Sök

Riksdagen sa ja till regeringens förslag till lag om försäkringsmedicinska utredningar. Denna typ av utredningar görs när Försäkringskassan behöver en mer fördjupad beskrivning av en försäkrads funktionstillstånd och förmåga till aktivitet. Detta för att kunna bedöma en försäkrads rätt till ersättning eller andra förmåner enligt socialförsäkringsbalken.

Syftet med lagen är att skapa en sammanhållen lagstiftning om försäkringsmedicinska utredningar och att stärka de försäkrades integritet och säkerhet. Enligt dagens regler får landstingen välja om de vill göra de försäkringsmedicinska utredningarna själva eller om de vill upphandla tjänsten. Enligt den nya lagen får landstingen också sluta avtal med ett annat landsting att utföra de uppgifter som landstinget ansvarar för. I lagen anges bland annat att försäkringsmedicinska utredningar ska utföras av legitimerad läkare och annan hälso- och sjukvårdspersonal hos vårdgivaren samt att ett landsting har rätt till ersättning från staten för kostnader för utförda utredningar.

Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2019.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

3

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

2, 11 minuter

Justering

2018-05-24

Bordläggning

2018-05-30

Debatt

2018-05-31

Beslut

2018-05-31

Personer från länder som inte är medlemmar i EU eller EES som har blivit erbjudna anställning som säsongsarbetare i Sverige ska kunna få ett så kallat tillstånd för säsongsarbete. Ett sådant tillstånd ska en person kunna få för som längst sex månader under en tolvmånadersperiod. Den som har haft ett tillstånd för säsongsarbete och som har fått tillståndet återkallat på grund av brister hos arbetsgivaren ska ha rätt till ersättning från arbetsgivaren.

Regeringens förslag innebär att Sverige genomför det så kallade säsongsanställningsdirektivet. Det är en EU-lag som reglerar villkoren för säsongsanställning för medborgare från ett land som inte är medlem i EU eller EES.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla den 1 juni 2018.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

3

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

11, 28 minuter

Justering

2018-04-17

Bordläggning

2018-04-24

Debatt

2018-04-25

Beslut

2018-04-25

Möjligheten för en kommun att placera ett ensamkommande barn i en annan kommun begränsas. En kommun som av Migrationsverket fått i uppdrag att ta emot ett ensamkommande barn ska bara kunna placera barnet i en annan kommun

• om kommunerna kommer överens om placeringen
• om placeringen sker med stöd av gällande lagar som rör barns och ungas vårdbehov
• om det finns särskilda skäl med hänsyn till barnets vårdbehov eller barn som har behov av särskilt skydd.

Syftet med lagändringarna är att få en jämnare fördelning av mottagandet av ensamkommande barn mellan landets kommuner. Ensamkommande barn är barn och ungdomar som utan medföljande förälder eller annan vårdnadshavare kommer till Sverige för att söka asyl.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla den 1 juni 2018 med vissa övergångsbestämmelser.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Justering

2018-04-17

Bordläggning

2018-04-24

Debatt

2018-04-25

Beslut

2018-04-25

Cirka 34,6 miljarder kronor ur statens budget för 2018 går till utgiftsområdet ekonomisk trygghet vid ålderdom. Mest pengar går till garantipension, drygt 13 miljarder kronor. Cirka 10,9 miljarder går till efterlevandepensioner och 9 miljarder går till bostadstillägg för pensionärer. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Därefter bestämmer riksdagen hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde.

Riksdagen välkomnar att stödet till pensionärer med små ekonomiska marginaler stärks genom en höjning av bostadstillägget, samt att nivåerna för skälig boendekostnad och skälig levnadsnivå höjs inom både bostadstillägg och äldreförsörjningsstöd.

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2017.

Behandlade dokument

27

Förslagspunkter

4

Reservationer

5 

Anföranden och repliker

37, 119 minuter

Justering

2017-12-05

Bordläggning

2017-12-11

Debatt

2017-12-12

Beslut

2017-12-12

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2017 om socialavgifter.

Motionerna handlar om lägre socialavgifter för unga, små företag och företag i glesbygd samt undantag från kravet på att betala socialavgifter för ideella organisationer, till exempel friluftsorganisationer.

Behandlade dokument

12

Förslagspunkter

2

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

5, 25 minuter

Justering

2018-03-22

Bordläggning

2018-03-27

Debatt

2018-03-28

Beslut

2018-03-28

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2017 om svenskt medborgarskap.

Motionerna handlar bland annat om språk- och samhällskunskapstester samt egen försörjning som villkor för svenskt medborgarskap, att medborgarskapets betydelse bör uppvärderas, en förlängning av tiden för hemvist för att få medborgarskap och att alla barn som föds i Sverige ska kunna få svenskt medborgarskap från födseln.

Behandlade dokument

14

Förslagspunkter

4

Reservationer

10 

Justering

2018-03-22

Bordläggning

2018-03-27

Debatt

2018-03-28

Beslut

2018-03-28

Handläggningstiderna för arbetstillstånd är för långa. Dessutom är det viktigt att Sveriges system för arbetskraftsinvandring inte missbrukas med till exempel dåliga villkor. Det tycker riksdagen som riktar två uppmaningar, så kallade tillkännagivanden, till regeringen om att:

• Återkomma till riksdagen med ett förslag om att förkorta handläggningstiderna och utöka den digitala hanteringen hos Migrationsverket.
• Ge i uppdrag till Migrationsverket att förstärka arbetet mot missbruk av reglerna för arbetskraftsinvandring.

Förslagen om tillkännagivanden kom i samband med att riksdagen behandlade motioner från allmänna motionstiden 2017. Riksdagen sa nej till övriga motioner.

Behandlade dokument

32

Förslagspunkter

13

Reservationer

18 

Justering

2018-03-22

Bordläggning

2018-03-27

Debatt

2018-03-28

Beslut

2018-03-28

Riksdagen sa nej till motioner om anhöriginvandring. Motionerna handlar bland annat om uppehållstillstånd för make och sambo, uppskjuten invandringsprövning, registrering av anknytningsperson samt försörjningskrav vid anhöriginvandring. Bland annat hänvisas till den ändring av regler om uppehållstillstånd som har gjorts och som gäller till mitten av 2019.

Behandlade dokument

15

Förslagspunkter

4

Reservationer

11 

Justering

2018-03-22

Bordläggning

2018-03-27

Debatt

2018-03-28

Beslut

2018-03-28

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2017 om migration och asylpolitik. Anledningarna är bland annat att gällande regler är tillräckliga eller att arbete pågår på området.

Motionerna handlar bland annat om svensk migrationspolitik, mottagande av asylsökande och fri rörlighet för EU-medborgare och samarbetet inom EU.

Behandlade dokument

94

Förslagspunkter

18

Reservationer

68 

Justering

2018-03-22

Bordläggning

2018-03-27

Debatt

2018-03-28

Beslut

2018-03-28

Regeringen har lämnat en skrivelse om Riksrevisionens rapport Kommunersättningar för migration och integration - ett ogenomtänkt system. Regeringen håller med om att det behövs uppföljning av kommunernas faktiska kostnader för mottagandet av asylsökande och att systemet är svårt och kostsamt och att schablonersättningar bör användas så mycket som möjligt.

Regeringen nämner också svårigheter att följa upp kommunernas kostnader. Exempelvis saknas uppgifter om kostnader för olika typer av tjänster fördelade på olika grupper av individer. När Mottagandeutredningen är klar, den 31 mars 2018, avser regeringen att se över behovet av förändringar i ersättningssystemets utformning.

Riksdagen ser positivt på detta och la skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

3, 9 minuter

Justering

2018-02-01

Bordläggning

2018-02-06

Debatt

2018-02-07

Beslut

2018-02-07

Riksdagen har granskat en skrivelse från regeringen. Skrivelsen handlar om en rapport från Riksrevisionen om bostadsbidraget.

Riksrevisionen konstaterar i sin rapport att antalet personer som får bostadsbidrag har minskat och att en allt större andel bidragstagare är hushåll med låga inkomster och låg ekonomisk standard. Ett syfte med bostadsbidraget är att bidra till att fördela om resurserna i samhället, så att de med låg ekonomisk standard kan få det bättre. Riksrevisionen slår i sin rapport fast att den omfördelande effekten visserligen finns kvar, men att den har minskat över tid. Riksrevisionen rekommenderar regeringen att se över bostadsbidragets utformning så att bidraget fungerar så som det var tänkt.

Regeringen håller med om att bostadsbidraget borde ses över men i ett större sammanhang, bland annat tillsammans med underhållsstödet och rekommendationerna från Riksrevisionen. Regeringen återkommer till riksdagen med hur den vill gå vidare med Riksrevisionens rekommendationer.

Riksdagen tycker att det är viktigt att bostadsbidraget får de omfördelningseffekter som var syftet med bidraget och att de ekonomiska incitamenten till arbete bibehålls. Riksdagen ser därför med oro på att bostadsbidraget över tid tappar sin omfördelande effekt för ekonomiskt utsatta grupper. Riksdagen ser därför positivt på att regeringen planerar en större översyn av hela bostadsbidragssystemet där den bland annat kommer ta hänsyn till Riksrevisionens rekommendationer. Riskdagen förutsätter att regeringen arbetar skyndsamt med detta. Med det lade riksdagen regeringens skrivelse till handlingarna.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

7, 21 minuter

Justering

2018-02-01

Bordläggning

2018-02-06

Debatt

2018-02-07

Beslut

2018-02-07

Reglerna som gäller närståendepenning, överföring av premiepensionsrätt och hustrutillägg ändras.

I dag har den som vårdar en närstående och avstår från att arbeta rätt till närståendepenning för hel, halv eller fjärdedels dag om man uppfyller vissa krav. Nu införs även möjligheten att få tre fjärdedels närståendepenning. Reglerna för överföring av premiepensionsrätt till en make ändras så att det räcker om den make som överför premiepensionsrätt anmäler överföringen. Tiden för att anmäla en överföring förlängs. Förmånen hustrutillägg avskaffades 2003, men de som redan hade denna förmån då fick fortsätta att få den. Men eftersom det sedan slutet av 2014 inte längre finns någon som får hustrutillägg så ska hänvisningar till förmånen tas bort helt ur lagarna.

De ändrade reglerna börjar gälla den 1 januari 2018. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Riksdagen sa samtidigt nej till en följdmotion och motioner om socialförsäkringen från den allmänna motionstiden 2017.

Behandlade dokument

7

Förslagspunkter

1

Reservationer

2 

Justering

2017-11-07

Bordläggning

2017-11-14

Debatt

2017-11-15

Beslut

2017-11-15

Regeringen har lämnat en skrivelse om Riksrevisionens rapport om pensionssystemets årsredovisning. I rapporten anser riksrevisionen bland annat att redovisningen av konjunkturlägets påverkan på pensionssystemets ekonomi behöver förbättras. Även analysunderlaget till prognosen över systemets långsiktiga makroekonomiska utveckling behöver bli bättre, för att man ska kunna bedöma riskerna för obalanser i systemet.

Regeringen håller i huvudsak med om förbättringsförslagen i rapporten. I sin skrivelse menar dock regeringen att vissa delar bör följas upp på annat sätt än i årsredovisningen och att det behöver ses över var det ska göras. När det gäller utveckling av prognoserna behöver också hänsyn tas till det arbete som krävs för att genomföra och årligen följa upp resultaten.

Riksdagen anser att regeringens bedömning av vilka förbättringar som behövs är väl avvägda. Riksdagen la skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2018-02-01

Bordläggning

2018-02-06

Debatt

2018-02-07

Beslut

2018-02-07

Det införs kombinerade uppehålls- och arbetstillstånd för chefer, specialister och praktikanter som förflyttas till ett nytt land men inom samma företag eller koncern. Det gäller för företag som samtidigt är etablerade både inom EES-området och Schweiz och utanför. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Tillståndet kallas för ett ICT-tillstånd och ska även gälla i Sverige när en person fått tillståndet i ett annat EU-land. Personen får då resa in i och arbeta i Sverige i högst 90 dagar under en 180-dagarsperiod på det företag som personen arbetar på i det andra landet.

Lagändringarna börjar gälla den 1 mars 2018.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

11, 23 minuter

Justering

2018-02-01

Bordläggning

2018-02-06

Debatt

2018-02-07

Beslut

2018-02-07

Drygt 102,5 miljarder för 2018 går till utgiftsområdet ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning. Mest pengar läggs på området aktivitets- och sjukersättningar, 47 miljarder kronor. Knappt 39 miljarder läggs på området sjukpenning och rehabilitering och Försäkringskassan får drygt 8,7 miljarder kronor. Socialförsäkringsutskottet föreslår att riksdagen säger ja till regeringens förslag om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Därefter bestämmer riksdagen hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde.

Riksdagen sa också ja till att taket i sjukförsäkringen samt bostadstillägget, det särskilda bostadstillägget och garantiersättningen inom aktivitets- och sjukersättningen höjs den 1 juli 2018.

Dessutom sa riksdagen ja till att personer i vissa fall ska kunna fortsätta få sin sjukpenning. Det gäller i avvaktan på att Försäkringskassan fattar ett slutligt beslut. Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2018.

Riksdagen uppmanade samtidigt regeringen, i ett tillkännagivande, att se över hur dagens rehabiliteringskedja kan stärkas och återkomma med ett lagförslag.

Behandlade dokument

76

Förslagspunkter

8

Reservationer

19 

Anföranden och repliker

18, 91 minuter

Justering

2017-12-05

Bordläggning

2017-12-13

Debatt

2017-12-14

Beslut

2017-12-14

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2017 om beskattning av företag, kapital och fastighet. Anledningen till det är bland annat att det redan pågår arbete inom många av de områden som motionerna handlar om. Motionerna handlar bland annat om företagande och investeringar, beskattning vid generationsskiften och skatteregler för ideell sektor.

Behandlade dokument

79

Förslagspunkter

14

Reservationer

22 

Anföranden och repliker

15, 66 minuter

Justering

2018-03-15

Bordläggning

2018-03-26

Debatt

2018-03-27

Beslut

2018-03-28

Riksdagen sa nej till motioner om inkomstskatt av privatpersoner. Motionerna handlar bland annat om skatteskala och grundavdrag, särskild löneskatt för äldre som arbetar, hushållsskatteavdrag (HUS-avdrag), bil- och cykelförmån och utvärdering av effekterna av skatteförändringar. Andra områden är expertskatt, skatt för personer med sjuk- och aktivitetsstöd, reseavdrag och personalförmåner. Riksdagen hänvisar bland annat till att det fortfarande står bakom regeringens förslag på inriktning av skattepolitiken. Motionerna kommer från allmänna motionstiden 2017.

Behandlade dokument

146

Förslagspunkter

15

Reservationer

23 

Anföranden och repliker

17, 85 minuter

Justering

2018-03-15

Bordläggning

2018-03-26

Debatt

2018-03-27

Beslut

2018-03-28

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen om Riksrevisionens rapport om regeringens skatteutgiftsredovisning. I rapporten har Riksrevisionen granskat hur regeringen har redovisat skatteutgifter under 2016.

Riksdagen och regeringen har uttryckt att skatteutgifter ska redovisas på samma sätt som utgifter för anslag redovisas. Riksrevisionen har bland annat granskat om det har varit så och konstaterar att det finns skillnader i redovisningen. Utifrån granskningen ger Riksrevisionen tre rekommendationer till regeringen. En av dem är att redovisa och förklara viktiga förändringar av skatteutgiftsprognoserna i förhållande till tidigare prognoser.

Regeringen håller med om Riksrevisionens bedömningar och kommer fortsätta att utveckla arbetet med skatteutgifterna. Riksdagen ser positivt på regeringens ambitioner och lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

4, 19 minuter

Justering

2017-12-14

Bordläggning

2018-01-23

Debatt

2018-01-24

Beslut

2018-01-24

Regeringen vill höja beskattningen av sparande på investeringssparkonto och kapitalförsäkring med 0,25 procentenheter. Förändringen börjar gälla den 1 januari 2018.

Förändringen beräknas öka statens inkomster med 790 miljoner kronor per år. Regeringen menar att förändringen kan få positiva effekter på den ekonomiska jämlikheten.

Riksdagen sa ja till förslaget.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

24, 76 minuter

Justering

2017-11-23

Bordläggning

2017-11-28

Debatt

2017-11-29

Beslut

2017-11-30

För att skapa bättre konkurrensvillkor för svenska företag ska det göras ändringar i skatteavtalet mellan Sverige och Kina.

Ändringarna innebär att Sverige och Kina inte ska ta ut skatter på de intäkter som ett luft- eller sjötransportföretag förvärvar i den internationella trafiken i det andra landet.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Ändringen genomförs den dag regeringen bestämmer.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2017-11-16

Bordläggning

2017-11-28

Debatt

2017-11-29

Beslut

2017-11-29