Sök

Riksdagen sade på förslag från justitieutskottet ja till en lagteknisk justering i brottsbalken.

Förslagspunkter

1

Beredning

2005-11-03

Justering

2005-11-22

Debatt

2005-11-29

Beslut

2005-11-30

Tjänstemän vid Kustbevakningen ska, på samma sätt som polisen, i enklare fall få besluta om böter, det vill säga föreläggande av ordningsbot. Syftet är att förseelser till sjöss ska kunna handläggas mer effektivt och att polisen ska kunna använda sina resurser till annat. Vidare ska bestämmelserna om jäv i rättegångsbalken för åklagare även gälla för Kustbevakningens, Skatteverkets och Tullverkets anställda i den brottsbekämpande verksamheten. Syftet är att säkerställa objektivitet i myndigheternas brottsbekämpande verksamhet. Lagändringarna börjar gälla den 1 april 2006.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2006-01-24

Debatt

2006-02-01

Beslut

2006-02-01

En ny lag ska ge livstidsdömda rätt att ansöka om tidsbestämt straff. Ansökningarna ska prövas i domstol. Den nya lagen ska skapa ett klarare och tydligare system för både livstidsdömda och kriminalvården. Samtidigt stärks de livstidsdömdas rättssäkerhet. Med dagens system får regeringen, enligt grundlagen, genom nåd omvandla en livstidsdom till ett tidsbestämt straff. Ingen kan kräva att bli benådad eller att få ta del av skälen till ett beslut om nåd. Antalet livstidsdomar ökar stadigt. En anledning kan vara en lagändring 1992 som minskade möjligheterna att döma till rättspsykiatrisk vård. För närvarande avtjänar cirka 140 personer fängelse på livstid, samtliga för mord. Den nya lagen börjar gälla den 1 november 2006.

Behandlade dokument

14

Förslagspunkter

5

Reservationer

3 

Justering

2006-01-24

Debatt

2006-02-01

Beslut

2006-02-01

DNA-tekniken ska kunna användas oftare för att klara upp brott. Det innebär ett regeringsförslag som riksdagen sagt ja till. Riksdagen poängterar vikten av att fler brott klaras upp. DNA-tekniken ökar den möjligheten. Med de nya bestämmelserna har polisen möjlighet att ta DNA-prov på alla som skäligen kan misstänkas för brott där straffet kan bli fängelse. Dessutom kommer polisen också att kunna ta DNA-prov på personer som inte själva är skäligen misstänkta för ett brott men där det finns synnerliga skäl att anta att provtagningen är av betydelse i en brottsutredning. Fler DNA-profiler kommer med de nya reglerna att kunna sparas i DNA-registret. Alla som dömts till annat straff än böter får registreras. Dessutom får en person som är skäligen misstänkt för ett brott där straffet kan bli fängelse registreras i ett separat utredningsregister. Det är endast dömda personer som blir kvar i DNA-registret. Prover som tagits på personer som inte längre är misstänkta för brott ska förstöras så snart målet eller ärendet är avslutat. Samma sak gäller uppgifter som har lagrats i utredningsregistret. Lagändringarna träder i kraft den 1 januari 2006.

Behandlade dokument

18

Förslagspunkter

8

Reservationer

5 

Anföranden och repliker

15, 1 minuter

Justering

2005-11-22

Debatt

2005-11-29

Beslut

2005-11-30

Varje EU-land ska vara skyldigt att betala ersättning till den EU-medborgare som råkar ut för ett våldsbrott i landet. Det är innebörden av EU:s brottsofferdirektiv, som nu genomförs i svensk lag. Den svensk som råkat ut för ett våldsbrott i ett annat EU-land kan ansöka om ersättning från det landet via svenska Brottsoffermyndigheten. Brottsoffermyndigheten har bland annat möjlighet att komplettera ersättningen så att den når upp till den nivå som följer svensk praxis. Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2006.

Behandlade dokument

5

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

3, 1 minuter

Justering

2005-11-22

Debatt

2005-11-29

Beslut

2005-11-30

Behandlingen av regeringens förslag till ändringar i sekretesslagen i proposition 2005/06:178 Hemlig rumsavlyssning skjuts upp till 2006/07 års riksmöte. Lagförslagen avgörs tillsammans med de övriga lagförslagen i propositionen, som riksdagen tidigare beslutat har beslutat ska vila i minst tolv månader (se 2005/06:JuU26 ).

Förslagspunkter

1

Justering

2006-06-02

Debatt

2006-06-14

Beslut

2006-06-17

Riksdagen sade ja till regeringens förslag att slopa kravet på att poliser som utfärdar bötesförelägganden måste skriva under dem. Det innebär att utfärdandet kan ske elektroniskt. Syftet med beslutet är att effektivisera hanteringen av ordningsböter, särskilt vid trafiköverträdelser som registreras genom automatisk trafiksäkerhetskontroll. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2006. Riksdagen sade ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2006-05-04

Debatt

2006-05-15

Beslut

2006-05-16

Riksdagen sade nej till förslag från Riksrevisionens styrelse om Rikspolisstyrelsens styrning av polismyndigheterna. Skälet är att Regeringskansliet och Rikspolisstyrelsen redan startat arbetet med att förbättra styrningen av polisen.

Behandlade dokument

6

Förslagspunkter

3

Reservationer

3 

Justering

2006-03-14

Debatt

2006-03-22

Beslut

2006-03-23

Prövningen av ärenden i hyres- och arrendenämnderna ska bli effektivare. Bland annat kommer möjligheten att avgöra ärenden utan intresseledamöters medverkan utvidgas. Det ska också bli möjligt att delegera beredande uppgifter till kanslipersonal och i vissa fall ska ärenden kunna avgöras utan något sammanträde samt protokollföring. Dessutom ska en muntlig ansökan till nämnden kunna göras under vissa förutsättningar. Den 1 januari 2006 kommer de mindre hyres- och arrendenämnderna att samordnas administrativt med tingsrätten på respektive ort. Med anledning av samordningen ska en arrendenämnds beslut som i dag kan överklagas till fastighetsdomstol kunna överklagas till den hovrätt som ligger inom den aktuella domkretsen i fortsättningen. Det kommer också att bli möjligt att delegera beredande uppgifter i en hyres- eller arrendenämnd till anställda i en tingsrätt på samma ort och vice versa. Systemet med obligatoriska ersättare för ordförande och övriga ledamöter i nämnderna avskaffas. Riksdagen sade ja till regeringens förslag. Lagändringarna träder i kraft den 1 januari 2006.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

4, 1 minuter

Justering

2005-11-17

Debatt

2005-11-29

Beslut

2005-11-30

Om de högsta domstolsinstanserna beslutar att inte inhämta ett förhandsavgörande från EG-domstolen ska de ange skälen till detta. Det gäller de flesta mål och ärenden. Det är innehållet i ett regeringsförslag som riksdagen har sagt ja till. Beslutet påverkar inte den fördrags- och konventionsreglerade skyldigheten för domstolarna att hämta in förhandsavgörande. De nya reglerna börjar gälla den 1 juli 2006.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2006-05-09

Debatt

2006-05-17

Beslut

2006-05-17

Riksdagen godkände ett avtal om Schweiz anslutning till Schengenregelverket. Riksdagen godkände även ett avtal med Schweiz om samarbete för att bekämpa bedrägerier och annan olaglig verksamhet som skadar finansiella intressen.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

4

Justering

2006-05-16

Debatt

2006-05-29

Beslut

2006-05-30

Riksdagen har sagt ja till ett regeringsförslag som innebär att tillfälliga pass för direkt resa till Sverige ska kunna utfärdas för barn under 18 år, även om vårdnadshavaren inte gått med på det. Passen ska kunna utfärdas om barnet befinner sig i en situation där barnets hälsa eller utveckling riskeras eller om det finns andra särskilda skäl. Om passet har utfärdats utan vårdnadshavarens tillstånd ska det inte kunna återkallas av vårdnadshavaren. Enligt beslutet ska kommunens socialnämnd snabbt yttra sig i de fall pass utfärdats utan vårdnadshavarens tillstånd, om en passmyndighet begär det. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2006.

Behandlade dokument

7

Förslagspunkter

3

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

4, 32 minuter

Justering

2006-05-09

Debatt

2006-05-17

Beslut

2006-05-17

Polisen och andra myndigheter ska få bättre möjligheter att skydda vittnen och andra hotade personer. En ny bestämmelse införs i polislagen där det framgår att särskilt personsäkerhetsarbete får bedrivas beträffande vittnen och andra hotade personer. Regeringen får meddela föreskrifter som närmare bestämmer hur lagen ska tillämpas. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2006.

Behandlade dokument

7

Förslagspunkter

4

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

8, 29 minuter

Justering

2006-05-16

Debatt

2006-05-29

Beslut

2006-05-30

Det ska bli möjligt att ställa högre krav på företag som bevakar värdetransporter. Bland annat ändras definitionen av bevakningsföretag så att den som bevakar värdetransporter uttryckligen omfattas. Ett beslut om auktorisation, godkännande, av ett bevakningsföretag ska inte längre vara generellt utan särskilt ange vilka slag av verksamhet som företaget får bedriva. Auktoriserade bevakningsföretag måste före utgången av juni 2007 lämna in en ny ansökan om auktorisation. En sådan ansökan ska sedan prövas enligt de nya bestämmelserna. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2006.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2006-05-16

Debatt

2006-05-29

Beslut

2006-05-30

Reglerna om ingripanden mot och behandling av unga lagöverträdare förändras. Syftet är bland annat att förhindra återfall i kriminalitet. Bland annat ändras påföljden "överlämnande till vård inom socialtjänsten" till att omfatta dem som har ett särskilt behov av vård eller annan åtgärd som syftar till att motverka att den unge utvecklas ogynnsamt. Påföljden byter namn till ungdomsvård. Vidare införs ungdomstjänst som en ny påföljd för ungdomar under 18 år. Påföljden genomförs av socialtjänsten och ska bestå av oavlönat arbete. Stödet till unga personer, även dem under 15 år, förstärks. Socialtjänsten ska kunna utse en särskilt kvalificerad kontaktperson för att motverka risken för narkotikamissbruk eller kriminalitet. Medling ska finnas tillgängligt i hela landet för brottslingar under 21 år. Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2007, utom förslaget om att kommunerna måste erbjuda medling som börjar gälla den 1 januari 2008.

Behandlade dokument

54

Förslagspunkter

56

Reservationer

51 

Anföranden och repliker

27, 126 minuter

Justering

2006-05-11

Debatt

2006-05-19

Beslut

2006-05-30

Övergången från livet i anstalt till livet i frihet ska bli bättre och mer strukturerad. Utslussningen ska anpassas till vad varje intagen behöver för att förbättra förutsättningarna för att han eller hon ska klara sig i samhället efter frigivningen utan att återfalla i brott. Det ska finnas fyra typer av utslussningar: Frigång: Innebär att den intagne under dagtid arbetar, deltar i undervisning, får behandling eller deltar i någon annan sysselsättning utanför anstalten. Vårdvistelse: Innebär en utökning av den möjlighet som i dag finns att vistas utanför anstalt för vård mot missbruk. Vistelse i halvvägshus: Innebär att den intagne är placerad i ett av Kriminalvården kontrollerat hem som är anpassat för att ge intagna särskilt stöd och tillsyn. Utökad frigång: Innebär att den intagne under kontrollerade former avtjänar sista delen av fängelsestraffet i sin bostad. Villkorlig frigivning ska även i fortsättningen normalt ske när den intagne har avtjänat två tredjedelar, men minst en månad, av strafftiden. Om det vid den tidpunkten finns synnerliga skäl mot att den intagne ska friges villkorligt, till exempel att han eller hon allvarligt misskött sig, ska den villkorliga frigivningen skjutas upp. Lagändringarna börjar gälla 1 januari 2007.

Behandlade dokument

57

Förslagspunkter

54

Reservationer

45 

Anföranden och repliker

23, 101 minuter

Justering

2006-05-11

Debatt

2006-05-19

Beslut

2006-05-19

Riksdagen sade ja till regeringens förslag om nya regler för nämndemannauppdraget. Syftet med reglerna är bland annat att få en bredare sammansättning av nämndemän när det gäller ålder, kön, yrke och etnisk bakgrund. För att uppdraget som nämndeman ska cirkulera mer bland medborgarna bör valförsamlingen i första hand välja de personer som inte tjänstgjort som nämndemän tidigare eller som tjänstgjort kortast tid om det skulle finnas flera alternativ till att nå en bredare sammansättning. Beslutet innebär också nya regler om nämndemännens lämplighet för uppdraget: bland annat ska ett lämplighetskrav införas och nämndemän som visat sig olämpliga för uppdraget ska kunna entledigas eller stängas av. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2006.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

4

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

19, 59 minuter

Justering

2006-05-09

Debatt

2006-05-17

Beslut

2006-05-17

Poliser, andra tjänstemän inom Säkerhetspolisen och tjänstemän inom Försvarsmaktens försvarsunderrättelseverksamhet ska kunna få kvalificerad skyddsidentitet. Det innebär att personen får andra personuppgifter än de verkliga, och att dessa uppgifter ska kunna tas in i körkort, pass eller andra identitetshandlingar. I vissa fall ska uppgifterna kunna registreras i folkbokföringen. En kvalificerad skyddsidentitet ska kunna tilldelas en tjänsteman om det behövs för att inte röja åtgärder inom verksamheten och det finns en påtaglig risk för att ett sådant röjande allvarligt skulle motverka verksamheten eller utsätta någon som berörs av denna för allvarlig fara. Sekretess ska gälla uppgifter kring ett ärende om kvalificerad skyddsidentitet. Vissa sekretessbelagda uppgifter får inte efterfrågas vid vittnesmål eller förhör. Det ska också vara möjligt för tjänstemannen att i rättegång höras i det namn som ingår i den kvalificerade skyddsidentiteten. Lagförslagen börjar gälla den 1 oktober 2006.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

5

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

25, 64 minuter

Justering

2006-05-18

Debatt

2006-05-29

Beslut

2006-05-30

Riksdagen beslutade på begäran av ledamöter från Vänsterpartiet, Kristdemokraterna, Centern och Miljöpartiet att regeringens och justitieutskottets lagförslag om att tillåta så kallade hemliga tvångsmedel för att hindra vissa grova brott ska vila ett år. Det betyder att förslaget kommer att behandlas på nytt. Enligt regeringsformen får en begäran väckas om att ett lagförslag ska vila ett år om förslaget begränsar vissa grundlagsskyddade fri- och rättigheter. Lagförslaget innebär följande. Polisen ska få använda hemliga tvångsmedel för att förebygga eller förhindra vissa grova brott. Tvångsmedlen som ska få användas är hemlig teleavlyssning, hemlig kameraövervakning, hemlig teleövervakning och postkontroll. I dag får dessa metoder användas endast vid brottsutredningar. De brott som omfattas av förslaget är terroristbrott, vissa högmålsbrott, brott mot rikets säkerhet och allmänfarliga brott - med andra ord brott som Säkerhetspolisen, Säpo, ska bekämpa. Även vissa mycket allvarliga brott som den öppna polisen bekämpar omfattas om syftet med brottet är att påverka till exempel domare och åklagare eller nyhetsförmedlare och journalister. Det kan handla om brott som mord, dråp, grov misshandel, människorov och olaga frihetsberövande. Det kommer att krävas att en domstol ger sitt tillstånd och tillståndet får beviljas för endast en månad åt gången. Enligt förslaget skulle lagen gälla från den 1 juli 2006.

Behandlade dokument

7

Förslagspunkter

5

Reservationer

6 

Anföranden och repliker

32, 103 minuter

Justering

2006-05-18

Debatt

2006-05-31

Beslut

2006-05-31

En person som deltar i en demonstration får vid ett upplopp eller annan ordningsstörande situation inte täcka sitt ansikte på ett sätt som gör att det inte går att identifiera personen. Det innebär förslaget om maskeringsförbud som riksdagen sagt ja till. Förslaget innebär att personer som deltar i demonstrationer inte helt eller delvis får täcka sitt ansikte på ett sätt som försvårar identifikation om det vid demonstrationen skulle uppkomma en störning av den allmänna ordningen eller en omedelbar fara för en sådan störning. De nya bestämmelserna innebär att det som huvudregel kommer att vara tillåtet att vara maskerad i samband med en demonstration. Det är om en ordningsstörande situation uppstår eller är på väg att uppstå som maskeringsförbudet börjar gälla. Maskeringsförbudet gäller inte för den person som täcker sitt ansikte av religiösa skäl. Den som anordnar en allmän sammankomst ska också hos polisen kunna ansöka om att deltagarna ska få täcka sitt ansikte. För demonstrationsdeltagare som fått ett sådant tillstånd gäller inte maskeringsförbudet. Lagen om maskeringsförbud träder i kraft den 1 januari 2006.

Behandlade dokument

9

Förslagspunkter

6

Reservationer

6 

Anföranden och repliker

34, 42 minuter

Justering

2005-11-24

Debatt

2005-12-01

Beslut

2005-12-01