Sök

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen, som handlar om Riksrevisionens rapport om skyddsutrustning under coronapandemin. Enligt rapporten har regeringen och myndigheterna inte på ett effektivt sätt säkrat tillgången till personlig skyddsutrustning i kommuner och regioner. Riksrevisionen rekommenderar bland annat att regeringen förtydligar för myndigheterna hur de behöver förbereda sig för kriser, och ger Socialstyrelsen möjlighet att hämta in information om kommunernas och regionernas beredskapslager med sjukvårdsmateriel.

Enligt regeringen utgör Riksrevisionens rapport ett värdefullt underlag i det fortsatta arbetet med att säkra Sveriges tillgång till skyddsutrustning och annan sjukvårdsmateriel samt läkemedel. Flera åtgärder har vidtagits som ligger i linje med Riksrevisionens rekommendationer, och ytterligare åtgärder kan vidtas om det behövs.

Riksdagen håller med regeringen i bedömningen av Riksrevisionens rapport, och välkomnar att regeringen ska följa det arbete som har påbörjats. Därmed lägger riksdagen skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutar ärendet.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2023-02-07

Bordläggning

2023-02-15

Debatt

2023-02-16

Beslut

2023-02-22

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen. Den handlar om Riksrevisionens granskning av Läkemedelsverkets tillsyn över öppenvårdapotek och partihandeln med läkemedel. Rapporten omfattar tillsyn av Läkemedelsverket, Inspektionen för vård och omsorg (Ivo) och Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket (TLV).

Riksrevisionens slutsats är att den tillsyn som staten gör över apoteksområdet och handel med läkemedel inte är effektiv. Detta kan leda till att både apotek och de som köper och säljer läkemedel riskerar att driva verksamhet som inte lever upp till lagkraven. Konsekvensen kan då bli att patientsäkerheten blir lidande och att utgifterna för staten och regionerna blir onödigt stora.

I skrivelsen välkomnar regeringen granskningen och ställer sig positiv till flera av de förslag till åtgärder som Riksrevisionen lämnar. Bland annat menar regeringen att det finns skäl att överväga om det bör införas bestämmelser som hindrar apotek från att ta ut överpriser på läkemedel som inte ingår i läkemedelsförmånerna men subventioneras av staten eller regionerna och på specialkost till barn.

Riksdagen delar i stort regeringens bedömningar och menar att det är centralt att tillsyn kan göras effektivt. Med detta lade riksdagen skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

5

Reservationer

5 

Anföranden och repliker

23, 65 minuter

Justering

2023-02-07

Bordläggning

2023-02-15

Debatt

2023-02-16

Beslut

2023-02-22

Riksdagen sa nej till regeringens förslag om ändrade förutsättningar när regioner tecknar avtal med privata vårdgivare som även har försäkringsbolag som uppdragsgivare. Regeringens förslag gäller förändringar i hälso- och sjukvårdslagen och innebär att det ska framgå i avtalet hur det säkerställs att den privata vårdgivarens övriga uppdrag inte har en negativ inverkan på den vård som utförs på uppdrag av regionen.

Riksdagen sa ja till förslaget i hälso- och sjukvårdslagen om att rehabilitering ska ingå i primärvårdens grunduppdrag.

Riksdagen sa ja till förslaget om ändring i patientsäkerhetslagen, som innebär att Inspektionen för vård och omsorg (Ivo) ska få förelägga, det vill säga beordra, den vårdgivare som inte har anmält sig till Ivo:s vårdregister att göra det. Ett sådant föreläggande kan förenas med vite, det vill säga böter.

Lagändringarna i patientsäkerhetslagen träder i kraft den 1 juli 2023. Lagändringen i hälso- och sjukvårdslagen träder i kraft den 1 januari 2024.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

4

Reservationer

4 

Anföranden och repliker

32, 98 minuter

Justering

2022-12-08

Bordläggning

2023-01-24

Debatt

2023-01-25

Beslut

2023-01-25

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om en ny biobankslag. Lagen ska reglera hur prover av identifierbart humanbiologiskt material ska få samlas in, bevaras och användas i en biobank.

Den nya biobankslagen får ett utökat tillämpningsområde jämfört med nuvarande lagstiftning. Detta då den ska tillämpas direkt på proverna, och inte på biobankerna som proverna förvaras i.

Utöver den nya lagstiftningen uppmanar riksdagen, genom ett tillkännagivande, regeringen att se över reglerna när det gäller forskning på prover från personer som inte kan fatta egna beslut.

Syftet med en sådan översyn är att säkerställa att lagen medger att prover i vissa fall och under vissa förutsättningar ska kunna bevaras för att användas i forskning samtidigt som ett tillfredsställande integritetsskydd tillgodoses.

Den nya lagen och övriga lagändringar börjar gälla den 1 juli 2023.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Anföranden och repliker

6, 21 minuter

Justering

2022-12-13

Bordläggning

2023-01-24

Debatt

2023-01-25

Beslut

2023-01-25

Riksdagen har hanterat två skrivelser från den förra regeringen. I skrivelserna berättar den regeringen vilka förändringar den gjort inom hälso- och sjukvårdsområdet, för att möta de uppmaningar som riksdagen riktat till regeringen. Bland annat handlar uppmaningarna om att öka antalet vårdplatser, korta vårdköerna och främja valfrihet i vården.

Riksdagen håller med regeringen om att uppmaningarna inte är fullt tillgodosedda.

Riksdagen lade regeringens skrivelser till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

5

Förslagspunkter

4

Reservationer

6 

Anföranden och repliker

44, 130 minuter

Justering

2022-11-17

Bordläggning

2022-11-22

Debatt

2022-11-23

Beslut

2022-11-23

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att senarelägga krav på anslutning till den nationella läkemedelslistan. Kravet gäller den som bedriver verksamhet inom hälso- och sjukvården som innefattar ordination och förskrivning av läkemedel eller andra varor.

Tidigare har beslutats att kravet ska införas 1 maj 2023, nu föreslår regeringen att kravet istället ska införas 1 december 2025. Förslaget innebär också att E-hälsomyndighetens informationsskyldighet i vissa fall ska gälla från den 1 december 2025.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2023-03-23

Bordläggning

2023-03-28

Debatt

2023-03-29

Beslut

2023-03-29

Riksdagen har behandlat ett förslag från regeringen, som ska tydliggöra vad som gäller när personuppgifter används inför klinisk forskning. Lagändringarna ger ett rättsligt stöd för att kunna göra en så kallad antalsberäkning. Det innebär att en beräkning görs av hur många personer som uppfyller kriterierna för att kunna delta i en studie.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna ska gälla från 1 maj 2023.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2023-03-16

Bordläggning

2023-03-22

Debatt

2023-03-23

Beslut

2023-03-23

Riksdagen sa nej till de cirka 90 förslagen i motioner som kommit in under den allmänna motionstiden 2022, framförallt med hänvisning till pågående arbete.

Förslagen i motionerna handlar bland annat om äldres rättigheter, äldreomsorgens organisation och finansiering, personalkontinuitet och villkor, språkkrav för personal i äldreomsorgen samt näring och måltider för de äldre.

Behandlade dokument

23

Förslagspunkter

22

Reservationer

45 

Anföranden och repliker

36, 95 minuter

Justering

2023-03-09

Bordläggning

2023-03-15

Debatt

2023-03-16

Beslut

2023-03-22

Riksdagen har behandlat regeringens skrivelse om Allmänna arvsfondens förvaltning och hur Arvsfondsdelegationen har fördelat pengar från fonden under 2021.

Riksdagen håller med regeringen om att pengar från Allmänna arvsfonden har fördelats på ett bra sätt och i linje med fondens ändamål och prioriterade områden.

Också under coronapandemin menar regeringen att Arvsfondsdelegationen huvudsakligen lyckades fullgöra sitt uppdrag, även om ansökningarna minskade under 2021. Med bland annat minskningen som bakgrund anser regeringen att det är viktigt att fortsätta arbetet med att öka kännedomen och kunskapen om arvsfonden. Riksdagen delar regeringens bedömning att det finns ett fortsatt behov av att öka antalet ansökningar i hela landet och att de positiva resultat som projekten genererar sprids nationellt.

Allmänna arvsfondens kapital kommer främst från arv från personer som avlider utan att efterlämna make, maka eller närmare släktingar än kusiner och inte har testamenterat egendomen till någon annan.

Arvsfondsdelegationen är den myndighet som bland annat tar beslut om och följer upp de projekt som får pengar av Allmänna arvsfonden.

Riksdagen sa nej till en motion inom området och lade med detta skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

2, 7 minuter

Justering

2022-11-17

Bordläggning

2022-11-22

Debatt

2022-11-23

Beslut

2022-11-23

Riksdagen sa nej till cirka 80 förslag i motioner som inkommit under den allmänna motionstiden 2022. Motionerna handlar bland annat om den övergripande politiken för alkohol, narkotika, dopning, tobak och spel om pengar, den så kallade ANDTS-politiken. Riksdagen pekar på att det redan pågår ett arbete för att se över ANDTS-politiken.

Andra förslag handlar om att förändra alkohollagstiftningen, bland annat gällande regelverket för serveringstillstånd. Även i detta fall hänvisar riksdagen till det arbete som redan pågår.

Behandlade dokument

53

Förslagspunkter

17

Reservationer

18 

Anföranden och repliker

48, 125 minuter

Justering

2023-03-16

Bordläggning

2023-03-22

Debatt

2023-03-23

Beslut

2023-03-29

Riksdagen sa ja till regeringens lagförslag om att förtydliga krav på vårdgivare som bedriver hälso- och sjukvårdsverksamhet. Det handlar om att de måste tillhandahålla sjukvårdsprodukter som behövs för att kunna ge god vård. Med sjukvårdsprodukter avses läkemedel, medicintekniska produkter, personlig skyddsutrustning, livsmedel för speciella medicinska ändamål och tillverkningsmaterial.

Förslagen innebär också att öppenvårdsapotek har en skyldighet att lagerhålla läkemedel och partihandlare har en leveransskyldighet gentemot sjukhusapotek. En sanktionsavgift införs för de företag som inte meddelar Läkemedelsverket om att försäljningen av ett läkemedel upphör tillfälligt eller permanent. Uppgift om eventuell brist i tillgången på läkemedel eller medicinteknisk produkt föreslås kunna bli skyddad av sekretess när uppgiften överförs från Läkemedelsverket till regioner eller kommuner i samband med utredning.

Lagändringarna ska börja gälla den 1 juli 2023.

Riksdagen sa också ja till regeringens förlag om att det statliga bolaget Apotek Produktion & Laboratorier AB får ett utökat samhällsuppdrag. Det innebär att bolaget ska upprätthålla sin verksamhet även under fredstida kriser, höjd beredskap och ytterst krig. Det kan till exempel vara att säkerställa tillgången på aktiva substanser, hjälpämnen och förpackningsmaterial för produkter som behövs för vård som inte kan vänta.

Behandlade dokument

5

Förslagspunkter

7

Reservationer

7 

Anföranden och repliker

32, 90 minuter

Justering

2023-03-30

Bordläggning

2023-04-11

Debatt

2023-04-12

Beslut

2023-04-13

Totalt cirka 110,4 miljarder kronor ur statens budget för 2023 går till utgiftsområdet hälsovård, sjukvård och social omsorg. Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen för 2023 om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas.

Mest pengar, cirka 34,4 miljarder kronor, går till bidrag för läkemedelsförmånerna, cirka 24,6 miljarder kronor går till kostnader för statlig assistansersättning och drygt 18,1 miljarder kronor går till bidrag till folkhälsa och sjukvård.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om vissa bemyndiganden om ekonomiska åtaganden samt om godkännande av en investeringsplan. Riksdagen sa nej till alternativa budgetförslag i motioner.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 13 december 2022. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

Behandlade dokument

10

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

67, 186 minuter

Justering

2022-12-13

Bordläggning

2022-12-14

Debatt

2022-12-15

Beslut

2022-12-20

För att hantera de hastigt ökade energipriserna har EU beslutat om ett så kallat solidaritetsbidrag. Tanken är att företag inom unionen som sysslar med fossila bränslen, och gör stora vinster ska betala ett solidaritetsbidrag.

Pengarna ska användas av medlemsstaterna för att kunna betala ut ekonomiskt stöd till privatpersoner och företag som drabbats hårt av höga energipriser. I Sverige föreslår regeringen en tillfällig skatt på extraordinära vinter för vissa företag inom den fossila sektorn. Den tillfälliga skatten ska motsvara EU:s solidaritetsbidrag och tas ut under 2023.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om en tillfällig skatt som ska lindra de höga energiprisernas konsekvenser. Den tillfälliga lagen börjar gälla den 1 januari 2023.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

8, 22 minuter

Justering

2022-12-15

Bordläggning

2022-12-20

Debatt

2022-12-21

Beslut

2022-12-21

Skatteverket ska få bättre möjligheter att minska mängden fel och fusk i folkbokföringen. Detta för att kunna motverka brottslighet som riktas mot bland annat välfärdssystemen. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Genom lagändringarna får Skatteverket behandla personuppgifter för att göra dataanalyser och urval i syfte att förebygga, förhindra och upptäcka felaktiga uppgifter i folkbokföringen. Myndigheten ska rikta in sig på områden med hög risk för fel och fusk och där man kan uppnå bästa möjliga effekt.

För de uppgifter som samlas in för analys och urval införs en ny reglering, som bland annat syftar till att minska det intrång i den personliga integriteten som förslagen kan innebära. Till exempel införs särskilda regler om längsta tid för behandling av personuppgifter samt ett starkt sekretesskydd.

Lagändringarna som gäller dataanalyser och urval och ändringen i lagen om riskskatt för kreditinstitut börjar gälla den 1 maj 2023. Övriga lagändringar börjar gälla den 1 september 2023.

Behandlade dokument

18

Förslagspunkter

7

Reservationer

9 

Anföranden och repliker

13, 54 minuter

Justering

2023-03-21

Bordläggning

2023-03-28

Debatt

2023-03-29

Beslut

2023-03-29

Riksdagen sa ja till regeringens förslag på höjd moms för reparationer av cyklar, skor, lädervaror, kläder och hushållslinne från 6 procent till 12 procent. Syftet är att öka enhetligheten i skattesystemet.

Genom den föreslagna skattehöjningen blir skillnaden i skatteuttag mindre mellan dessa reparationstjänster och övriga reparationstjänster som omfattas av normalskattesatsen 25 procent. Regeringen anser att momsen är en effektiv skatt som bör värnas som intäktskälla för staten och att utgångspunkten därför bör vara enhetlig moms och tillämpning av normalskattesatsen.

De nya reglerna börjar gälla den 1 april 2023.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

11, 35 minuter

Justering

2023-02-16

Bordläggning

2023-02-21

Debatt

2023-02-22

Beslut

2023-02-22

Stämpelskatt ska tas ut vid förvärv av fast egendom eller tomträtter som görs genom den nya delningsformen delning av aktiebolag genom separation. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Stämpelskatt är den skatt som betalas när man gör vissa typer av förvärv av fast egendom och även när man tar ut en inteckning i fastigheten. En delning genom separation innebär att en del av det överlåtande bolagets tillgångar och skulder övertas av ett eller flera bolag utan att det överlåtande bolaget upplöses.

Detta är följdändringar till tidigare riksdagsbeslut om nya regler för bolags rörlighet inom EU som ska börja gälla den 31 januari 2023.

Lagändringarna ska börja gälla den 31 januari 2023 och tillämpas på förvärv som görs efter den 30 januari 2023.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2022-12-15

Bordläggning

2022-12-20

Debatt

2022-12-21

Beslut

2022-12-21

Särskilda bestämmelser införs för leveranser av beskattat fartygsbränsle från Sverige till ett annat EU-land till havs. Om det beskattade bränslet tas emot i ett annat EU-land och ska användas i fartyget kan det vara skattefritt. Detta innebär att det finns möjlighet att få återbetalning av skatt vid leveranser av vissa bränslen till havs utanför Sverige.

Enligt de nya reglerna krävs ett godkännande av Skatteverket för att kunna få skatten återbetald. Lagförslaget innebär också att det i dessa fall finns möjligheter att slippa använda det nya förfarandet för beskattade varor. Den som är godkänd ska bokföra alla leveranser som utförts enligt dessa nya bestämmelser, annars kan godkännandet från Skatteverket återkallas.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Dessa lagändringar börjar gälla den 1 januari och den 13 februari 2023.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2022-10-27

Bordläggning

2022-11-08

Debatt

2022-11-09

Beslut

2022-11-09

Riksdagen ställer sig bakom förslaget till en ny lag om samordningsnummer och även till ändringar i bland annat folkbokföringslagen och folkbokföringsdatabaslagen. Syftet är att stärka systemet för samordningsnummer genom att till exempel öka kraven på de identitetskontroller som görs innan man ger ett samordningsnummer till en person.

Ett samordningsnummer är en identitetsbeteckning för personer som inte är eller har varit folkbokförda i Sverige, men som ändå har behov av att ha kontakt med svenska myndigheter eller andra delar av samhället. Personer som folkbokförs i Sverige tilldelas i stället ett personnummer.

Samordningsnummer delas upp i olika nivåer beroende vilken identitetskontroll som gjorts innan. Idag finns det två nivåer. Med den nya lagen ska ett samordningsnummer kunna ges i tre olika nivåer. För att få den högsta nivån ska personen kunna styrka sin identitet med giltiga identitetshandlingar och även personligen infinna sig på plats vid ansökningstillfället. Identitetshandlingarna ska även kunna begäras in för kontroll av de biometriska uppgifter som finns lagrade i dessa handlingar.

Förslaget innebär också att Skatteverket tar över ansvaret för bland annat identitetskontroller när ett samordningsnummer ska tilldelas en person. Andra myndigheter ska underrätta Skatteverket om det kan antas att en uppgift är felaktig i folkbokföringsdatabasen när det gäller personer med samordningsnummer.

Förslaget innehåller även en begränsning av det undantag från folkbokföring som gäller för personer som är lokalanställda vid utländska ambassader eller konsulat i Sverige.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Lagändringarna som gäller lokalanställda vid ambassader och konsulat ska börja gälla den 1 januari 2023 och övriga den 1 september 2023.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

7

Reservationer

6 

Anföranden och repliker

12, 49 minuter

Justering

2022-11-24

Bordläggning

2022-11-29

Debatt

2022-11-30

Beslut

2022-11-30

Regeringen har lagt fram ett förslag som innebär att svenska så kallade plattformsoperatörer ska lämna uppgifter om vad de personer tjänar som använder plattformarna för att sälja varor eller tjänster. Uppgifterna ska rapporteras till skattemyndigheten i det land där plattformsoperatören har sin hemvist. Därmed genomförs ett EU-direktiv om administrativt samarbete i fråga om beskattning i Sverige.

Dessutom genomförs OECD:s motsvarande regler, som ska användas vid informationsutbyte mellan Sverige och länder utanför EU om samma typ av uppgifter som EU-direktivet tar upp.

Det införs även regler som syftar till att ytterligare förbättra det administrativa samarbetet mellan EU:s medlemsländer när det gäller direktbeskattning.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. De nya reglerna börjar i huvudsak att gälla den 1 januari 2023. Bestämmelser om gemensamma revisioner börjar dock att gälla först den 1 januari 2024.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

7, 21 minuter

Justering

2022-11-24

Bordläggning

2022-11-29

Debatt

2022-11-30

Beslut

2022-11-30

Riksdagen sa nej till regeringens förslag att justera två skatter i relation till utvecklingen av bruttonationalprodukten (BNP), en så kallad BNP-indexering. Regeringens förslag gäller skatt på kemikalier i viss elektronik och skatt på förbränning av avfall. Förändringen som regeringen föreslår skulle innebära att skatterna justeras med hänsyn till både förändringar i konsumentprisindex (KPI) och utvecklingen av bruttonationalprodukten (BNP).

Riksdagen menar att de utvärderingar som gjorts av skatterna har visat att de inte har varit tillräckligt effektiva för att nå de mål som varit syftet med dem. Riksdagen påpekar också att regeringen har föreslagit att skatten på förbränning av avfall ska avskaffas i januari 2023. Mot bakgrund av detta sa riksdagen nej till regeringens förslag om att räkna om dessa skatter utifrån BNP-index.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

2

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

8, 53 minuter

Justering

2022-10-20

Bordläggning

2022-10-25

Debatt

2022-10-26

Beslut

2022-10-26