Elin Nilsson (Lib)

Riksdagen sa nej till cirka 130 förslag i motioner som inkommit under den allmänna motionstiden 2022. Förslagen handlade exempelvis om att Sverige bör arbeta för att förbättra djurskyddet internationellt, bland annat vad gäller handeln med vilda djur, som ökar risken för att sjukdomar överförs till människor. Riksdagen menar att det redan pågår ett omfattande internationellt arbete kring detta.

Andra förslag handlade exempelvis om transport av djur, hundavel och slakt.

Behandlade dokument

40

Förslagspunkter

29

Reservationer

46 

Anföranden och repliker

48, 119 minuter

Justering

2023-03-07

Bordläggning

2023-03-21

Debatt

2023-03-22

Beslut

2023-03-23

Riksdagen riktade en uppmaning, ett så kallat tillkännagivande, till regeringen om utökade satsningar på våtmarker. Uppmaningen bygger på förslag i motionsyrkanden från den allmänna motionstiden 2022 om vattenvård. Motionsyrkandena handlar om utökade insatser för att skydda och restaurera befintliga våtmarker samt att anlägga nya våtmarker. Enligt riksdagen behöver detta arbete fortsätta och förstärkas då våtmarker spelar en stor roll i klimatarbetet och bidrar till att bland annat stärka den biologiska mångfalden och motverka övergödning i hav och sjöar.

Riksdagen sa nej till övriga cirka 50 motioner från den allmänna motionstiden 2022 som handlar om bland annat övergödning, samarbete i Östersjöregionen, reningsverk och en havsmiljölag. Riksdagen anser bland annat att arbete redan pågår inom de områden som motionerna tar upp.

Behandlade dokument

18

Förslagspunkter

23

Reservationer

31 

Anföranden och repliker

36, 92 minuter

Justering

2023-02-23

Bordläggning

2023-03-08

Debatt

2023-03-09

Beslut

2023-03-09

Statsminister Ulf Kristersson M återrapporterar från möte med EU:s stats- och regeringschefer den 910 februari. Statsministern inleder, därefter får ledamöter tillfälle att ställa frågor.

Datum

2023-02-14

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om hur anslagen ska fördelas inom ramen för utgiftsområdet Allmän miljö- och naturvård 2023. Totalt handlar det om cirka 19,5 miljarder kronor.

Mest pengar, nära 6 miljarder går till klimatbonusen, ett bidrag till dem som köpt en så kallad klimatbonusbil. Drygt 3 miljarder kronor går till klimatinvesteringar, till exempel stöd till infrastrukturen för att ladda elfordon. En stor del av övriga pengar inom utgiftsområdet går till åtgärder för värdefull natur, åtgärder för havs- och vattenmiljö, sanering och återställning av förorenade områden, skydd av värdefull natur samt det så kallade industriklivet.

Riksdagen lämnar de ekonomiska bemyndiganden som regeringen har begärt samt godkänner en investeringsplan för Naturvårdsverket.

Dessutom bemyndigar riksdagen regeringen att upphäva de utsläppsenheter som har förvärvats genom Sveriges program för internationella klimatinsatser. Att ta bort utsläppsenheterna utesluter att de säljs och släpps ut på marknaden.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 13 december 2022. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

Behandlade dokument

9

Förslagspunkter

2

Anföranden och repliker

75, 189 minuter

Justering

2022-12-15

Bordläggning

2022-12-19

Debatt

2022-12-20

Beslut

2022-12-21

Statsminister Ulf Kristersson M återrapporterar från Europeiska rådets möte den 15 december. Statsministern inleder, därefter får ledamöter tillfälle att ställa frågor.

Datum

2022-12-20

Totalt cirka 19,4 miljarder kronor ur statens budget för 2023 går till utgiftsområdet areella näringar, landsbygd och livsmedel. Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen för 2023 om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas.

Mest pengar, drygt 5,6 miljarder kronor, går till gårdsstöd. Drygt 2,1 miljarder kronor går till Sveriges lantbruksuniversitet. 2 miljarder kronor går till nationell medfinansiering till den gemensamma jordbrukspolitiken 2023-2027 och drygt 1,5 miljarder kronor går till utgifter motsvarande EU:s finansiering till den gemensamma jordbrukspolitikens andra pelare 2023-2027.
Riksdagen sa också ja till regeringens förslag om vissa ekonomiska bemyndiganden. Riksdagen sa nej till alternativa budgetförslag i motioner.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 13 december 2022. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

Behandlade dokument

7

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

56, 155 minuter

Justering

2022-12-13

Bordläggning

2022-12-16

Debatt

2022-12-17

Beslut

2022-12-20