Sök
4 570 träffar, Sökning utan sökord, under avdelningen Dokument & lagar, filtrerat på Betänkanden och utlåtanden, Beslutade, Arbetsmarknadsutskottet, Skatteutskottet, Socialförsäkringsutskottet, Trafikutskottet, sorterat efter relevans
- Dokument & lagar
Ändring i skatteavtalet mellan Sverige och Frankrike
Betänkande 2023/24:SkU4
Riksdagen sa ja till en ändring i skatteavtalet mellan Sverige och Frankrike. Syftet med avtalet är bland annat att undvika dubbelbeskattning och att förhindra skatteflykt när det gäller skatter på inkomst och på förmögenhet.
Ändringen innebär att de minimistandarder på skatteavtalsområdet som tagits fram inom ramen för OECD/G20:s projekt för att motverka skattebaserosion och vinstflyttning, införs i skatteavtalet.
De nya bestämmelserna börjar att gälla den dag regeringen bestämmer.
- Behandlade dokument
- 1
- Förslagspunkter
- 1
- Justering
- 2023-11-09
- Bordläggning
- 2023-11-14
- Debatt
- 2023-11-15
- Beslut
- 2023-11-15
- Dokument & lagar
Vissa skärpta villkor för anhöriginvandring och begränsade möjligheter till uppehållstillstånd av humanitära skäl
Betänkande 2023/24:SfU5
Riksdagen sa ja regeringens förslag om ändringar i utlänningslagen. Lagändringarna innebär vissa skärpta villkor för anhöriginvandring och begränsade möjligheter till uppehållstillstånd av humanitära skäl.
Lagändringarna börjar gälla den 1 december 2023.
- Behandlade dokument
- 5
- Förslagspunkter
- 3
- Reservationer
- 2
- Anföranden och repliker
- 82, 208 minuter
- Justering
- 2023-10-26
- Bordläggning
- 2023-11-07
- Debatt
- 2023-11-08
- Beslut
- 2023-11-08
- Dokument & lagar
Nya krav på betaltjänstleverantörer att lämna uppgifter
Betänkande 2023/24:SkU2
Riksdagen sa ja till regeringens förslag att införa en uppgifts- och dokumentationsskyldighet för betaltjänstleverantörer. Syftet är att bekämpa bedrägerier med mervärdesskatt (även kallat moms). Förslagen innebär att betaltjänstleverantörer blir skyldiga att redovisa uppgifter om vissa betalningstransaktioner till Skatteverket.
Skatteverket ska sända uppgifterna vidare till Europeiska kommissionen som samlar uppgifterna i ett centralt elektroniskt system för betalningsinformation för bekämpning av mervärdesskattebedrägeri. Medlemsstaterna får under vissa förutsättningar åtkomst till uppgifterna i systemet.
De nya bestämmelserna börja gälla den 1 januari 2024.
- Behandlade dokument
- 1
- Förslagspunkter
- 1
- Anföranden och repliker
- 2, 11 minuter
- Justering
- 2023-10-19
- Bordläggning
- 2023-10-24
- Debatt
- 2023-10-25
- Beslut
- 2023-10-25
- Dokument & lagar
Ändring i skatteavtalet mellan Sverige och Tyskland
Betänkande 2023/24:SkU3
Regeringen har föreslagit förändringar i skatteavtalet mellan Sverige och Tyskland. Bland annat stryks de bestämmelser som gäller arvs- och gåvoskatten, eftersom den skatten sedan länge är avskaffad i Sverige. Ytterligare förändringar är uppdateringar av bestämmelserna om utbyte av upplysningar mellan Sverige och Tyskland och om att hjälpa varandra vid indrivning av skatt. Det ska även förtydligas att avtalet inte syftar till att underlätta icke-beskattning eller minskad skatt genom skatteundandragande eller skatteflykt.
Riksdagen sa ja till förslaget. Lagändringarna börjar gälla den dag som regeringen bestämmer.
- Behandlade dokument
- 1
- Förslagspunkter
- 1
- Anföranden och repliker
- 7, 24 minuter
- Justering
- 2023-09-28
- Bordläggning
- 2023-10-24
- Debatt
- 2023-10-25
- Beslut
- 2023-10-25
- Dokument & lagar
Ändrade regler om direkttilldelning av avtal om kollektivtrafik på järnväg
Betänkande 2023/24:TU4
Riksdagen sa ja till förslaget som bland annat innebär att begränsa Trafikverkets möjlighet att direkttilldela avtal gällande järnvägsbunden kollektivtrafik, det vill säga att avtal kan tilldelas utan krav på en konkurrensutsatt upphandlingsprocess. Begränsningen utgörs av att Trafikverket endast får direkttilldela avtal vars årliga uppskattade genomsnittsvärde ej överstiger ett belopp motsvarande 7 500 000 euro.
Förslaget innebär också förändringar gällande hamnskyddet som bland annat ska skydda hamnar mot säkerhetshot. Hamnskyddet bygger på ett EU-direktiv och lagändringen innebär att Sverige tillämpar direktivet i rätt omfattning.
Lagändringarna ska börja gälla den 25 december 2023.
- Behandlade dokument
- 1
- Förslagspunkter
- 1
- Justering
- 2023-11-07
- Bordläggning
- 2023-11-21
- Debatt
- 2023-11-22
- Beslut
- 2023-11-22
- Dokument & lagar
Auktorisationssystem i fråga om tjänster för elektronisk identifiering och digital post
Betänkande 2023/24:TU3
Valfrihetssystem i fråga om tjänster för elektronisk identifiering ska ersättas av ett så kallat auktorisationssystem, och regleringen ska utvidgas till att omfatta också digital post.
Den nya lagen innebär bland annat att såväl privatpersoner som myndigheter och andra offentliga aktörer kan välja vem bland de leverantörer som anslutit sig till systemet som ska utföra tjänsterna. En myndighet ska utses som tar emot ansökningarna från leverantörerna och tecknar avtal med dem som godkänns.
Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2024.
- Behandlade dokument
- 1
- Förslagspunkter
- 1
- Justering
- 2023-11-07
- Bordläggning
- 2023-11-21
- Debatt
- 2023-11-22
- Beslut
- 2023-11-22
- Dokument & lagar
En gemensam laddningsstandard för viss radioutrustning
Betänkande 2023/24:TU2
Företag som erbjuder radioutrustning ska göra det med, eller utan laddningsenhet. Syftet är att användarna inte ska tvingas köpa en ny laddare vid varje ny mobiltelefon eller liknande radioutrustning.
Lagändringen bygger på ett EU-direktiv och innebär att regeringen får bestämma regler om skyldigheter för ekonomiska aktörer som tillhandahåller radioutrustning.
Riksdagen sa ja till regeringens förslag. De nya reglerna börjar gälla den 28 december 2023.
- Behandlade dokument
- 1
- Förslagspunkter
- 1
- Justering
- 2023-10-17
- Bordläggning
- 2023-10-24
- Debatt
- 2023-10-25
- Beslut
- 2023-10-25
- Dokument & lagar
Järnvägsfrågor
Betänkande 2023/24:TU6
Riksdagen sa nej till cirka 60 förslag i motioner om järnvägsfrågor från den allmänna motionstiden 2023. Riksdagen hänvisar bland annat till genomförda eller pågående initiativ inom området. Motionerna handlar bland annat om organiseringen av järnvägsunderhållet, järnvägens signalsystem, järnvägsskydd och Arlandabanan.
- Behandlade dokument
- 15
- Förslagspunkter
- 14
- Reservationer
- 24
- Anföranden och repliker
- 40, 114 minuter
- Justering
- 2024-01-23
- Bordläggning
- 2024-01-30
- Debatt
- 2024-01-31
- Beslut
- 2024-02-07
- Dokument & lagar
Kollektivtrafikfrågor
Betänkande 2023/24:TU5
Riksdagen sa nej till ett femtiotal förslag i motioner om olika kollektivtrafikfrågor från den allmänna motionstiden 2023. Detta i första hand med hänvisning till genomförda eller pågående initiativ på området.
Motionerna handlar bland annat om stärkt kollektivtrafik, jämställd och jämlik kollektivtrafik, biljettsystem och färdtjänst.
Utskottet framhåller att kollektivtrafiken är ett viktigt medel för att uppfylla de klimat- och transportpolitiska målen.
- Behandlade dokument
- 27
- Förslagspunkter
- 8
- Reservationer
- 18
- Anföranden och repliker
- 25, 90 minuter
- Justering
- 2024-01-16
- Bordläggning
- 2024-01-30
- Debatt
- 2024-01-31
- Beslut
- 2024-02-07
- Dokument & lagar
Utgiftsområde 8 Migration
Betänkande 2023/24:SfU4
Riksdagen sa ja till regeringens förslag att 13,8 miljarder kronor ur statens budget för 2024 ska gå till utgiftsområdet migration.
Mest pengar, cirka 7 miljarder kronor, ska gå till utgifter för boende och stöd till asylsökande samt för stadsbidrag till kommuner och regioner. Anslaget får även användas för resor som möjliggör för asylsökande med flera att delta i tidiga insatser.
Det näst största anslaget, cirka 5 miljarder kronor, är det som får användas till Migrationsverkets förvaltningsutgifter och utgifter för förvarslokaler.
Riksdagen sa också nej till de tre alternativa budgetförslag i motioner som kommit in under den allmänna motionstiden 2023.
Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen den 29 november 2023. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här besutet avser steg två i beslutsprocessen.
- Behandlade dokument
- 5
- Förslagspunkter
- 2
- Anföranden och repliker
- 65, 173 minuter
- Justering
- 2023-11-30
- Bordläggning
- 2023-12-06
- Debatt
- 2023-12-07
- Beslut
- 2023-12-07
- Dokument & lagar
Utgiftsområde 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom
Betänkande 2023/24:SfU2
Totalt cirka 60 miljarder kronor ur statens budget för 2024 går till utgiftsområdet Ekonomisk trygghet vid ålderdom. Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen för 2024 om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas.
Mest pengar, drygt 30,2 miljarder kronor, går till garantipension till ålderspension. Drygt 13,8 miljarder kronor går till bostadstillägg för pensionärer.
Riksdagen sa också ja till regeringens förslag om ett bemyndigande om ekonomiska åtaganden. Samtidigt sa riksdagen nej till alternativa budgetförslag i motioner.
Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 29 november 2023. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.
- Behandlade dokument
- 3
- Förslagspunkter
- 1
- Anföranden och repliker
- 16, 61 minuter
- Justering
- 2023-11-30
- Bordläggning
- 2023-12-06
- Debatt
- 2023-12-07
- Beslut
- 2023-12-07
- Dokument & lagar
Utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution
Betänkande 2023/24:SkU1
Totalt drygt 16,8 miljarder kronor ur statens budget för 2024 går till utgiftsområdet Skatt, tull och exekution. Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen för 2024 om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas.
Mest pengar, cirka 8,6 miljarder kronor, går till Skatteverket. Cirka 2,9 miljarder kronor går till Tullverket och cirka 2,2 miljarder kronor till Kronofogdemyndigheten. Därtill avsätts 3,2 miljarder kronor som kompensation för utebliven skattesänkning för personer födda 1957.
Riksdagen sa nej till alternativa budgetförslag i motioner.
Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 29 november 2023. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.
- Behandlade dokument
- 5
- Förslagspunkter
- 1
- Anföranden och repliker
- 12, 64 minuter
- Justering
- 2023-11-30
- Bordläggning
- 2023-12-05
- Debatt
- 2023-12-06
- Beslut
- 2023-12-07
- Dokument & lagar
Vissa ändringar i regelverket om säkerhetsärenden enligt utlänningslagen
Betänkande 2023/24:SfU8
Främlingspass – som i vissa fall kan utfärdas till den som inte har något pass och inte heller har någon möjlighet att få ett – ska kunna återkallas av säkerhetsskäl. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.
Vidare ska uppehållstillstånd kunna återkallas om det kan antas att personen kommer att bedriva statsstyrt företagsspioneri eller verksamhet med koppling till terrorism. Syftet är att förhindra hot mot Sveriges säkerhet.
Lagändringarna börjar gälla den 1 mars 2024.
- Behandlade dokument
- 4
- Förslagspunkter
- 3
- Reservationer
- 2
- Anföranden och repliker
- 40, 111 minuter
- Justering
- 2024-01-25
- Bordläggning
- 2024-01-30
- Debatt
- 2024-01-31
- Beslut
- 2024-01-31
- Dokument & lagar
Utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv
Betänkande 2023/24:AU2
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om hur anslagen i statens budget för år 2024 inom utgiftsområdet Arbetsmarknad och arbetsliv ska fördelas. Totalt handlar det om cirka 92 miljarder kronor ur statens budget.
Mest pengar, drygt 42 miljarder kronor, går till bidrag till arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd. Cirka 20,8 miljarder kronor går till statsbidrag till Samhall AB och särskilda arbetsmarknadspolitiska insatser för personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga. Inom utgiftsområdet ingår även anslag för bland annat kostnader för arbetsmarknadspolitiska program och insatser samt förvaltningskostnader för Arbetsförmedlingen och Arbetsmiljöverket.
Riksdagen sa också ja till regeringens förslag om ekonomiska bemyndiganden och nej till alternativa budgetförslag i motioner, samt godkände en överenskommelse mellan Finland, Norge och Sverige om Stiftelsen Utbildning Nordkalotten för perioden 2024–2027.
Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 29 november 2023. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.
- Behandlade dokument
- 6
- Förslagspunkter
- 1
- Anföranden och repliker
- 63, 198 minuter
- Justering
- 2023-12-07
- Bordläggning
- 2023-12-13
- Debatt
- 2023-12-14
- Beslut
- 2023-12-19
- Dokument & lagar
Utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn
Betänkande 2023/24:SfU3
Totalt cirka 106 miljarder kronor ur statens budget för 2024 går till utgiftsområdet Ekonomisk trygghet för familjer och barn. Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen för 2024 om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas, och nej till de alternativa budgetförslag som lagts fram i motioner.
Mest pengar, 50 miljarder kronor, går till föräldraförsäkring. Pengarna ska användas för utgifter för föräldrapenning, tillfällig föräldrapenning och graviditetspenning, samt ålderspensionsavgift för dessa förmåner. Det näst största anslaget, 33 miljarder kronor, går till barnbidrag.
Riksdagen sa också ja till regeringens förslag om utökade möjligheter att använda dubbeldagar i föräldraförsäkringen, en möjlighet att överlåta föräldrapenning till fler och om förlängning av det tillfälliga tilläggsbidraget till barnfamiljer inom bostadsbidraget.
Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen den 29 november 2023. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.
- Behandlade dokument
- 6
- Förslagspunkter
- 1
- Anföranden och repliker
- 45, 131 minuter
- Justering
- 2023-11-30
- Bordläggning
- 2023-12-12
- Debatt
- 2023-12-13
- Beslut
- 2023-12-13
- Dokument & lagar
Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning
Betänkande 2023/24:SfU1
Totalt går cirka 117 miljarder kronor ur statens budget för 2024 till utgiftsområdet Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning. Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen för 2024 om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas.
Mest pengar, drygt 50 miljarder kronor, går till aktivitets- och sjukersättningar och knappt 50 miljarder kronor går till sjukpenning och rehabilitering. Försäkringskassan får drygt 9,5 miljarder.
Riksdagen sa också ja till regeringens förslag om ett bemyndigande om ekonomiska åtaganden. Samtidigt sa riksdagen nej till alternativa budgetförslag och förslag om ett nytt mål för utgiftsområdet som förts fram i motioner.
Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 29 november 2023. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.
- Behandlade dokument
- 6
- Förslagspunkter
- 2
- Reservationer
- 1
- Anföranden och repliker
- 16, 72 minuter
- Justering
- 2023-11-30
- Bordläggning
- 2023-12-12
- Debatt
- 2023-12-13
- Beslut
- 2023-12-13
- Dokument & lagar
Tilläggsskatt för företag i stora koncerner
Betänkande 2023/24:SkU6
Regeringen har föreslagit en ny tilläggsskatt för företag i stora koncerner. Riksdagen sa ja till förslaget, men med en ändring som gäller redovisningsstandard. Regeringens förslag innebär att koncerner som har en årlig intäkt motsvarande minst 750 miljoner euro ska betala en effektiv skatt om minst 15 procent på en särskilt definierad skattebas. Undantag är myndigheter, ideella organisationer och pensionsfonder.
Syftet med lagändringen är att företag i multinationella och nationella koncerner ska betala en skälig andel skatt oavsett var de är verksamma. Förslaget grundar sig på ett EU-direktiv som ska införas i svensk lagstiftning.
Lagändringen börjar gälla den 1 januari 2024.
- Behandlade dokument
- 4
- Förslagspunkter
- 3
- Reservationer
- 2
- Anföranden och repliker
- 6, 26 minuter
- Justering
- 2023-12-07
- Bordläggning
- 2023-12-12
- Debatt
- 2023-12-13
- Beslut
- 2023-12-13
- Dokument & lagar
Utgiftsområde 22 Kommunikationer
Betänkande 2023/24:TU1
Totalt går cirka 83 miljarder kronor ur statens budget för 2024 till utgiftsområdet Kommunikationer. Området omfattar transportpolitik och politik för informationssamhället. Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen för 2024 om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas.
Mest pengar, drygt 36 miljarder kronor, går till utveckling av statens transportinfrastruktur, och det näst största anslaget, 34 miljarder kronor, går till att upprätthålla densamma. Andra anslag inom utgiftsområdet är bland annat Trafikverket, Transportstyrelsen och sjöfartsstöd.
Riksdagen sa även ja till regeringens förslag om ekonomiska bemyndiganden och investeringsplaner. Samtidigt sa riksdagen nej till alternativa budgetförslag i motioner.
Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen den 29 november 2023. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.
- Behandlade dokument
- 5
- Förslagspunkter
- 1
- Anföranden och repliker
- 92, 244 minuter
- Justering
- 2023-12-05
- Bordläggning
- 2023-12-12
- Debatt
- 2023-12-13
- Beslut
- 2023-12-19
- Dokument & lagar
Arbetsmarknadspolitik och arbetslöshetsförsäkringen
Betänkande 2023/24:AU3
Riksdagen sa nej till 90 förslag i motioner om bland annat Arbetsförmedlingen, arbetsmarknadspolitiska program och insatser samt arbetslöshetsförsäkringen. Utskottet hänvisar till att det redan pågår arbete inom respektive område.
Samtliga motioner inkom under den allmänna motionstiden 2023.
- Behandlade dokument
- 32
- Förslagspunkter
- 9
- Reservationer
- 21
- Anföranden och repliker
- 63, 198 minuter
- Justering
- 2023-12-07
- Bordläggning
- 2023-12-13
- Debatt
- 2023-12-14
- Beslut
- 2023-12-19
- Dokument & lagar
Effektivare verktyg vid inre utlänningskontroll
Betänkande 2023/24:SfU6
Riksdagen sa ja till regeringens förslag att införa en möjlighet att kroppsvisitera en utlänning för att söka efter pass och andra identitetshandlingar och möjlighet att omhänderta sådana handlingar – vid en inre utlänningskontroll. Riksdagen sa också ja till förslaget att det ska förtydligas att en utlänning under vissa förutsättningar får tas med för utredning av hans eller hennes rätt att vistas i Sverige. Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2024.
- Behandlade dokument
- 3
- Förslagspunkter
- 2
- Reservationer
- 2
- Anföranden och repliker
- 16, 66 minuter
- Justering
- 2023-11-09
- Bordläggning
- 2023-11-21
- Debatt
- 2023-11-22
- Beslut
- 2023-11-22