Svar på skriftlig fråga 2006/07:385

den 16 januari

Svar på fråga

2006/07:385 Kooperativt företagande

Näringsminister Maud Olofsson

Ann-Kristine Johansson har frågat mig vad jag avser att göra när det gäller statens stöd till information och rådgivning om kooperativt företagande.

Villkoren för kooperativt företagande bestäms i hög grad av de förutsättningar som gäller för företagande generellt. Regeringen har därför i budgetpropositionen för år 2007 presenterat förslag som främjar entreprenörskap, gör det mer lönsamt att anställa, förbättrar företagens kapitalförsörjning och minskar företagens administrativa kostnader genom att åtgärder mot regelkrångel och byråkrati vidtas. Exempel på åtgärder av detta slag som regeringen har aviserat i budgetpropositionen är avgiftslättnader på socialavgiftsområdet för personer mellan 19 och 24 år, spridning av kunskap om entreprenörskap och företagande bland unga genom att den ges ökad genomslagskraft inom hela utbildningsområdet och intensifierat arbete med förenkling av regelverket som berör företagande med mera.

Andra åtgärder som kommer att öka möjligheterna för kooperativt företagande är regeringens avsikt att under mandatperioden vidta åtgärder för att öka mångfalden inom vård, omsorg och utbildning.

Vad avser medelstilldelningen till kooperativt företagande kan inledningsvis nämnas att regeringen i årets arbete med regleringsbrevet strävar efter att undvika en detaljreglering av verksamheten vid Verket för näringslivsutveckling – Nutek. I stället eftersträvas en förbättrad styrning genom fastställande av tydliga mål för verksamheten. I regleringsbrevet anges under villkoren för anslaget 38:2 Näringslivsutveckling m.m. de verksamheter som anslagsmedlen ska finansiera, varav kooperativt företagande är ett angeläget område. Den friare styrningen av medlen på anslagsposten medger att tilldelningen av medel till kooperativt företagande inom givna ramar bättre kan anpassas till de behov som föreligger.

Companion – Föreningen Kooperativ Utveckling i Sverige har i en rapport som presenterats under hösten visat att många entreprenörer vill starta företag tillsammans med andra. Detta gäller särskilt personer med en svagare anknytning till företagande. Den kooperativa associationsformen upplevs av dessa entreprenörer som väl lämpad för den verksamhet de vill etablera. De kooperativa utvecklingscentrumen gör en viktig insats i att främja nyföretagande bland dessa grupper av nyföretagare genom den rådgivning de erbjuder. Jag bedömer att de kooperativa utvecklingscentrumens rådgivningsinsatser kan komma att vara ett viktigt bidrag för förverkligandet av regeringens avsikt att öka mångfalden inom vård, omsorg och utbildning och öka nyföretagande bland kvinnor.