Sök

Regeringens arbete med att förenkla skattereglerna för företag går för långsamt. Därför uppmanar riksdagen i ett tillkännagivande regeringen att öka takten och återkomma med en redogörelse för arbetet.

Skatteutskottet har behandlat regeringens skrivelse om Riksrevisionens rapport om att hantera ett komplext skattesystem. Riksrevisionens övergripande slutsats är att arbetet går långsamt och att de föreslagna förändringarna ofta är av begränsad omfattning. Därför rekommenderar revisionen att regeringen intensifierar arbetet med att förenkla skattereglerna för företag.

Riksdagen instämmer i Riksrevisionens rekommendationer. Riksdagen anser dessutom att regeringens åtgärder hittills är otillräckliga för att möta rekommendationerna. Riksdagen riktade därför ett tillkännagivande till regeringen om att göra mer för att öka takten i regelförenklingsarbetet.

Riksdagen lade också skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

10, 41 minuter

Justering

2017-05-04

Bordläggning

2017-05-09

Debatt

2017-05-10

Beslut

2017-05-10

Riksdagen sa nej till motionsförslag om skatter och folkbokföring. Skälen är bland annat att utredningar pågår på området.

Skattemotionerna handlar bland annat om personligt betalningsansvar, minskad skatteadministration för företag, nationell handlingsplan mot svartjobb och ersättning för kostnader i skattemål. Motionerna om folkbokföring handlar bland annat om felaktiga folkbokföringar och skydd för våldsutsattas personuppgifter.

Behandlade dokument

90

Förslagspunkter

27

Reservationer

26 

Anföranden och repliker

29, 96 minuter

Justering

2017-03-30

Bordläggning

2017-04-05

Debatt

2017-04-06

Beslut

2017-04-19

Riksdagen sa nej till motionsförslag om moms. Skälet är bland annat att utredningar pågår på området. Motionerna handlar bland annat om skattesatser, och moms på ideella föreningar.

Behandlade dokument

34

Förslagspunkter

6

Reservationer

8 

Anföranden och repliker

11, 51 minuter

Justering

2017-03-23

Bordläggning

2017-03-28

Debatt

2017-03-29

Beslut

2017-03-29

Riksdagen sa nej till motionsförslag om punktskatter. Motionerna handlade bland annat om skatt på elektrisk kraft, skatt på drivmedel och om trängselskatt. Riksdagen sa nej till förslagen, bland annat med hänvisning till pågående arbete.

Behandlade dokument

64

Förslagspunkter

14

Reservationer

20 

Anföranden och repliker

24, 83 minuter

Justering

2017-03-30

Bordläggning

2017-04-05

Debatt

2017-04-06

Beslut

2017-04-19

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2016 som handlar om skatteregler för företagande, kapital och fastigheter. Övervägande skäl är att arbete redan pågår inom de områden som motionerna tar upp.

Behandlade dokument

59

Förslagspunkter

11

Reservationer

15 

Anföranden och repliker

22, 85 minuter

Justering

2017-03-30

Bordläggning

2017-04-05

Debatt

2017-04-06

Beslut

2017-04-06

Riksdagen sa nej till motioner som rör inkomstbeskattningen av privatpersoner. Motionerna handlar bland annat om skatteskala och grundavdrag, HUS-avdrag, idrottsledare, försvarsanställda, bosparande, expertskatten och uthyrning av bostäder. Några andra områden är personalvårdsförmåner, personaloptioner, bilförmån, reseavdrag, hälsofrämjande åtgärder, pensionssparande samt gåvor till ideella ändamål.

Behandlade dokument

124

Förslagspunkter

16

Reservationer

20 

Anföranden och repliker

36, 106 minuter

Justering

2017-03-23

Bordläggning

2017-03-28

Debatt

2017-03-29

Beslut

2017-03-30

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att uppgifter om utbetalda ersättningar för arbete och skatteavdrag på individnivå, det vill säga per betalningsmottagare, ska lämnas löpande till Skatteverket. Enligt dagens regler ska uppgifterna lämnas en gång om året i en kontrolluppgift. De nya reglerna innebär att uppgifterna normalt ska lämnas månadsvis i en arbetsgivardeklaration. Syftet är främst att minska skattefusk och skatteundandragande.

De flesta nya reglerna börjar gälla den 1 juli 2018. De som ska lämna uppgifter från detta datum är uppgiftsskyldiga som ska föra personalliggare och som har fler än 15 anställda när reglerna börjar gälla. Övriga som är skyldiga att lämna uppgifter ska göra detta från den 1 januari 2019.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

2

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

11, 49 minuter

Justering

2017-05-04

Bordläggning

2017-05-09

Debatt

2017-05-10

Beslut

2017-05-10

Regeringen har föreslagit ändringar i de svenska reglerna om den globala standarden för automatiskt utbyte av upplysningar om finansiella konton. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Ändringarna börjar gälla den 1 april 2017. Ändringar om kontrolluppgifter vid försäljning och inlösen av tillgångar på depåkonton ska tillämpas första gången i fråga om uppgifter för kalenderåret 2016. Övriga lagändringar ska tillämpas första gången i fråga om uppgifter för kalenderåret 2017.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

1, 7 minuter

Justering

2017-02-23

Bordläggning

2017-02-28

Debatt

2017-03-01

Beslut

2017-03-01

Företag som säljer varor eller tjänster i Sverige men som inte har ett fast försäljningsställe måste framöver använda kassaregister. Utländska företag ska omfattas av samma krav på kassaregister som svenska företag.

Enligt skatteförfarandelagen måste företag registrera all sin försäljning i ett kassaregister. Det gäller när kunden betalar kontant eller med kontokort. Det finns dock i dag flera undantag från den här skyldigheten, bland annat för utländska företag utan fast försäljningsställe i Sverige. Men nu tas alltså det här undantaget bort. De utländska företagen måste framöver använda ett kassaregister som är certifierat i Sverige eller ett kassaregister som godkänts i ett EES-land med liknande krav.

Syftet är att se till att konkurrensen inte blir snedvriden på grund av olika regler för svenska och utländska företag. Det blir också enklare för Skatteverket att granska utländska företag som bedriver verksamhet i Sverige.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Lagändringarna ska börja gälla den 1 maj 2017.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

2

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

14, 43 minuter

Justering

2017-02-23

Bordläggning

2017-02-28

Debatt

2017-03-01

Beslut

2017-03-01

Uppgifter om multinationella företag, såsom till exempel inkomster och vinster, ska vara tillgängliga för skatteadministrationerna i alla EU-länder. Ett automatiskt utbyte av information mellan medlemsländerna införs därför. Denna form av informationsutbyte kallas för land-för-land-rapportering och syftar bland annat till att öka transparensen och därigenom motverka skatteflykt och skatteundandragande.

Dessutom uppdateras reglerna för hur internprissättning ska gå till, det vill säga hur en internationell koncern ska prissätta transaktioner inom den egna koncernen. Uppdateringen innebär att de svenska reglerna anpassas till OECD:s nya standard.

Riksdagen sa ja till regeringens lagförslag. Förslagen grundar sig på standarder som tagits fram av organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling, OECD och på EU-regler.

Förändringarna ska i huvudsak börja gälla den 1 april 2017.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

6, 10 minuter

Justering

2017-02-23

Bordläggning

2017-02-28

Debatt

2017-03-01

Beslut

2017-03-01

Den som har åtagit sig att transportera en vara genom ett fraktavtal kallas för fraktförare. Enligt tullregler ska fraktförare rapportera containerstatus. Regeringen föreslår att fraktförare som inte följer detta ska kunna dömas till böter. Det gäller även om fraktföraren inte lämnar tillräckliga uppgifter eller lämnar felaktiga uppgifter. Lagändringarna görs för att följa EU-regler om att sanktioner i sådana fall ska fastslås.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Ändringarna ska börja att gälla den 1 april 2017.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2017-02-23

Bordläggning

2017-02-28

Debatt

2017-03-01

Beslut

2017-03-01

Det ska bli svårare för företag som utstationerat arbetskraft att undvika sanktionsavgifter. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om en ny lag som bygger på tvingande EU-regler.

Den fria rörligheten inom EU innebär att ett företag har rätt att använda sin egen arbetskraft för att utföra tjänster i en annan medlemsstat. Om inte företaget följer medlemsstatens regler har landet rätt att ta ut avgifter. Men struntar företaget i att betala avgiften är det ofta svårt för det aktuella landet att driva in pengarna. Därför ska nu nya regler införas i hela EU för att förhindra att företag kan smita från sanktionsavgifter. Samma regler ska även gälla inom EES då dessa länder anslutit sig till samarbetet.

I Sverige blir det Kronofogden som blir ansvarigt för att driva in sanktionsavgifter för de företag som har utstationerat arbetstagare. Det ska ske på ungefär samma sätt som Kronofogden jobbar med indrivningar i Sverige.

Den nya lagen börjar gälla den 1 januari 2017.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2016-11-24

Bordläggning

2016-12-02

Debatt

2016-12-06

Beslut

2016-12-07

Taket för uppskovsbelopp vid försäljning av privatbostäder ska slopas. Det innebär att man vid en försäljning kan begära uppskov med att betala skatt på hela vinsten. Det gäller försäljningar som genomförs under perioden 21 juni 2016 - 30 juni 2020.

Dessutom ska metoden för att beräkna uppskovsbeloppet vid köp av en billigare bostad ändras permanent. Metoden att beräkna beloppet är generösare än den nuvarande och innebär bland annat att uppskov alltid kan ges på någon del av vinsten. Denna beräkningsmetod är en återgång till det system som gällde fram till 2008.

Syftet med förändringen är att öka rörligheten på bostadsmarknaden. När vinsten från en försäljning inte beskattas kan säljaren investera pengarna i en ny bostad.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2017.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

8, 50 minuter

Justering

2016-11-24

Bordläggning

2016-12-06

Debatt

2016-12-07

Beslut

2016-12-08

Riksdagen sa nej till motionsförslag om medborgarskap. Motionerna handlade bland annat om språk- och samhällskunskapstester som villkor för svenskt medborgarskap, att alla barn som föds i Sverige ska beviljas svenskt medborgarskap från födseln och en förstärkning av medborgarskapets symbolvärde.

Behandlade dokument

9

Förslagspunkter

2

Reservationer

3 

Justering

2017-04-04

Bordläggning

2017-04-26

Debatt

2017-04-27

Beslut

2017-04-27

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om fördelning av pengar inom området ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning. Total är det 107 miljarder kronor som fördelas på olika poster. Mest pengar, 48,7 miljarder, går till aktivitets- och sjukersättningar. 41,7 miljarder går till sjukpenning och rehabilitering. Försäkringskassan får cirka 8.4 miljarder kronor.

Utöver det sa riksdagen bland annat också ja till regeringens förslag om att:

• den som fått aktivitetsersättning under minst tolv månader ska få möjlighet att behålla sin ersättning under sex månader för att studera
• hel sjukersättning ska kunna lämnas till en person från 19 års ålder
• höja bostadstillägget från 93 till 95 procent av bostadskostnaden upp till bostadskostnadstaket även till den som inte har fyllt 65 år.

Riksdagen gör även ett tillkännagivande till regeringen. Fusk och missbruk som utförs av företag och organisationer ökar och behöver stoppas. Bidragsbrottslagen bör därför inte bara gälla enskilda individer utan även företag och organisationer. Dessutom bör myndigheters skyldighet att underrätta annan myndighet vid felaktig utbetalning eller bidragsfusk utökas och även gälla socialtjänsten.

Behandlade dokument

64

Förslagspunkter

12

Reservationer

21 

Anföranden och repliker

39, 133 minuter

Justering

2016-12-06

Bordläggning

2016-12-14

Debatt

2016-12-15

Beslut

2016-12-15

Finansutskottet har behandlat Riksrevisionens årliga rapport där revisorerna redovisar sina viktigaste iakttagelser.

Riksrevisionens rapporter visar bland annat att långsiktighet i regeringens styrning av myndigheter ofta saknas och att tillsynen på en del håll behöver utvecklas. Riksrevisionen påpekar också att det fortfarande finns brister och otydligheter i styrningen av avgiftsfinansierad verksamhet, trots att Regeringskansliet jobbat med frågan.

Finansutskottet tycker att den årliga rapporten från Riksrevisionen fyller en viktig funktion då riksrevisorerna kan redovisa de viktigaste iakttagelserna från revisionen under det senaste året.

Sedan rapporten kom in till riksdagen har två riksrevisorer avgått och den tredje, Margareta Åberg har meddelat att hon vill lämna sitt uppdrag. Konstitutionsutskottet har inlett ett beredningsarbete för att kunna ta initiativ till en översyn av Riksrevisionen. Finansutskottet ser positivt på det arbetet.

Riksdagen lade Riksrevisionens redogörelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2016-09-29

Bordläggning

2016-10-11

Debatt

2016-10-12

Beslut

2016-10-12

Resultatet för kommunsektorn uppgick förra året till 16 miljarder kronor, varav 15 miljarder för kommunerna och en miljard för landstingen. Det framgår av regeringens skrivelse som finansutskottet nu behandlat.

Skrivelsen är en årlig redogörelse av hur den kommunala sektorn har utvecklats. Kommunsektorns resultat fortsätter att vara positivt, dock var spridningen i resultaten mellan enskilda kommuner och landsting betydande. Enligt skrivelsen uppnådde ungefär 91 procent av kommunerna positiva resultat förra året, vilket är en ökning från 2014. Andelen landsting som uppnådde positiva resultat minskade något, till 60 procent. Statsbidragen till kommuner och landsting var 2015 drygt 160 miljarder kronor.

Finansutskottet anser att skrivelsen är ett viktigt underlag för att riksdagen ska kunna följa upp verksamheterna i den kommunala sektorn. Med det lade riksdagen skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

7, 23 minuter

Justering

2016-10-20

Bordläggning

2016-10-25

Debatt

2016-10-26

Beslut

2016-10-26

Riksdagen sa i huvudsak ja till regeringens förslag om nya lagar kring offentlig upphandling.

De nya lagarna utgår från tvingande EU-regler som utvecklar den reglering som nu gäller för upphandling. Miljöhänsyn, sociala hänsyn och arbetsrättsliga hänsyn ges ökat utrymme. Förändringarna börjar gälla 1 januari 2017.

Riksdagen sa dock nej till de delar av förslaget som handlar om att myndigheter vid behov ska ställa krav på arbetstid, lön och semester för leverantörernas personal. Enligt regeringsförslaget skulle sådana krav ställas i upphandlingens slutfas men riksdagen anser att det kommer vara svårt att genomföra i praktiken och att det kommer föra med sig oönskade konsekvenser. Bland annat skulle många små företag få svårare att vara med i upphandlingsprocesser.

Riksdagen sa också nej till regeringens förslag om att ge upphandlade myndigheter rätt att ställa krav på att företagen ska erbjuda sina anställda försäkringar och tjänstepension. Riksdagen anser att det riskerar att missgynna svenska företag då reglerna inte är lika långtgående inom EU-rätten.

Om regeringen anser att lagstiftningen behöver kompletteras i något avseende för att fullt ut genomföra EU-reglerna bör regeringen återkomma med nya förslag till riksdagen. De nya förslagen bör ta hänsyn till de synpunkter som utskottet nu lämnat. Riksdagen riktade ett tillkännagivande med de här uppmaningarna till regeringen.

Behandlade dokument

41

Förslagspunkter

17

Reservationer

14 

Anföranden och repliker

77, 254 minuter

Justering

2016-11-17

Bordläggning

2016-11-29

Debatt

2016-11-30

Beslut

2016-11-30

I en skrivelse redovisar regeringen AP-fondernas verksamhet under 2015, deras långsiktiga verksamhet och fondernas arbete med bland annat hållbarhet, riskhantering, kontroll och regelefterlevnad.

AP-fondernas förvaltning gav under 2015 ett positivt resultat på drygt 65 miljarder kronor. Fondernas buffertkapital ökade med 45 miljarder kronor.

Finansutskottet konstaterar att fondernas förvaltningskostnader ökade med 149 miljoner kronor under 2015. Utskottet menar att det inte är hållbart att kostnaderna stiger med ungefär 10 procent per år, som de gjort de senaste fyra åren. Utskottet anser att det inte finns anledning att avvakta eventuell ny lagstiftning på området. AP-fonderna bör omgående prioritera arbetet med att öka kostnadseffektiviteten.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

5

Förslagspunkter

4

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

8, 25 minuter

Justering

2016-10-20

Bordläggning

2016-10-25

Debatt

2016-10-26

Beslut

2016-10-26

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att runt 29,5 miljarder kronor ska gå till EU-avgiften för 2017. Riksdagen håller med regeringen om att arbetet med den svenska EU-budgetpolitiken även i fortsättningen ska präglas av effektivitet och återhållsamhet.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

1

Justering

2016-12-08

Bordläggning

2016-12-14

Debatt

2016-12-15

Beslut

2016-12-15