Sök

Regeringen har lagt fram en skrivelse med anledning av Riksrevisionens rapport om effektiviteten i statens arbete med att motverka bidragsbrott. I rapporten påpekar Riksrevisionen bland annat att det finns en risk för att regeringens styrning baseras på en föreställning om att bidragsbrotten är fler än vad de är vilket kan leda till felaktiga prioriteringar och en alltför hög ambitionsnivå. Regeringen har i skrivelsen redovisat sin bedömning av rapporten och vilka åtgärder regeringen har gjort eller tänker göra med anledning av rapporten.

Regeringen delar inte Riksrevisionens bedömning om felaktiga prioriteringar och menar att Riksrevisionen i sin granskning har koncentrerat sig på att analysera en mindre del av en större helhet.

Socialförsäkringsutskottet tycker att ambitionsnivån ska vara hög och menar i likhet med regeringen att Riksrevisionen endast granskat en liten del av helheten. Utskottet framhåller däremot att Riksrevisionens granskning visar att det finns förbättringspotential i myndigheternas arbete mot bidragsbrott. Riksdagen beslutade att lägga skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

6, 47 minuter

Justering

2012-03-15

Debatt

2012-03-28

Beslut

2012-03-29

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att genomföra EU:s återvändandedirektiv. Direktivet rör personer som vistas utan tillstånd i EU-länderna och som därför måste återvända till sina hemländer, ett transitland eller till ett annat tredjeland dit tredjelandsmedborgaren frivilligt väljer att återvända och där han eller hon kommer att tas emot.

Ett beslut om avvisning eller utvisning ska som huvudregel innehålla en tidsfrist för frivillig avresa. Tidsfristen ska vara två veckor vid avvisning och fyra veckor vid utvisning. Om det av olika skäl inte går att meddela personen tidsfristen, till exempel om det finns en risk för att utlänningen avviker, ska hon eller han förbjudas att resa tillbaka till Sverige för en tid av högst fem år. Den person som inte har lämnat landet innan tidsfristen har gått ut får inte resa tillbaka till Sverige på ett år.

En person som hålls i förvar i fängelse, häkte eller polisarrest ska hållas avskild från övriga intagna, om utlänningen inte har utvisats på grund av brott. En vuxen utlänning får inte hållas i förvar med anledning av återvändande i mer än två månader eller om det finns synnerliga skäl i tre månader. Om det finns skäl att tro att personen kommer att hålla sig undan eller om det tar tid att införskaffa nödvändiga handlingar ska utlänningen kunna hållas i förvar i högst 12 månader. I dag finns ingen lagstadgad bortre gräns för hur länge en person kan hållas i förvar.

Ändringarna börjar att gälla den 1 maj 2012.

Behandlade dokument

5

Förslagspunkter

6

Reservationer

8 

Anföranden och repliker

17, 71 minuter

Justering

2012-03-13

Debatt

2012-03-21

Beslut

2012-03-21

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2011-10-04

Debatt

2011-10-12

Beslut

2011-10-12

Behandlade dokument

5

Förslagspunkter

4

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

19, 65 minuter

Beredning

2011-09-14

Justering

2011-10-04

Debatt

2011-10-12

Beslut

2011-10-12

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2011-09-29

Debatt

2011-10-12

Beslut

2011-10-12

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om cirka 9 miljarder kronor i anslag till utgiftsområdet Migration för 2011. De största anslagen inom utgiftsområdet går till asylsökandes ersättningar och bostadskostnader och till Migrationsverket. Riksdagen sa samtidigt nej till ett antal motioner från allmänna motionstiden. Motionerna handlar bland annat om Migrationsverkets uppdrag och personalens utbildning och kompetens. Andra motioner handlar om asylsökandes ersättningar och frågor om ensamkommande barn.

Behandlade dokument

28

Förslagspunkter

11

Reservationer

19 

Anföranden och repliker

45, 155 minuter

Justering

2011-11-29

Debatt

2011-12-08

Beslut

2011-12-14

Bostadstillägg till den som får ålderspension, efterlevandepension eller sjuk- och aktivitetsersättning är i dag tidsbestämt. Från den 1 november 2012 ska bostadstillägg i stället som huvudregel beviljas tills vidare. Det ska göra handläggningen enklare och effektivare.

Pensionsmyndigheten ska få bevilja efterlevandepension, efterlevandestöd och efterlevandelivränta utan ansökan av den efterlevande. Myndigheten har nämligen i de flesta fall redan tillgång till de uppgifter som den efterlevande i dag lämnar i sin ansökan.

Barnpension, efterlevandestöd och eventuell barnlivränta betalas ut till barn som inte har fyllt 18 år om den ena eller båda föräldrarna har avlidit. Förmånerna kan under vissa villkor förlängas. Barnet ska då lämna in en blankett som vårdnadshavaren måste underteckna eftersom barnet fortfarande är underårigt. Regeln ändras nu så att barnet självt ska underteckna blanketten.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2012-09-12

Debatt

2012-09-19

Beslut

2012-09-19

Reglerna i sjukförsäkringen när det gäller prövning av arbetsförmågan ändras den 1 juli 2012. När arbetsförmågan prövas efter dag 180 i sjukperioden ska begreppet normalt förekommande arbete åter användas. Ändringen innebär att en försäkrads arbetsförmåga ska prövas mot sådant förvärvsarbete som är normalt förekommande på arbetsmarknaden i stället för som nu mot förvärvsarbete på den reguljära arbetsmarknaden. En motsvarande ändring görs när det gäller sjukpenning i särskilda fall. Riksdagen sa ja till regeringens förslag som är ett resultat av riksdagens tidigare tillkännagivanden (se 2010/11:SfU12 och 2011/12:SfU1).

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

32, 114 minuter

Beredning

2012-04-19

Justering

2012-04-24

Debatt

2012-05-03

Beslut

2012-05-09

Arbetsgivarnas sjuklöneansvar förtydligas. En arbetsgivare ska inte vara skyldig att betala ut sjuklön om arbetstagaren inte helt har återgått i arbete och utfört arbete hos arbetsgivaren under minst en dag sedan arbetsgivaren senast betalat ut sjuklön för en hel sjuklöneperiod. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2012.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2012-05-10

Debatt

2012-05-24

Beslut

2012-05-24

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2011 om anhöriginvandring. Motionerna handlar bland annat om uppskjuten invandringsprövning, försörjningskrav och identitetskrav.

Behandlade dokument

12

Förslagspunkter

4

Reservationer

9 

Anföranden och repliker

37, 113 minuter

Justering

2012-05-10

Debatt

2012-05-30

Beslut

2012-05-30

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2011 om arbetskraftsinvandring. Motionerna handlar bland annat om myndighetsbaserad arbetsmarknadsprövning, efterkontroll av anställningsvillkor, information om undantag från krav på arbetstillstånd, arbetstillstånd för doktorander samt sanktioner mot och skadeståndsskyldighet för arbetsgivare.

Behandlade dokument

10

Förslagspunkter

4

Reservationer

8 

Anföranden och repliker

26, 103 minuter

Justering

2012-05-10

Debatt

2012-05-30

Beslut

2012-05-31

Riksdagen sa nej till motioner från den allmänna motionstiden 2011 som rör asyl och migrationsfrågor samt svenskt medborgarskap. Motionerna handlar bland annat om frågor om skyddsbehov, begreppet väpnad konflikt, könsrelaterad förföljelse, samarbetet inom EU, barn i asylprocessen, verkställighet av avvisnings- och utvisningsbeslut samt svenskt medborgarskap.

Behandlade dokument

36

Förslagspunkter

17

Reservationer

23 

Justering

2012-03-22

Debatt

2012-04-11

Beslut

2012-04-11

Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen om cirka 211 miljarder kronor till socialförsäkringsområdet för 2012. Området omfattar ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp (cirka 93 miljarder kronor), ekonomisk trygghet vid ålderdom (cirka 41 miljarder kronor) och ekonomisk trygghet för familjer och barn (cirka 77 miljarder kronor).

Riksdagen uppmanar också regeringen att återkomma med ett lagförslag senast den 1 mars 2012 om förändrade regler i sjukförsäkringen när det gäller prövning av arbetsförmågan. Socialförsäkringsutskottet vill att de regler som gällde före 1 juli 2008 ska återinföras eftersom den nuvarande prövningen av arbetsförmågan efter 180 dagar inte fungerar rättssäkert. Vidare föreslår utskottet att regeringen uppdrar åt Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen att ytterligare förbättra samarbetet och klargöra ansvarsfördelningen mellan myndigheterna.

Vidare innebär budgetbeslutet:

• att det finns en möjlighet att förlänga sjukpenningen på den så kallade fortsättningsnivån även efter 550 sjukskrivningsdagar. Detta om det på grund av den försäkrades sjukdom skulle framstå som oskäligt att inte lämna sjukpenning.
• att en försäkrad som fått tidsbegränsad sjukersättning under längsta möjliga tid och som inte har någon eller har en låg sjukpenninggrundande inkomst ska kunna få en ny förmån, sjukpenning eller rehabiliteringspenning i särskilda fall samt ett boendetillägg.
• att en försäkrad som fyller 65 år ska få en ökning av bostadstillägget med 170 kr per månad före reduceringen mot inkomst. Detta gäller även den som har äldreförsörjningsstöd.
• att bostadsbidraget höjs för såväl barnfamiljer som hushåll utan barn.

Behandlade dokument

104

Förslagspunkter

40

Reservationer

43 

Anföranden och repliker

106, 246 minuter

Beredning

2011-11-10

Justering

2011-12-01

Debatt

2011-12-12

Beslut

2011-12-14

Reglerna för återbetalning av outnyttjade vägavgifter ändras. För lastbilar och andra fordon som väger minst 12 ton betalar ägaren en vägavgift på vissa vägar. Om ägaren inte använde fordonet under en del av den period som han eller hon har betalt avgift för ska den delen av avgiften återbetalas. I dag sker återbetalningen endast för hela, återstående månader. Reglerna ändras nu så att avgiften i stället återbetalas för alla de dagar som återstår. Dessutom slopas den nuvarande regeln om att endast avgifter som betalats för ett helt år i taget kan återbetalas. Återbetalning ska kunna ske även för en avgift som betalats per månad, vecka, eller dag. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2012-02-14

Debatt

2012-03-28

Beslut

2012-03-28

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

8, 26 minuter

Justering

2011-11-24

Debatt

2011-12-07

Beslut

2011-12-08

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2011-11-24

Debatt

2011-12-07

Beslut

2011-12-08

Riksrevisionen har granskat i vilken utsträckning och till vilka kostnader skattebefrielsen för biodrivmedel bidrar till att uppnå klimatmålen. Man menar att skattebefrielsen är ett dyrt och trubbigt styrmedel för att minska utsläppen av växthusgaser. En annan slutsats är att skattebefrielsen inte har stimulerat till utveckling av nya och mer avancerade biodrivmedel.

Regeringen instämmer delvis i Riksrevisionens iakttagelser men betonar att skattebefrielsen för biodrivmedel bidrar både till uppfyllelse av klimatmålet och målet om 50 procent förnybar energi samt målet om 10 procent förnybara bränslen inom transportsektorn till 2020.

Skatteutskottet anser att skattebefrielsen för biodrivmedel har varit en förutsättning för att öka användningen av biodrivmedel och för att skapa en marknad för höginblandad etanol (E85). Skattebefrielsen har också enligt utskottet varit en förutsättning för den teknikutveckling och introduktion av förnybara drivmedel som skett. Skattebefrielsen är viktig för att de klimat- och energipolitiska målen ska nås. Utskottet anser att redovisningen till riksdagen av kostnaderna för och effekterna av skattebefrielsen för biodrivmedel kan förbättras.

Riksdagen lade regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

14, 42 minuter

Justering

2012-01-31

Debatt

2012-02-22

Beslut

2012-02-29

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

23, 75 minuter

Justering

2011-11-08

Debatt

2011-11-17

Beslut

2011-11-17

• Möjligheterna att använda deklarationsombud blir större. Alla deklarationsskyldiga ska kunna göra det i fortsättningen.
• Juridiska personer ska inte längre deklarera den 2 maj. Denna tidpunkt ersätts nu med fyra tidpunkter. Deklarationstidpunkten beror på vilket beskattningsår den juridiska personen har. Fysiska personer och dödsbon ska fortfarande lämna deklaration senast den 2 maj.
• Preliminär skatt ska alltid betalas för beskattningsår. Debiterad preliminär skatt ska betalas från och med beskattningsårets andra månad till och med månaden efter beskattningsårets utgång.
• Möjligheten att redovisa moms för beskattningsår behålls, men momsen ska alltid redovisas i en skattedeklaration. Fler får möjlighet att redovisa för beskattningsår.
• Enhetligare ränteregler i skattekontosystemet införs.
• Reglerna om anstånd med att betala skatt eller avgift blir generösare.
• Skattenämnderna avskaffas utom när det gäller fastighetstaxering.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Justering

2011-11-08

Debatt

2011-11-17

Beslut

2011-11-17

Regeringen har lämnat sin årliga redogörelse över de så kallade skatteutgifterna. Årsredovisningen ger en samlad överblick över de stöd till företag och hushåll som lämnas på budgetens inkomstsida, till exempel i form av förmånliga skatteregler. Samtidigt är redovisningen av skatteutgifterna den enda uppdateringen av de regelavvikelser från enhetlig beskattning som publiceras löpande.

Skatteutskottet ser positivt på regeringens arbete med att utveckla redovisningen för att den ska kunna bli ett mer aktivt verktyg i budgetarbetet och när man beslutar om skatteregler. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter

1

Justering

2012-06-12

Debatt

2012-06-20

Beslut

2012-06-20