysselsättning och antal arbetade timmar oavsett i vilken riktning effekterna pekar. En annan rekommendation är att redovisa kvalitativa effektbedömningar i de fall det inte är möjligt med kvantitativa beräkningar.

Regeringen instämmer delvis i Riksrevisionens iakttagelser och anser att de rekommendationer som lämnas är rimliga och viktiga.

Riksdagen lägger regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutar ärendet.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

8, 33 minuter

Justering

2024-03-21

Bordläggning

2024-04-02

Debatt

2024-04-03

Beslut

2024-04-04

Riksdagen sa nej till cirka 60 förslag om företag, kapital och fastighet i motioner från den allmänna motionstiden 2023. Riksdagen hänvisar bland annat till att riksdagen redan har tagit ställning i de aktuella frågorna eller att utredningar pågår.

Behandlade dokument

38

Förslagspunkter

14

Reservationer

23 

Anföranden och repliker

20, 88 minuter

Justering

2024-03-21

Bordläggning

2024-04-02

Debatt

2024-04-03

Beslut

2024-04-03

Riksdagen sa nej till cirka 90 förslag om punktskatter och tullfrågor. Motionerna har inkommit under den allmänna motionstiden 2023 och handlar bland annat om skatterna på el, bränsle, fordon, kemikalier, alkohol, tobak och flygresor. Förslagen handlar också om Tullverkets befogenheter och verksamhet.

Att riksdagen avslog motionerna beror bland annat på pågående arbete och att utskottet redan tagit ställning i vissa frågor.

Behandlade dokument

52

Förslagspunkter

11

Reservationer

22 

Anföranden och repliker

24, 78 minuter

Justering

2024-04-09

Bordläggning

2024-04-16

Debatt

2024-04-17

Beslut

2024-04-18

Riksdagen sa nej till cirka 90 förslag i motioner om ekonomisk familjepolitik som inkommit under den allmänna motionstiden 2023.

Motionerna handlar bland annat om de reserverade dagarna i föräldraförsäkringen, överlåtelse av föräldrapenningen, flerbarnstillägget i barnbidraget och bostadsbidraget.

Riksdagen hänvisar till planerade och redan vidtagna åtgärder samt till pågående arbete inom området.

Behandlade dokument

34

Förslagspunkter

14

Reservationer

29 

Anföranden och repliker

32, 115 minuter

Justering

2024-04-11

Bordläggning

2024-04-16

Debatt

2024-04-17

Beslut

2024-04-18

Riksdagen sa ja till regeringens förslag till ändring i socialförsäkringsbalken. Förslagen innebär att Försäkringskassan och Pensionsmyndigheten ska få utökade möjligheter att använda personuppgifter i sitt kontrollarbete, i samband med underrättelser till och från myndigheter och vid polisanmälningar.

Försäkringskassan och Pensionsmyndigheten ska också få lämna ut personuppgifter digitalt, så länge det inte strider mot bestämmelser om sekretess och krav på säkerhet. Bestämmelser föreslås också för att minska intrånget i den personliga integriteten som förslagen kan komma att innebära.

Förslagen berör flera bestämmelser i 14 kap. socialförsäkringsbalken varför kapitlet upphävs och ersätts med ett nytt kapitel med samma namn och nummer som tidigare. Lagändringarna börjar gälla den 15 februari 2024.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

2, 5 minuter

Justering

2024-01-18

Bordläggning

2024-01-23

Debatt

2024-01-24

Beslut

2024-01-24

Skatteutskottet föreslår att riksdagen säger ja till regeringens förslag om att höja punktskatten på spel från 18 till 22 procent av vinsten för varje beskattningsperiod. En beskattningsperiod är en kalendermånad.

Lagändringen föreslås börja gälla den 1 juli 2024.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Justering

2024-04-16

Bordläggning

2024-04-24

Debatt

2024-04-25

Beslut

2024-04-25

Riksdagen sa ja till regeringens förslag till nya regler för hanteringen av elstöd till företag. Reglerna behövs för att Skatteverket ska kunna handlägga stödet.

Förslagen handlar bland annat om att den som har fått elstöd beviljat ska få det reglerat på sitt skattekonto. Om det finns ett överskott på kontot ska det beloppet automatiskt betalas ut. Den som har fått stödet med ett felaktigt belopp ska betala tillbaka.

Den nya lagen ska börja gälla den 8 maj 2023.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

20, 58 minuter

Justering

2023-04-26

Bordläggning

2023-04-28

Debatt

2023-05-02

Beslut

2023-05-03

Riksdagen sa nej till cirka 20 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2022. Förslagen handlar bland annat om förändringar av mervärdesskattesatser, utredningar av effekter och förändringar av mervärdesskatten samt olika undantag från skattskyldighet på mervärdesskatteområdet.

Behandlade dokument

17

Förslagspunkter

4

Reservationer

7 

Anföranden och repliker

11, 36 minuter

Justering

2023-03-30

Bordläggning

2023-04-18

Debatt

2023-04-19

Beslut

2023-04-20

Riksdagen sa nej till 80 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2022 om punktskatt och tull. Riksdagen hänvisar bland annat till att utredningar och beredningar pågår och till att riksdagen redan har tagit ställning i dessa frågor.

Motionerna handlar bland annat om skatterna på el, bränsle, fordon, kemikalier, alkohol, tobak, flygresor, avfall och plastbärkassar, om Tullverkets befogenheter och verksamhet samt om betalning av tull och importskatter.

Behandlade dokument

49

Förslagspunkter

13

Reservationer

26 

Anföranden och repliker

20, 85 minuter

Justering

2023-04-13

Bordläggning

2023-04-18

Debatt

2023-04-19

Beslut

2023-04-20

Riksdagen sa nej till cirka 90 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2022 om migrationsfrågor. Detta främst med hänvisning till gällande bestämmelser och pågående arbete.

Motionerna handlar bland annat om uppehållstillstånd för skyddsbehövande, mottagande av asylsökande, asylprocessen, anhöriginvandring och medborgarskap.

Behandlade dokument

35

Förslagspunkter

12

Reservationer

23 

Anföranden och repliker

62, 179 minuter

Justering

2023-03-30

Bordläggning

2023-04-18

Debatt

2023-04-19

Beslut

2023-04-20

Riksdagen sa nej till cirka 160 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2022 om socialförsäkringsfrågor. Riksdagen hänvisar främst till pågående arbete.

Motionerna handlar bland annat om åtgärder mot välfärdsbrott, trygghetssystem för företagare och studerande, sjukförsäkring och rehabilitering, aktivitets- och sjukersättning och arbetsskadeersättning.

Behandlade dokument

50

Förslagspunkter

21

Reservationer

40 

Anföranden och repliker

42, 118 minuter

Justering

2023-04-13

Bordläggning

2023-04-18

Debatt

2023-04-19

Beslut

2023-04-20

Riksdagen sa ja till regeringens förslag till lagändringar som behövs för att anpassa svensk rätt till EU:s nya system för reseuppgifter och resetillstånd. De bygger på en EU-förordning som gäller direkt som lag i Sverige. Lagändringarna ska börja gälla den dag som regeringen bestämmer.

Systemet syftar till att öka säkerheten inom Schengenområdet och är ett verktyg i det brottsbekämpande arbetet. Det innebär att tredjelandsmedborgare som inte behöver visum för kortare vistelser kommer att behöva ha resetillstånd för att få passera de yttre gränserna till Schengenområdet. EU kommer att få bättre möjlighet att hindra tredjelandsmedborgare som är en säkerhetsrisk att de reser in och vistas i medlemsländerna. Risken för olaglig invandring eller en hög epidemirisk minskar också.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2023-05-11

Bordläggning

2023-05-23

Debatt

2023-05-24

Beslut

2023-05-24

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ändringar i lagen om trängselskatt.

Förslaget innebär att trängselskatt ska tas ut för resor på nya gator med anledning av utbyggnaden av Hagastaden i Stockholm. Kartan med placering av betalstationer ändras genom att ringen som avser betalstationen Solnabron flyttas åt nordöst för att täcka in de nya gatorna.

Skatten bör tas ut för resor på de nya gatorna från och med att de öppnar för trafik. Eftersom det för närvarande inte är möjligt att säga exakt när detta kommer att ske, ska lagändringarna börja gälla den dag som regeringen bestämmer.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2023-05-23

Bordläggning

2023-05-29

Debatt

2023-05-30

Beslut

2023-05-31

Riksdagen sa ja till regeringens föreslag om en ny lag om mervärdesskatt, så kallad moms. Lagen innebär en anpassning till EU:s mervärdesskattedirektiv. Lagen ska också bland annat tydliggöra vad som gäller när ideella föreningar säljer tjänster internt.

Riksdagen har tidigare, i ett tillkännagivande, pekat på att det rått oklarheter kring vad som gäller när ideella föreningar säljer tjänster internt. Idag är ideella föreningar, så som idrottsrörelsen, studieförbund och registrerade trossamfund, undantagna från kravet på att betala moms. Detta kan även gälla när en fristående grupp inom en förening säljer en tjänst internt. Exempelvis kan det handla om en stor organisation, där flera föreningar ingår, som har en gemensam avdelning som säljer it-support till föreningarna.

Om tjänsten istället hade kunnat köpas på marknaden, kan det dock bedömas som att undantaget från moms leder till en snedvridning av konkurrensen. I sådana fall får undantaget från moms inte tillämpas. De interna försäljningarna bedöms då som momspliktiga. Riksdagen uppmanade i sitt tillkännagivande regeringen att utreda hur frågan kan lösas utan att orsaka en snedvridning av konkurrensen, och utan att öka risken för fusk med mervärdesskattesystemet.

Den nya lagen innebär en anpassning till EU:s mervärdesskattedirektiv, och ska därför inte kunna tillämpas snävare än direktivet. Enligt EU-domstolens praxis ska hänsyn tas till syftet med undantaget från momsplikten, nämligen att stödja civilsamhället. Undantaget får inte tolkas så restriktivt att det förlorar sin effekt. I vissa fall kan den nya lagen innebära att undantaget från momsplikten tillämpas annorlunda.

Riksdagen välkomnar den nya lagen, och konstaterar att regeringen därmed har tillgodosett tillkännagivandet.

Den nya lagen och lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2023.

Behandlade dokument

5

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

8, 50 minuter

Justering

2023-04-13

Bordläggning

2023-04-19

Debatt

2023-04-20

Beslut

2023-04-20

Riksdagen sa nej till ett sjuttiotal förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2022 om skatteförfarande. Anledningen är bland annat att arbete redan pågår i de frågor motionerna tar upp.

I motionerna finns ett flertal förslag om att synliggöra skatter och avgifter medan andra förslag gäller F-skatt, kontrolluppgifter och deklarationsfrågor. Ytterligare förslag gäller skatte- och avgiftskontroll, bland annat om en nationell handlingsplan mot skattefusk, svartjobb och förstärkta insatser mot skattefusk. En rad förslag gäller reglerna om certifierade kassaregister, personalliggare och personligt betalningsansvar för bolagsföreträdare.

Utskottet behandlar även förslag som rör reglerna om anstånd med att betala skatt, ersättning för kostnader i skattemål, rättssäkerhet i skattemål, förseningsavgifter, minskad skatteadministration för företag samt skatteavtal.

Behandlade dokument

37

Förslagspunkter

13

Reservationer

23 

Anföranden och repliker

16, 65 minuter

Justering

2023-03-21

Bordläggning

2023-05-05

Debatt

2023-05-09

Beslut

2023-05-10

Riksdagen sa nej till ett tjugotal förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2022 om arbetskraftsinvandring. Riksdagen hänvisar till det pågående reformarbetet på området, gällande bestämmelser och uppdrag som lämnats till Migrationsverket.

Motionerna handlar om arbetskraftsinvandring, forskning och studier.

Behandlade dokument

15

Förslagspunkter

2

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

56, 146 minuter

Justering

2023-04-20

Bordläggning

2023-05-03

Debatt

2023-05-04

Beslut

2023-05-10

Riksdagen sa nej till cirka 80 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2022.

Förslagen handlar exempelvis om föräldraförsäkring, barnbidrag, underhållsstöd och bostadsbidrag.

Behandlade dokument

33

Förslagspunkter

12

Reservationer

26 

Anföranden och repliker

48, 117 minuter

Justering

2023-04-20

Bordläggning

2023-05-03

Debatt

2023-05-04

Beslut

2023-05-04

Riksdagen riktade en uppmaning, ett så kallat tillkännagivande, till regeringen om att förtydliga lagen om investeringssparkonto. Ett investeringssparkonto är en sparform som schablonbeskattas, vilket betyder att skatten inte baseras på den faktiska avkastningen utan på en årlig skatt som beräknas på värdet av tillgångarna på kontot.

Riksdagen anser att det idag finns begränsade möjligheter för sparare att föra in aktier som tecknats i samband med en börsintroduktion eller en nyemission direkt på ett investeringssparkonto. Enligt dagens regelverk måste man ha sitt investeringssparkonto hos det emissionsinstitut som hanterar börsintroduktionen för att få in sina aktier direkt. Har man sitt investeringssparkonto hos en annan part måste aktierna gå via en aktiedepå eller värdepapperskonto in på investeringssparkontot. Vid en sådan överföring anses aktierna därmed vara skattemässigt avyttrade, det vill säga sålda och eventuell kapitalvinst måste tas upp och kapitalförlust dras av. Förtydligandet innebär att innehavare av investeringssparkonton ska behandlas lika och därmed kunna delta i fler nyemissioner

Tillkännagivandet kom i samband med att riksdagen behandlade motioner som inkommit under allmänna motionstiden 2022.

Riksdagen sa nej till övriga motioner om företag, kapital och fastigheter. Riksdagen anser bland annat att arbete redan pågår inom de områden som motionerna tar upp.

Behandlade dokument

33

Förslagspunkter

13

Reservationer

18 

Anföranden och repliker

28, 90 minuter

Justering

2023-04-20

Bordläggning

2023-05-10

Debatt

2023-05-11

Beslut

2023-05-24

För att hantera de hastigt ökade energipriserna har EU beslutat om ett så kallat solidaritetsbidrag. Tanken är att företag inom unionen som sysslar med fossila bränslen, och gör stora vinster ska betala ett solidaritetsbidrag.

Pengarna ska användas av medlemsstaterna för att kunna betala ut ekonomiskt stöd till privatpersoner och företag som drabbats hårt av höga energipriser. I Sverige föreslår regeringen en tillfällig skatt på extraordinära vinter för vissa företag inom den fossila sektorn. Den tillfälliga skatten ska motsvara EU:s solidaritetsbidrag och tas ut under 2023.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om en tillfällig skatt som ska lindra de höga energiprisernas konsekvenser. Den tillfälliga lagen börjar gälla den 1 januari 2023.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

8, 22 minuter

Justering

2022-12-15

Bordläggning

2022-12-20

Debatt

2022-12-21

Beslut

2022-12-21

Skatteverket ska få bättre möjligheter att minska mängden fel och fusk i folkbokföringen. Detta för att kunna motverka brottslighet som riktas mot bland annat välfärdssystemen. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Genom lagändringarna får Skatteverket behandla personuppgifter för att göra dataanalyser och urval i syfte att förebygga, förhindra och upptäcka felaktiga uppgifter i folkbokföringen. Myndigheten ska rikta in sig på områden med hög risk för fel och fusk och där man kan uppnå bästa möjliga effekt.

För de uppgifter som samlas in för analys och urval införs en ny reglering, som bland annat syftar till att minska det intrång i den personliga integriteten som förslagen kan innebära. Till exempel införs särskilda regler om längsta tid för behandling av personuppgifter samt ett starkt sekretesskydd.

Lagändringarna som gäller dataanalyser och urval och ändringen i lagen om riskskatt för kreditinstitut börjar gälla den 1 maj 2023. Övriga lagändringar börjar gälla den 1 september 2023.

Behandlade dokument

18

Förslagspunkter

7

Reservationer

9 

Anföranden och repliker

13, 54 minuter

Justering

2023-03-21

Bordläggning

2023-03-28

Debatt

2023-03-29

Beslut

2023-03-29