Dokument & lagar (2 439 träffar)

Betänkande 2017/18:SfU10

Det införs kombinerade uppehålls- och arbetstillstånd för chefer, specialister och praktikanter som förflyttas till ett nytt land men inom samma företag eller koncern. Det gäller för företag som samtidigt är etablerade både inom EES-området och Schweiz och utanför. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Tillståndet kallas för ett ICT-tillstånd och ska även gälla i Sverige när en person fått tillståndet i ett annat EU-land. Personen får då resa in i och arbeta i Sverige i högst 90 dagar under en 180-dagarsperiod på det företag som personen arbetar på i det andra landet.

Lagändringarna börjar gälla den 1 mars 2018.

Förslagspunkter: 2 Reservationer: 2
Justering: 2018-02-01 Debatt: 2018-02-07 Beslut: 2018-02-07

Betänkande 2017/18:SfU10 (pdf, 2439 kB) Webb-tv debatt om förslag: Uppehålls- och arbetstillstånd för företagsintern förflyttning - genomförande av ICT-direktivet

Betänkande 2017/18:SkU7

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen om Riksrevisionens rapport om regeringens skatteutgiftsredovisning. I rapporten har Riksrevisionen granskat hur regeringen har redovisat skatteutgifter under 2016.

Riksdagen och regeringen har uttryckt att skatteutgifter ska redovisas på samma sätt som utgifter för anslag redovisas. Riksrevisionen har bland annat granskat om det har varit så och konstaterar att det finns skillnader i redovisningen. Utifrån granskningen ger Riksrevisionen tre rekommendationer till regeringen. En av dem är att redovisa och förklara viktiga förändringar av skatteutgiftsprognoserna i förhållande till tidigare prognoser.

Regeringen håller med om Riksrevisionens bedömningar och kommer fortsätta att utveckla arbetet med skatteutgifterna. Riksdagen ser positivt på regeringens ambitioner och lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 1 Reservationer: 1
Justering: 2017-12-14 Debatt: 2018-01-24 Beslut: 2018-01-24

Betänkande 2017/18:SkU7 (pdf, 297 kB) Webb-tv debatt om förslag: Riksrevisionens rapport om regeringens skatteutgiftsredovisning

Betänkande 2017/18:SfU3

Drygt 94 miljarder kronor ur statens budget för 2018 går till utgiftsområdet ekonomisk trygghet för familjer och barn. Mest pengar går till föräldraförsäkring, drygt 42,9 miljarder kronor. 31,6 miljarder går till barnbidrag. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Därefter bestämmer riksdagen hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om en höjning av barnbidraget med 200 kronor per barn och månad. Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2017.

Förslagspunkter: 9 Reservationer: 20
Justering: 2017-12-05 Debatt: 2017-12-12 Beslut: 2017-12-12

Betänkande 2017/18:SfU3 (pdf, 806 kB) Webb-tv debatt om förslag: Utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn

Betänkande 2017/18:SfU2

Cirka 34,6 miljarder kronor ur statens budget för 2018 går till utgiftsområdet ekonomisk trygghet vid ålderdom. Mest pengar går till garantipension, drygt 13 miljarder kronor. Cirka 10,9 miljarder går till efterlevandepensioner och 9 miljarder går till bostadstillägg för pensionärer. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Därefter bestämmer riksdagen hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde.

Riksdagen välkomnar att stödet till pensionärer med små ekonomiska marginaler stärks genom en höjning av bostadstillägget, samt att nivåerna för skälig boendekostnad och skälig levnadsnivå höjs inom både bostadstillägg och äldreförsörjningsstöd.

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2017.

Förslagspunkter: 4 Reservationer: 5
Justering: 2017-12-05 Debatt: 2017-12-12 Beslut: 2017-12-12

Betänkande 2017/18:SfU2 (pdf, 828 kB) Webb-tv debatt om förslag: Utgiftsområde 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom

Betänkande 2017/18:SfU1

Drygt 102,5 miljarder för 2018 går till utgiftsområdet ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning. Mest pengar läggs på området aktivitets- och sjukersättningar, 47 miljarder kronor. Knappt 39 miljarder läggs på området sjukpenning och rehabilitering och Försäkringskassan får drygt 8,7 miljarder kronor. Socialförsäkringsutskottet föreslår att riksdagen säger ja till regeringens förslag om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Därefter bestämmer riksdagen hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde.

Riksdagen sa också ja till att taket i sjukförsäkringen samt bostadstillägget, det särskilda bostadstillägget och garantiersättningen inom aktivitets- och sjukersättningen höjs den 1 juli 2018.

Dessutom sa riksdagen ja till att personer i vissa fall ska kunna fortsätta få sin sjukpenning. Det gäller i avvaktan på att Försäkringskassan fattar ett slutligt beslut. Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2018.

Riksdagen uppmanade samtidigt regeringen, i ett tillkännagivande, att se över hur dagens rehabiliteringskedja kan stärkas och återkomma med ett lagförslag.

Förslagspunkter: 8 Reservationer: 19
Justering: 2017-12-05 Debatt: 2017-12-14 Beslut: 2017-12-14

Betänkande 2017/18:SfU1 (pdf, 2602 kB) Webb-tv debatt om förslag: Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning

Betänkande 2017/18:SkU3

Regler om undantag för att betala moms när det gäller fartyg förändras. I dag finns det inget krav på att fartyg måste framföras på öppna havet för att undantas från skattskyldigheten. Undantaget ska efter ändringen gälla för fartyg som används på öppna havet och som fraktar passagerare mot betalning, som används för handels-, industri-, eller fiskeriverksamhet och fartyg som används för sjöräddning, assistans eller kustfiske.

Syftet med ändringen är att anpassa den svenska lagen till EU:s lagstiftning. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2018.

Förslagspunkter: 2 Reservationer: 1
Justering: 2017-11-21 Debatt: 2017-11-29 Beslut: 2017-11-29

Betänkande 2017/18:SkU3 (pdf, 2894 kB) Webb-tv debatt om förslag: Mervärdesskatt vid omsättning som avser fartyg samt deklarationstidpunkt i vissa fall

Betänkande 2017/18:SkU1

11 miljarder ur statens budget för 2018 går till utgiftsområdet skatt, tull och exekution. Mest pengar får Skatteverket, drygt 7,5 miljarder kronor. 1,9 miljarder går till Kronofogdemyndigheten, och Tullverket får 1,8 miljarder kronor. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Därefter bestämmer riksdagen hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde.

Förslagspunkter: 6 Reservationer: 7
Justering: 2017-11-21 Debatt: 2017-11-29 Beslut: 2017-11-29

Betänkande 2017/18:SkU1 (pdf, 697 kB) Webb-tv debatt om förslag: Utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution

Betänkande 2017/18:SkU6

Regeringen vill höja beskattningen av sparande på investeringssparkonto och kapitalförsäkring med 0,25 procentenheter. Förändringen börjar gälla den 1 januari 2018.

Förändringen beräknas öka statens inkomster med 790 miljoner kronor per år. Regeringen menar att förändringen kan få positiva effekter på den ekonomiska jämlikheten.

Riksdagen sa ja till förslaget.

Förslagspunkter: 1 Reservationer: 1
Justering: 2017-11-23 Debatt: 2017-11-29 Beslut: 2017-11-30

Betänkande 2017/18:SkU6 (pdf, 528 kB) Webb-tv debatt om förslag: Höjd beskattning av sparande på investeringssparkonto och i kapitalförsäkring

Betänkande 2017/18:SkU4

Regeringen föreslår en justering av den utvidgade fåmansföretagsdefinitionen i inkomstskattelagen. Den utvidgade fåmansföretagsdefinitionen innebär att delägare som är verksamma även i ett dotterbolag i en koncern ibland ska räknas som en enda delägare vid bedömningen av om moderbolaget är ett fåmansföretag. Den justering som nu görs innebär att man vid bedömningen även ska ta hänsyn till sådana delägare som är verksamma i andra företag som äger företaget eller som ägs av företaget som bedömningen avser.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. De nya reglerna börjar gälla den 1 januari 2018.

Riksdagen riktade också ett tillkännagivande till regeringen. I tillkännagivandet uppmanas regeringen att presentera en konsekvensanalys av den beslutade ändringen för riksdagen innan den 1 juli 2019.

Förslagspunkter: 2 Reservationer: 2
Justering: 2017-11-21 Debatt: 2017-11-29 Beslut: 2017-11-29

Betänkande 2017/18:SkU4 (pdf, 437 kB) Webb-tv debatt om förslag: Justering av den utvidgade fåmansföretagsdefinitionen

Betänkande 2017/18:SfU4

Drygt 15,7 miljarder kronor ur statens budget för 2018 går till utgiftsområdet migration. Mest pengar, 8,1 miljarder kronor, går till ersättningar och boendekostnader för asylsökande, vilket är en minskning för den posten med drygt 15 miljarder kronor jämfört med budgeten för 2017. Migrationsverket får drygt 5,3 miljarder kronor. Knappt 960 miljoner går till domstolsprövning i utlänningsmål. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Därefter bestämmer riksdagen hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde.

Förslagspunkter: 1 Reservationer: 1
Justering: 2017-11-30 Debatt: 2017-12-08 Beslut: 2017-12-12

Betänkande 2017/18:SfU4 (pdf, 538 kB) Webb-tv debatt om förslag: Utgiftsområde 8 Migration

Betänkande 2017/18:SfU27

Reglerna för den retroaktiva period ett barn kan ansöka om ekonomiskt stöd om barnets förälder eller föräldrar gått bort ändras. I dag betalas stödet ut retroaktivt för en period upp till två år efter att ansökan lämnades in. Nu ändras den perioden till sex månader. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Ett barn har rätt till ekonomiskt stöd om barnets ena förälder eller båda föräldrar har avlidit, eller tros vara avlidna. Det här efterlevandestödet finns för att hjälpa barnet att ha en rimlig levnadsstandard och lämnas vanligtvis från och med den månad då föräldern eller föräldrarna avlidit. I vissa fall kan ett barn behöva ansöka om att få ekonomiskt stöd och det är de fallen som ändringen gäller.

Lagändringen börjar gälla den 1 juli 2018 med vissa övergångsbestämmelser.

Riksdagen riktade samtidigt en uppmaning, ett så kallat tillkännagivande, till regeringen om att komma med ett förslag om skärpta regler för efterlevandestödet.

Förslagspunkter: 2
Justering: 2018-05-17 Debatt: 2018-05-30 Beslut: 2018-05-30

Betänkande 2017/18:SfU27 (pdf, 363 kB) Webb-tv debatt om förslag: Ändrade regler om retroaktivitet avseende efterlevandestöd

Betänkande 2017/18:SfU29

Riksdagen sa ja till att reglerna för underhållsstöd ändras. Det innebär att underhållsstödet höjs och att det införs en ny åldersindelning.

Underhållsstöd ska lämnas med 1 573 kronor i månaden till och med månaden då barnet fyller 11 år, med 1 723 kronor i månaden från och med månaden efter den månad då barnet har fyllt 11 år och med 2 073 kronor i månaden från och med månaden efter den då barnet har fyllt 15 år.

I dag tar Försäkringskassan självmant upp frågan om högre underhållsstöd när ett barn som har rätt till underhållsstöd har fyllt 15 år. Detsamma ska nu gälla när ett barn har fyllt 11 år.

Höjningen av underhållsstödet för barn som är 15 år eller äldre börjar gälla den 1 augusti 2018 och används första gången för underhållsstöd som gäller september 2018. Höjningen av underhållsstödet för barn som är 11-14 år börjar gälla den 1 januari 2019 och används första gången för underhållsstöd och betalningsskyldighet som gäller februari 2019.

Förslagspunkter: 2 Reservationer: 1
Justering: 2018-05-22 Debatt: 2018-05-31 Beslut: 2018-05-31

Betänkande 2017/18:SfU29 (pdf, 549 kB) Webb-tv debatt om förslag: Ny åldersdifferentiering inom underhållsstödet

Betänkande 2017/18:SfU26

Polismyndigheten får större möjlighet att göra inspektioner på arbetsplatser för att kontrollera att arbetsgivare inte har anställda som saknar rätt att vistas eller arbeta i Sverige. Arbetsplatsinspektionerna ska begränsas till branscher där Polismyndigheten har bedömt att det finns en särskild risk för sådana anställningar. Avgiften som en arbetsgivare kan bli skyldig att betala om denne har en anställd som inte har rätt att vistas eller arbeta i Sverige ska också höjas.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag och samtidigt nej till de två motioner som har lagts med anledning av förslaget. Lagändringarna börjar att gälla den 1 juli 2018.

Förslagspunkter: 2 Reservationer: 3
Justering: 2018-05-22 Debatt: 2018-05-31 Beslut: 2018-05-31

Betänkande 2017/18:SfU26 (pdf, 684 kB) Webb-tv debatt om förslag: Utökade möjligheter till arbetsplatsinspektioner

Betänkande 2017/18:SfU22

Riksdagen sa ja till regeringens förslag till lag om försäkringsmedicinska utredningar. Denna typ av utredningar görs när Försäkringskassan behöver en mer fördjupad beskrivning av en försäkrads funktionstillstånd och förmåga till aktivitet. Detta för att kunna bedöma en försäkrads rätt till ersättning eller andra förmåner enligt socialförsäkringsbalken.

Syftet med lagen är att skapa en sammanhållen lagstiftning om försäkringsmedicinska utredningar och att stärka de försäkrades integritet och säkerhet. Enligt dagens regler får landstingen välja om de vill göra de försäkringsmedicinska utredningarna själva eller om de vill upphandla tjänsten. Enligt den nya lagen får landstingen också sluta avtal med ett annat landsting att utföra de uppgifter som landstinget ansvarar för. I lagen anges bland annat att försäkringsmedicinska utredningar ska utföras av legitimerad läkare och annan hälso- och sjukvårdspersonal hos vårdgivaren samt att ett landsting har rätt till ersättning från staten för kostnader för utförda utredningar.

Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2019.

Förslagspunkter: 3 Reservationer: 1
Justering: 2018-05-24 Debatt: 2018-05-31 Beslut: 2018-05-31

Betänkande 2017/18:SfU22 (pdf, 1490 kB) Webb-tv debatt om förslag: Lag om försäkringsmedicinska utredningar

Betänkande 2017/18:SfU30

Premiepensionssystemet ska göras tryggare och mer hållbart. Pensionsmyndighetens uppdrag görs tydligare. Myndighetens avtal med fondförvaltare, så kallade fondavtal, ska framöver innehålla vissa minimivillkor och fondförvaltare ska ansöka om att få ingå fondavtal med myndigheten. Fondförvaltare måste uppfylla vissa krav för att få ingå fondavtal. Beslut av Pensionsmyndigheten att avslå en ansökan om fondavtal ska kunna överklagas till allmän förvaltningsdomstol.

Vidare införs ett krav på att pensionssparare själva skriver under vid fondbyte. Marknadsföring och försäljning av tjänster och produkter på premiepensionsområdet via telefon kommer att förbjudas.

Förslagen om undertecknande och förbud mot marknadsföring och försäljning via telefon börjar gälla den 1 juli 2018, övriga förslag den 1 november 2018. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Förslagspunkter: 2 Reservationer: 1
Justering: 2018-05-24 Debatt: 2018-05-31 Beslut: 2018-05-31

Betänkande 2017/18:SfU30 (pdf, 2235 kB) Webb-tv debatt om förslag: Ett tryggt och mer hållbart premiepensionssystem

Betänkande 2017/18:SkU19

Kvaliteten i folkbokföringen ska öka och så kallad skyddad folkbokföring införs för att öka skyddet för hotade och förföljda personer. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Personer som är utsatta för hot och förföljelse kan vara i behov av att skydda sina personuppgifter. Nuvarande regler innebär att personer som flyttat till en ny hemlig adress kan få så kallad kvarskrivning, vilket innebär att den verkliga bostadsorten inte framgår av folkbokföringen. Enligt regeringens förslag ska kvarskrivning ersättas av så kallad skyddad folkbokföring. Det innebär att en person, för en obestämd tidsperiod, ska kunna folkbokföras på en annan ort även om personen inte flyttat.

Förslaget innebär också åtgärder för att öka kvaliteten i folkbokföringen. Bland annat ska Skatteverket kunna avregistrera falska identiteter i folkbokföringen och göra kontrollbesök på personers adresser. Dessutom återinförs folkbokföringsbrott, vilket till exempel innebär att personer som medvetet lämnar oriktiga uppgifter till folkbokföringen kan straffas för det.

Förslagspunkter: 9 Reservationer: 8
Justering: 2018-05-17 Debatt: 2018-05-24 Beslut: 2018-05-24

Betänkande 2017/18:SkU19 (pdf, 2883 kB) Webb-tv debatt om förslag: Ökat skydd för hotade och förföljda personer samt några åtgärder för att öka kvaliteten i folkbokföringen

Betänkande 2017/18:SkU17

Det införs skatt på vätskor med nikotin som används i elektroniska cigaretter och nikotinprodukter som används i mun eller näsa som inte innehåller tobak.

Skatten ska betalas av den som tillverkar, importerar eller säljer sådana varor till Sverige genom distansförsäljning. Varor som privatpersoner själva transporterar till Sverige för sitt eget eller familjens personliga bruk behöver man inte betala skatt för. Det får dock vara högst 20 milliliter e-vätska och 200 gram andra nikotinhaltiga produkter per person och tillfälle.

De nya reglerna börjar gälla den 1 juli 2018. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Riksdagen sa samtidigt nej till ett förslag till lagändring som gäller frihet från skatt vid import eftersom detta hänger ihop med ett annat förslag som ännu inte har behandlats av socialutskottet, som har ansvar för det ärendet.

Förslagspunkter: 1 Reservationer: 1
Justering: 2018-05-17 Debatt: 2018-05-24 Beslut: 2018-05-30

Betänkande 2017/18:SkU17 (pdf, 3174 kB) Webb-tv debatt om förslag: Beskattning av elektroniska cigaretter och vissa andra nikotinhaltiga produkter

Betänkande 2017/18:SkU24

Regeringen har lämnat sin årliga redovisning av skatteutgifterna. Skatteutgifter är stöd eller utgifter som går via skattesystemet och påverkar statsbudgetens inkomstsida, till exempel i form av förmånliga skatteregler. I en del av redogörelsen diskuteras skatteutgifter och samhällsekonomisk effektivitet och några enskilda skatteutgifter analyseras. Bland annat ges en analys av en nedsättning av egenavgifter, vilket är en skatteutgift som beräknas uppgå till 1,49 miljarder kronor. Nedsättningen av egenavgifter bedöms kunna öka sysselsättningen och minska arbetslösheten i ekonomin, vilket framför allt skulle gälla många nyanlända för vilka egenföretagande kan vara ett alternativ till anställning. Även skattereduktionen för ROT-arbeten analyseras, som för 2018 innebär en skatteutgift på 9,75 miljarder kronor. ROT-avdraget bedöms inte ha någon positiv effekt för sysselsättningen i nuvarande högkonjunktur. Båda dessa skattereduktioner förväntas främst gynna män.

I samband med skrivelsen har motionsförslag lämnats om att utveckla eller förändra den årliga redovisningen. Riksdagen sa nej till motionerna samt la redovisningen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 2 Reservationer: 2
Justering: 2018-05-22 Debatt: 2018-05-31 Beslut: 2018-05-31

Betänkande 2017/18:SkU24 (pdf, 333 kB) Webb-tv debatt om förslag: Redovisning av skatteutgifter 2018

Betänkande 2017/18:SfU24

Karensdagen ersätts med ett så kallat karensavdrag. Tanken med ändringen är att ersättningssystemet vid sjukfrånvaro ska bli mer rättvist. Karensavdraget är 20 procent av genomsnittlig veckoersättning av sjuklön. För den som inte omfattas av sjuklönelagen blir karensavdraget en hel dag med kalenderdagsberäknad sjukpenning.

För den med arbetstidsberäknad sjukpenning utgör karensavdraget 20 % av en genomsnittlig veckoersättning av sjukpenning. Detta har betydelse för den som exempelvis jobbar långa arbetspass vissa dagar, men har kortare arbetstid andra dagar. Avdraget blir lika stort oavsett vilken dag personen är sjuk. Förslaget gäller inte personer som enbart får inkomst som egenföretagare.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag och sa samtidigt nej till en motion som lagts med anledning av regeringens förslag. De nya reglerna börjar gälla den 1 januari 2019.

Förslagspunkter: 3 Reservationer: 2
Justering: 2018-05-03 Debatt: 2018-05-23 Beslut: 2018-05-23

Betänkande 2017/18:SfU24 (pdf, 2208 kB) Webb-tv debatt om förslag: Karensavdrag – en mer rättvis självrisk

Betänkande 2017/18:SfU23

Det införs två nya förmåner i socialförsäkringen, det är omvårdnadsbidrag till föräldrar som har barn med funktionsnedsättning samt merkostnadsersättning till barn och vuxna med funktionsnedsättning. Merkostnadsersättningen ersätter kostnader som beror på funktionsnedsättningen. När det gäller barn som har funktionsnedsättning betalas ersättningen ut till föräldrarna. De nuvarande förmånerna vårdbidrag och handikappersättning avskaffas.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag i stort. Riksdagen beslutade samtidigt om en ändring i regeringens förslag på så sätt att blinda och gravt hörselskadade alltid ska ha rätt till merkostnadsersättning på en viss nivå.

De nya reglerna börjar gälla den 1 januari 2019.

Förslagspunkter: 5 Reservationer: 6
Justering: 2018-06-07 Debatt: 2018-06-12 Beslut: 2018-06-13

Betänkande 2017/18:SfU23 (pdf, 3962 kB) Webb-tv debatt om förslag: Reformerade stöd till personer med funktionsnedsättning