Sök

För att hantera de hastigt ökade energipriserna har EU beslutat om ett så kallat solidaritetsbidrag. Tanken är att företag inom unionen som sysslar med fossila bränslen, och gör stora vinster ska betala ett solidaritetsbidrag.

Pengarna ska användas av medlemsstaterna för att kunna betala ut ekonomiskt stöd till privatpersoner och företag som drabbats hårt av höga energipriser. I Sverige föreslår regeringen en tillfällig skatt på extraordinära vinter för vissa företag inom den fossila sektorn. Den tillfälliga skatten ska motsvara EU:s solidaritetsbidrag och tas ut under 2023.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om en tillfällig skatt som ska lindra de höga energiprisernas konsekvenser. Den tillfälliga lagen börjar gälla den 1 januari 2023.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

8, 22 minuter

Justering

2022-12-15

Bordläggning

2022-12-20

Debatt

2022-12-21

Beslut

2022-12-21

Skatteverket ska få bättre möjligheter att minska mängden fel och fusk i folkbokföringen. Detta för att kunna motverka brottslighet som riktas mot bland annat välfärdssystemen. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Genom lagändringarna får Skatteverket behandla personuppgifter för att göra dataanalyser och urval i syfte att förebygga, förhindra och upptäcka felaktiga uppgifter i folkbokföringen. Myndigheten ska rikta in sig på områden med hög risk för fel och fusk och där man kan uppnå bästa möjliga effekt.

För de uppgifter som samlas in för analys och urval införs en ny reglering, som bland annat syftar till att minska det intrång i den personliga integriteten som förslagen kan innebära. Till exempel införs särskilda regler om längsta tid för behandling av personuppgifter samt ett starkt sekretesskydd.

Lagändringarna som gäller dataanalyser och urval och ändringen i lagen om riskskatt för kreditinstitut börjar gälla den 1 maj 2023. Övriga lagändringar börjar gälla den 1 september 2023.

Behandlade dokument

18

Förslagspunkter

7

Reservationer

9 

Anföranden och repliker

13, 54 minuter

Justering

2023-03-21

Bordläggning

2023-03-28

Debatt

2023-03-29

Beslut

2023-03-29

Riksdagen sa ja till regeringens förslag på höjd moms för reparationer av cyklar, skor, lädervaror, kläder och hushållslinne från 6 procent till 12 procent. Syftet är att öka enhetligheten i skattesystemet.

Genom den föreslagna skattehöjningen blir skillnaden i skatteuttag mindre mellan dessa reparationstjänster och övriga reparationstjänster som omfattas av normalskattesatsen 25 procent. Regeringen anser att momsen är en effektiv skatt som bör värnas som intäktskälla för staten och att utgångspunkten därför bör vara enhetlig moms och tillämpning av normalskattesatsen.

De nya reglerna börjar gälla den 1 april 2023.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

11, 35 minuter

Justering

2023-02-16

Bordläggning

2023-02-21

Debatt

2023-02-22

Beslut

2023-02-22

Stämpelskatt ska tas ut vid förvärv av fast egendom eller tomträtter som görs genom den nya delningsformen delning av aktiebolag genom separation. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Stämpelskatt är den skatt som betalas när man gör vissa typer av förvärv av fast egendom och även när man tar ut en inteckning i fastigheten. En delning genom separation innebär att en del av det överlåtande bolagets tillgångar och skulder övertas av ett eller flera bolag utan att det överlåtande bolaget upplöses.

Detta är följdändringar till tidigare riksdagsbeslut om nya regler för bolags rörlighet inom EU som ska börja gälla den 31 januari 2023.

Lagändringarna ska börja gälla den 31 januari 2023 och tillämpas på förvärv som görs efter den 30 januari 2023.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2022-12-15

Bordläggning

2022-12-20

Debatt

2022-12-21

Beslut

2022-12-21

Särskilda bestämmelser införs för leveranser av beskattat fartygsbränsle från Sverige till ett annat EU-land till havs. Om det beskattade bränslet tas emot i ett annat EU-land och ska användas i fartyget kan det vara skattefritt. Detta innebär att det finns möjlighet att få återbetalning av skatt vid leveranser av vissa bränslen till havs utanför Sverige.

Enligt de nya reglerna krävs ett godkännande av Skatteverket för att kunna få skatten återbetald. Lagförslaget innebär också att det i dessa fall finns möjligheter att slippa använda det nya förfarandet för beskattade varor. Den som är godkänd ska bokföra alla leveranser som utförts enligt dessa nya bestämmelser, annars kan godkännandet från Skatteverket återkallas.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Dessa lagändringar börjar gälla den 1 januari och den 13 februari 2023.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2022-10-27

Bordläggning

2022-11-08

Debatt

2022-11-09

Beslut

2022-11-09

Riksdagen ställer sig bakom förslaget till en ny lag om samordningsnummer och även till ändringar i bland annat folkbokföringslagen och folkbokföringsdatabaslagen. Syftet är att stärka systemet för samordningsnummer genom att till exempel öka kraven på de identitetskontroller som görs innan man ger ett samordningsnummer till en person.

Ett samordningsnummer är en identitetsbeteckning för personer som inte är eller har varit folkbokförda i Sverige, men som ändå har behov av att ha kontakt med svenska myndigheter eller andra delar av samhället. Personer som folkbokförs i Sverige tilldelas i stället ett personnummer.

Samordningsnummer delas upp i olika nivåer beroende vilken identitetskontroll som gjorts innan. Idag finns det två nivåer. Med den nya lagen ska ett samordningsnummer kunna ges i tre olika nivåer. För att få den högsta nivån ska personen kunna styrka sin identitet med giltiga identitetshandlingar och även personligen infinna sig på plats vid ansökningstillfället. Identitetshandlingarna ska även kunna begäras in för kontroll av de biometriska uppgifter som finns lagrade i dessa handlingar.

Förslaget innebär också att Skatteverket tar över ansvaret för bland annat identitetskontroller när ett samordningsnummer ska tilldelas en person. Andra myndigheter ska underrätta Skatteverket om det kan antas att en uppgift är felaktig i folkbokföringsdatabasen när det gäller personer med samordningsnummer.

Förslaget innehåller även en begränsning av det undantag från folkbokföring som gäller för personer som är lokalanställda vid utländska ambassader eller konsulat i Sverige.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Lagändringarna som gäller lokalanställda vid ambassader och konsulat ska börja gälla den 1 januari 2023 och övriga den 1 september 2023.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

7

Reservationer

6 

Anföranden och repliker

12, 49 minuter

Justering

2022-11-24

Bordläggning

2022-11-29

Debatt

2022-11-30

Beslut

2022-11-30

Regeringen har lagt fram ett förslag som innebär att svenska så kallade plattformsoperatörer ska lämna uppgifter om vad de personer tjänar som använder plattformarna för att sälja varor eller tjänster. Uppgifterna ska rapporteras till skattemyndigheten i det land där plattformsoperatören har sin hemvist. Därmed genomförs ett EU-direktiv om administrativt samarbete i fråga om beskattning i Sverige.

Dessutom genomförs OECD:s motsvarande regler, som ska användas vid informationsutbyte mellan Sverige och länder utanför EU om samma typ av uppgifter som EU-direktivet tar upp.

Det införs även regler som syftar till att ytterligare förbättra det administrativa samarbetet mellan EU:s medlemsländer när det gäller direktbeskattning.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. De nya reglerna börjar i huvudsak att gälla den 1 januari 2023. Bestämmelser om gemensamma revisioner börjar dock att gälla först den 1 januari 2024.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

7, 21 minuter

Justering

2022-11-24

Bordläggning

2022-11-29

Debatt

2022-11-30

Beslut

2022-11-30

Riksdagen sa nej till regeringens förslag att justera två skatter i relation till utvecklingen av bruttonationalprodukten (BNP), en så kallad BNP-indexering. Regeringens förslag gäller skatt på kemikalier i viss elektronik och skatt på förbränning av avfall. Förändringen som regeringen föreslår skulle innebära att skatterna justeras med hänsyn till både förändringar i konsumentprisindex (KPI) och utvecklingen av bruttonationalprodukten (BNP).

Riksdagen menar att de utvärderingar som gjorts av skatterna har visat att de inte har varit tillräckligt effektiva för att nå de mål som varit syftet med dem. Riksdagen påpekar också att regeringen har föreslagit att skatten på förbränning av avfall ska avskaffas i januari 2023. Mot bakgrund av detta sa riksdagen nej till regeringens förslag om att räkna om dessa skatter utifrån BNP-index.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

2

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

8, 53 minuter

Justering

2022-10-20

Bordläggning

2022-10-25

Debatt

2022-10-26

Beslut

2022-10-26

Riksdagen har behandlat cirka 120 förslag om inkomstbeskattning, som har inkommit under den allmänna motionstiden 2022. Förslagen handlar bland annat om jobbskatteavdraget, rut- och rotavdrag, grön skatteväxling och omställningsavdrag.

Riksagen sa nej till samtliga förslag, bland annat med hänvisning till att man ställer sig bakom regeringens skattepolitik.

Behandlade dokument

72

Förslagspunkter

14

Reservationer

28 

Anföranden och repliker

32, 96 minuter

Justering

2023-03-09

Bordläggning

2023-03-14

Debatt

2023-03-15

Beslut

2023-03-15

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om hur anslagen i statens budget för år 2023 inom utgiftsområdet Skatt, tull och exekution ska fördelas.

Totalt handlar det om drygt 12,9 miljarder kronor ur statens budget som fördelas. Cirka 8,2 miljarder kronor går till Skatteverket, cirka 2,6 miljarder går till Tullverket och cirka 2,1 miljarder går till Kronofogdemyndigheten.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 13 december 2022. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

Behandlade dokument

5

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

20, 74 minuter

Justering

2022-12-13

Bordläggning

2022-12-15

Debatt

2022-12-16

Beslut

2022-12-20

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ändringar i lagen om skatt på energi för att de stöd som i dag omfattas av de så kallade gruppundantagsförordningarna ska kunna undantas även framöver.

EU:s energiskattedirektiv är ett gemensamt ramverk för hur medlemsländerna ska utforma sin nationella beskattning av bränslen och el. Utgångspunkten är att beskattningen ska uppfylla vissa minimiskattenivåer. Nedsättning av eller befrielse från energiskatt och koldioxidskatt kan vara utformad så att den utgör statligt stöd. Huvudregeln är att kommissionen, utifrån EU:s regler om statsstöd, måste pröva och godkänna åtgärdernas förenlighet med den inre marknaden innan de kan börja gälla.

Kommissionen har dock försökt förenkla förfarandet kring statsstöds-prövningen genom att anta så kallade gruppundantagsförordningar. I de fall åtgärder omfattas av en sådan förordning kan medlemsstaterna införa åtgärderna utan att behöva följa det normala förfarandet med föranmälan och kommissionens godkännande av åtgärderna. Det är med anledning av att EU-kommissionen har föreslagit förändringar i de grupp-undantags-förordningar som tillämpas bland annat på energi-skatte-området som lagändringarna föreslås.

Lagändringarna innebär bland annat att beloppsgränsen sänks för när uppgifter om stödmottagaren ska lämnas vid skattebefrielse för bränsle och el. Vidare anpassas nedsättningen av koldioxidskatt för diesel som används i arbetsmaskiner och i skepp och vissa båtar i yrkesmässig jord-, skogs- och vattenbruksverksamhet för förbrukning som sker under tiden den 1 juli–31 december 2023 till minimiskattenivån i det så kallade energi-skatte-direktivet.

Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2023.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2023-06-15

Bordläggning

2023-06-19

Debatt

2023-06-20

Beslut

2023-06-21

Riksdagen sa ja till regeringens förslag som gör det möjligt för Skatteverket att bli en brottsbekämpande myndighet enligt ministerrådets rambeslut. De sekretessbrytande bestämmelserna innebär att Skatteverket ska kunna lämna information som rör vissa typer av brott och brottslig verksamhet till andra behöriga brottsbekämpande myndigheter inom EU.

Bestämmelserna innebär även att det tydliggörs när uppgifter kan lämnas ut inom ramen för det internationella samarbetet genom Interpol och Europol. Syftet är att förbättra Skatteverkets möjligheter att bedriva en effektiv brottsbekämpande verksamhet.

De nya reglerna börjar gälla den 1 augusti 2023.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

3, 9 minuter

Justering

2023-06-15

Bordläggning

2023-06-19

Debatt

2023-06-20

Beslut

2023-06-21

Sedan mitten på 1990-talet redovisar regeringen skatteutgifter. Redovisningen sker i en skrivelse till riksdagen. Syftet med redovisningen är att tydliggöra det statsstöd till företag och hushåll som skatteutgifterna representerar. På så sätt kan utgifterna prövas på samma sätt som anslagen i statsbudgetens utgifter. I många fall kan redovisningen ge användbara "prislappar" på skatteförmånlig behandling som kan göra det lättare att bedöma utgiftsbehovet inom utgiftsområdena när budgeten beslutas under hösten. Riksdagen avslutar ärendet och lägger skrivelsen till handlingarna.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

1, 10 minuter

Justering

2023-06-08

Bordläggning

2023-06-12

Debatt

2023-06-13

Beslut

2023-06-14

Den tillfälliga utökade skattenedsättningen på viss diselanvändning inom jord-, skogs- och vattenbruket ska gälla under hela 2023. Riksdagen har tidigare fattat beslut om en tillfällig skattenedsättning, och riksdagen sade ja till regeringens förslag om att förlänga tiden för så kallad jordbruksdiesel. Enligt beslutet ska en nedsättning av koldioxidskatten beviljas med 2 491 kronor per kubikmeter för diesel som förbrukas under tiden 1 juli till 31 december 2023. För en sådan dieselförbrukning under perioden ska nedsättning av energiskatten beviljas med 1 582 kronor per kubikmeter. Bakgrunden till beslutet är att stödja svenska näringar som fått kraftigt ökade kostnader.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

2

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

7, 30 minuter

Justering

2023-05-23

Bordläggning

2023-05-29

Debatt

2023-05-30

Beslut

2023-05-31

Riksdagen sa ja till regeringens förslag till ändringar i inkomstskattelagen. Förslaget innebär en tillfällig skattefrihet för förmån av laddel på arbetsplatsen.

En förutsättning är att laddningen görs vid en laddpunkt eller ett eluttag som arbetsgivaren erbjuder i anslutning till arbetsplatsen. Personbil klass I, lätt lastbil, motorcykel, moped och cykel ska kunna laddas utan att den anställde förmånsbeskattas för elförbrukningen.

Syftet är att underlätta omställningen till en fossilfri fordonsflotta och gynna arbetsresor med laddbara fordon framför andra, mindre hållbara alternativ.

Lagändringarna ska börja gälla den 1 juli 2023 och tillämpas på förmåner som ges efter att ändringarna har börjat gälla. Bestämmelserna ska sluta att gälla den 30 juni 2026.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

3, 14 minuter

Justering

2023-05-23

Bordläggning

2023-05-29

Debatt

2023-05-30

Beslut

2023-05-31

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ändringar i reglerna om punktskatter. Syftet är att anpassa de svenska reglerna till nya EU-regler på området.

Lagändringarna innebär bland annat att det datoriserade systemet Excise Movement Control System (EMCS) ska användas för att hantera flyttningar av vissa varor som har beskattats i ett EU-land och sedan flyttats till ett annat EU-land. Beslutet innebär också ändringar av hanteringen av flyttningar av varor genom distansförsäljning. Det görs även ändringar för att ge en bättre samordning mellan förfarandet för punktskatter och förfarandet för tull vid import och export.

Nya lagar om tobaksskatt och alkoholskatt införs, som ersätter nuvarande lagar. Förutom att innehålla ändrade regler blir de nya lagarna mer överskådliga och lättförståeliga. Lagen om skatt på energi får samma struktur som de nya lagarna om tobaksskatt och alkoholskatt.

De här ändringarna börjar gälla den 13 februari 2023.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Justering

2022-02-17

Bordläggning

2022-02-22

Debatt

2022-02-23

Beslut

2022-02-23

EU-organ ska kunna göra mervärdesskattefria (momsfria) inköp av varor och tjänster för att hantera covid-19-pandemin. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Förslaget innebär att inköp som görs av Europeiska kommissionen eller andra EU-organ i syfte att hantera covid-19-pandemin antingen ska undantas från mervärdesskatt eller medföra en rätt till återbetalning av den. Även EU-organens import för sådana ändamål ska vara undantagna från momsen. Lagändringarna bygger på EU:s mervärdesskattedirektiv.

Lagarna börjar gälla den 1 januari 2022, men tillämpas retroaktivt från och med den 1 januari 2021.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2021-11-25

Bordläggning

2021-11-30

Debatt

2021-12-01

Beslut

2021-12-01

Riksdagen sa ja till regeringens förslag till skatteavtal mellan Sverige och Slovenien. Syftet med avtalet är att undvika dubbelbeskattning av skatter på inkomst och på förmögenhet samt att hindra skatteflykt och skatteundandragande.

Riksdagen sa också ja till regeringens förslag till en ny lag om detta avtal. Den nya lagen börjar gälla den dag som regeringen bestämmer.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2021-11-11

Bordläggning

2021-11-17

Debatt

2021-11-18

Beslut

2021-11-18

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ändrade bestämmelser vid beskattning av alkohol och tobak.

Vissa av förslagen om alkoholskatt bygger på ett EU-direktiv. Bland annat gäller det skatteregler vid hanteringen av så kallad denaturerad alkohol, det vill säga alkohol med tillsatser som gör den otjänlig att dricka. Ett annat förslag innebär att svenska små producenter av alkoholdrycker ska kunna få ett intyg som underlättar hanteringen att få vissa skattesänkningar i andra EU-länder.

Regeringen föreslår också olika referensnivåer för alkohol och tobak för att kunna bedöma om enskilda personers transporter av alkohol och tobak till Sverige är avsedda för personligt bruk.

Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2022.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2021-11-18

Bordläggning

2021-11-30

Debatt

2021-12-01

Beslut

2021-12-01

Riksdagen sa ja till regeringens förslag att komplettera definitionen av ett fåmansföretag. Även den så kallade utomståenderegeln har kompletterats. Syftet med ändringarna är främst att säkerställa att skattereglerna följs för utdelning och kapitalvinst på andelar i fåmansföretag, de så kallade 3:12-reglerna.

De nya reglerna börjar gälla den 1 januari 2022.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Reservationer

2 

Justering

2021-11-18

Bordläggning

2021-11-30

Debatt

2021-12-01

Beslut

2021-12-01