Sammanfattning Utskottet föreslår ett tillkännagivande till regeringen om en översyn av den centrala krisledningsorganisationen med inriktningen att inrätta ett nationellt säkerhetsråd för krisledning vid Statsrådsberedningen. Utskottet föreslår att riksdagen avslår motionsyrkanden om myndigheternas ledningsformer, styrningsmodeller, tolkning vid myndighetskontakter, utrikesförvaltningens organisation, en EU-portal, Sieps uppdrag m.m., en förnyad översyn av förvaltningslagen, handläggningstiden hos myndigheter, regelförenkling, vägledning för tillämpning av lag, opinionsbildande verksamhet vid myndigheter, tjänstemannaansvar, äganderätten och proportionalitetsprincipen, barnperspektiv vid myndighetsutövning, ett grafiskt symbolsystem för samhällsinformation samt en statstjänstemannautbildning. I

Betänkande 2018/19:KU28 Offentlig förvaltning

Video

Fru talman! Vi ska nu behandla motionsbetänkande KU28 Offentlig förvaltning. I betänkandet behandlas ungefär 50 motioner om just offentlig förvaltning. Jag tänkte inte gå in på var och en av dessa utan ska i mitt anförande i stället fokusera på det tillkännagivande utskottet föreslår att riksdagen ska göra till regeringen.Sverige har prövats av flera kriser i modern tid, bland annat tsunamikatastrofen, den stora branden i Västmanland 2014, it-skandalen i Transportstyrelsen och givetvis de många skogsbränderna under förra sommarens torka. Även om dessa kriser är mycket olika förenas de i att de har blottlagt brister i statens, kommunernas och myndigheternas förmåga att förebygga och hantera kriser.När en kris inträffar är samordning och kommunikation mellan olika aktörer av central betydelse. Tid får inte spillas på grund av byråkratiska stuprör eller otydliga hierarkier.Fru talman! När den rödgröna regeringen tillträdde 2014 flyttades ansvaret för samordningen av regeringens krishantering från Statsrådsberedningen till Justitiedepartementet. Därmed förlorade funktionen sin nödvändiga centrala placering, och statsministern ställde sig vid sidlinjen.Offentlig förvaltningModeraterna har i flera motioner framhållit att regeringens krisledningsorganisation borde ligga i Statsrådsberedningen, som leds av statsministern, detta för att Regeringskansliets krisledning ska få en tydligare ställning högre upp i hierarkin jämfört med situationen i dag, då krisledningen ligger under ett fackdepartement. Som påpekades i tsunamikommissionen är just närheten till statsministern av stor vikt för att ge krisledning auktoritet i relation till fackdepartementen.Det är därför med glädje jag konstaterar att konstitutionsutskottet nu föreslår att riksdagen till regeringen ska tillkännage att man vill genomföra en översyn av den centrala krisledningsorganisationen med inriktningen att inrätta ett nationellt säkerhetsråd för krisledning vid Statsrådsberedningen.Fru talman! Det är, som vi väl vet, statsministern och regeringen som i detalj avgör hur regeringsarbetet ska organiseras, men ett välvilligt medskick skulle vara att låta det nya nationella säkerhetsrådet bli regeringens centrala krisledningsorganisation och en knutpunkt i frågor som rör rikets säkerhet i bred bemärkelse och att se till att strategiska frågor som inte har en naturlig hemvist i ett enskilt fackdepartement identifieras och hanteras.Fru talman! Jag vill nämna vår moderata reservation angående tillämpning av lag. Vi moderater har i en kommittémotion föreslagit att länsstyrelserna ska få i uppdrag att säkerställa en enhetlig rättstillämpning i hela landet genom rättsliga styrdokument och fortsatt koncentration av uppgifter.Fru talman! Jag yrkar bifall till reservation 10 under punkt 11 och till utskottets förslag i övrigt.

Fru talman! Grunden till ett starkt och i längden hållbart samhälle är en väl fungerande offentlig förvaltning. Den ska bygga på stabilitet, tillit och en folkligt förankrad ordning där roller och ansvar ska vara tydligt utformade och transparenta. Det kan låta grått och torrt att lyfta fram vår byråkrati, men den är av stor vikt för var och en. Den kan, om man så vill, beskrivas som själva smörjmedlet i ett väl fungerande samhälle.I det betänkande vi i dag har att ta ställning till, KU28, behandlas, som ordförande Enström beskrev, 50 motionsyrkanden om offentlig förvaltning, som lämnades in under den allmänna motionstiden. De handlar om myndigheternas ledningsformer, krisledning, handläggningstider och tjänstemannarollen men också om barnperspektiv och internationell utblick.I förslaget från utskottet finns ett tillkännagivande om att ett nationellt säkerhetsråd ska inrättas av regeringen vid Statsrådsberedningen. Det bygger på en motion som lämnats in. Jag vill därför, fru talman, yrka bifall till reservation 3 under punkt 4, där just frågan om att inrätta nämnda säkerhetsråd tas upp. I övrigt står jag bakom betänkandets förslag att avslå övriga motioner.När det gäller frågan om ett nationellt säkerhetsråd för krisledning innebär betänkandet att en översyn ska ske av den centrala krisledningsorganisationen med inriktning på att inrätta ett nationellt säkerhetsråd för krisledning vid Statsrådsberedningen. Detta är en fråga som utskottet vid flera tidigare tillfällen behandlat, och motioner har väckts. Så sent som vid budgetbehandlingen hösten 2017 framhöll utskottet, liksom tidigare, att riksdagen inte har till uppgift att fatta beslut i frågor som rör Regeringskansliets organisation, och därför har liknande motioner avstyrkts tidigare. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Offentlig förvaltningDet är Justitiedepartementet som ansvarar för samordning av samhällets krisberedskap, inklusive civilt försvar, i den mån sådana ärenden inte rör försvarets militära förmåga eller informationssäkerhet och i den mån sådana ärenden inte hör till något annat departement. Här finns kunskap, kompetens och erfarenhet, och det finns också en särskild chefstjänsteman för krishantering och ett kansli för ändamålet.I Statsrådsberedningen finns ett säkerhetspolitiskt råd för utbyte av information om säkerhetspolitiska frågor, och detta råd leds av statsministern.På regeringens webbplats framgår att krishanteringsråd inrättades i december 2008 och att detta råd leds av inrikesministerns statssekreterare. I rådet ingår också rikspolischefen, Säpochefen, Strålsäkerhetsmyndigheten, Post- och telestyrelsen med flera aktörer.Fru talman! I ett internationellt perspektiv finns det all anledning att betona att Sveriges offentliga funktioner står sig gott i jämförelse. När vi nu behandlar detta ärende kan det vara på sin plats att lyfta fram rollen som statstjänsteman - den som arbetar för det allmännas bästa - men också betona vikten av samarbete och samverkan mellan stat, region och kommuner.Regeringen har, kanske framför allt genom civilminister Shekarabi, tagit goda initiativ för att skapa möjligheter för att offentliga förvaltningar ska vara utvecklings- och framtidsinriktade. Utbildning och kompetensutveckling prioriteras. Beslut och ansvar ska ligga på lämplig nivå, gärna så nära verksamhet och medborgare som möjligt.För att förbättra och ytterligare utveckla det offentliga beslutade regeringen 2016 att tillsätta en tillitsdelegation med uppdrag att analysera och föreslå hur styrningen av välfärdstjänster i den offentliga sektorn, kommuner och landsting, inom ramen för de befintliga regelverken, kan utvecklas för att i större omfattning ta till vara medarbetarnas kompetens och erfarenhet.I budgetpropositionen för 2019 framhåller regeringen att genomförandet pågår och att Statskontoret på uppdrag av regeringen har kartlagt projekt som bidrar till att utveckla den tillitsbaserade styrningen. Rapporten visar att ca 150 statliga myndigheter arbetar med egeninitierade projekt som rör tillitsbaserad styrning. Det handlar om att bättre ta till vara medarbetares kompetens och samtidigt uppnå hög effektivitet.Fru talman! En motion tar upp frågan om tolkning vid myndighetskontakter. Här kan anföras att regeringen i oktober 2017 tillkallade en särskild utredare för att göra en översyn av samhällets behov av och tillgång till tolkar. I december överlämnade utredaren sitt betänkande med titeln Att förstå och bli förstådd - ett reformerat regelverk för tolkar i talade språk. Där föreslås att den offentliga sektorn ska planera långsiktigt, samverka, koordinera och försöka använda de tolkresurser som finns mer flexibelt och effektivt.Fru talman! Samverkan är ett återkommande begrepp, och jag tror att många oavsett partifärg kan tycka att det är rimligt och bra att man försöker åstadkomma detta när möjligheter finns. Ett exempel på sådan samverkan när det gäller myndigheter på utländsk mark är det nordiska samarbete som sker kring lokalisering av ambassader. Detta har tagits upp i motioner i detta ärende, och jag kan nämna att det på ca 25 orter i olika delar av världen finns någon form av nordisk samlokalisering, i vissa fall också med administrativ samverkan. Som exempel kan nämnas Yangon i Burma och Dhaka i Bangladesh. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Offentlig förvaltningPå utrikesförvaltningens område kan nämnas att motioner har väckts om att flytta Sveriges ambassad i Israel från Tel Aviv till Jerusalem. I dessa fall finns beslutskompetensen hos regeringen. Utrikesutskottet, som fått yttra sig i ärendet, hänvisar till det faktum att EU är tydligt i sin syn och att regeringen kommer att hantera frågan och ge sin syn på Jerusalem som en separat enhet och som framtida huvudstad för två stater.En annan motion tar upp frågan om en EU-portal på Regeringskansliet. Vi kan konstatera att ett löpande arbete pågår för att förbättra EU-relaterad information. Med tanke på barnperspektivet, som jag tog upp i början, kan jag nämna att beslut och åtgärder som rör barn ska följas upp och utvärderas utifrån barnrättsperspektivet.Till detta kan anföras att regeringen i mars 2018 beslutade att ge en särskild utredare i uppdrag att kartlägga hur svensk lagstiftning och praxis överensstämmer med barnkonventionen. Konventionen kommer som bekant att gälla som svensk lag från och med 2020. Ett omfattande nationellt arbete med fokus på kommunernas och regionernas roll har pågått, och utgångspunkten är självklar: Beslutsfattare och relevanta yrkesgrupper ska ha den kunskap som krävs kring barnets rättigheter och använda sig av denna i verksamheter som rör barn.Detta var ett litet axplock av de motioner som har väckts. Jag vidhåller mitt yrkande.(Applåder)

Fru talman! Regeringen styr riket, och riksdagen stiftar lag. Den offentliga förvaltningen i sin tur har till uppgift att tillämpa den av riksdagen stiftade lagen. Eftersom medborgarnas möte med lagen ofta kommer via kontakt med myndigheterna är det grundläggande att ämbetsverken är befriade från alla former av ovidkommande hänsyn. Varken riksdagen eller regeringen får lägga sig i vad myndigheterna beslutar, och deras självständighet är stadgad i grundlag.I grundlagen framkommer även att domstolar och förvaltningsmyndigheter ska beakta allas likhet inför lagen och iaktta saklighet och opartiskhet. Tyvärr fungerar det inte riktigt så i dag. Självklart sköter den absoluta merparten av alla ämbetsmän sina sysslor med den integritet och professionalitet som deras yrke kräver. Men det finns också de som drivs av egen agenda eller av plikt till familj eller klan. Exempel på detta kan man läsa om i en rapport från Örebro universitet som ger vid handen att 11 procent av alla kommunala tjänstemän är aktivister. Ett annat närliggande exempel är den ökända listan med namnunderskrifter med underliga krav på värdegrund som för en tid sedan florerade i regeringens egna lokaler på UD. I betänkande 2017/18:KU37 antog konstitutionsutskottet som sitt ställningstagande att en översyn av lagstiftningen om tjänstefel bör göras med inriktningen att det straffbara området ska utvidgas. Förslaget debatterades och beslutades i kammaren den 18 april 2018, det vill säga för över ett år sedan. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Offentlig förvaltningEftersom regeringen inte har aviserat några utredningsdirektiv har dessa viktiga frågor blivit hängande. Riksdagen borde därför, nu när tid fortfarande finns, lämna ytterligare ett tillkännagivande om att det en gång för alla borde slås fast vad som ska gälla när myndighetsföreträdare uttrycker sig eller agerar i tydlig politisk riktning och att detta särskilt beaktas vid den kommande utredningen. Myndigheterna och ämbetsverken får aldrig politiseras. Jag yrkar därför bifall till reservation 11. Fru talman! För några veckor sedan debatterade min kollega i utskottet frågan om regionala servicecenter, det vill säga den fråga som på ytan handlade om att förlägga statlig service närmare medborgarna men som i själva verket handlade om hur regeringen bäst kan underlätta för personer som inte kan, eller vill, tala svenska i sin kontakt med myndigheter. Sverigedemokraterna konstaterade då att en grundläggande förutsättning för att kunna ta del av det allmännas offentliga service är att man talar språket och förstår de sociala koder eller föreskrifter som reglerar det allmännas relation till enskilda medborgare. Varje år betalas det ut stora belopp för språktolkar i Sverige. Enligt vår mening bör ambitionen i stället vara att kostnaden för språktolkar på sikt i större omfattning ska finansieras av egenavgifter. Dessutom bör en gräns sättas för hur länge man har rätt till skattefinansierad språktolkning. En rimlig gräns är fem år. Fram till dess bör emellertid regioner och kommuner stimuleras att använda videotolkning. Med hjälp av välfärdsteknologi kan administrationen minska och insatserna bli effektivare. Stora besparingar skulle också kunna göras genom samordningsinsatser med Sveriges Kommuner och Landsting. Jag yrkar därför bifall även till reservation 2. Fru talman! När regeringen tillträdde efter valet 2014 flyttade man ansvaret för själva samordningen av regeringens krishantering från Statsrådsberedningen till Justitiedepartementet. En majoritet i utskottet vill nu anmoda regeringen att göra en översyn av den centrala krisledningsorganisationen och skapa ett nationellt säkerhetsråd för krisledning vid Statsrådsberedningen. Det är en god sak att ge krisledningen auktoritet i relation till fackdepartementet genom att underställa den statsministerns ledning. På detta sätt utgör statsministern och det nationella säkerhetsrådet en naturlig knutpunkt i krisledningsorganisationen. Det torde underlätta förmågan att fatta snabba och viktiga beslut såväl som att öka möjligheten för riksdagen att genom exempelvis konstitutionsutskottet följa upp och vid behov utvärdera regeringens insatser vid kristillstånd. Utöver reservationerna 2 och 11 står vi i Sverigedemokraterna givetvis bakom samtliga våra reservationer. Men för tids vinnande yrkar jag bifall endast till reservationerna 2 och 11.

Fru talman! De motioner som behandlas i detta betänkande spänner över en rad viktiga frågeställningar. Ytterst handlar frågorna om allmänhetens förtroende för den offentliga förvaltningen och god förvaltningskultur och om hur förtroendet för verksamhet i medborgarnas tjänst skapas och upprätthålls. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Offentlig förvaltningFörutom att den offentliga förvaltningen vilar på ett antal grundläggande rättsprinciper är arbetet med den statliga värdegrunden viktigt. Värdegrunden består av sex principer som gör det tydligt vad det innebär att arbeta i staten. De sex grundläggande principerna är demokrati, legalitet - att all offentlig makt utövas under lagar - objektivitet, fri åsiktsbildning, respekt samt effektivitet och service. Det finns också många regelverk för den statsanställde att behärska och tillämpa, till exempel bestämmelserna om offentlighet och sekretess. Centerpartiet har motionerat om att regeringens krisledningsorganisation bör vara placerad i Statsrådsberedningen, som leds av statsministern. I de flesta kriser har Regeringskansliet inte någon central roll. I stället hanteras den operativa krishanteringen av berörda myndigheter. Det är en ordning som inte bör ändras. Det är viktigt att de myndigheter, kommuner och andra aktörer som har att hantera en kris vågar agera utan att vänta på någon form av klartecken eller styrning från regeringen eller Regeringskansliet. Det är dock centralt att krisberedskapen inom Regeringskansliet är uppbyggd på ett sådant sätt att myndigheter till exempel känner trygghet i att de får budgetmedel för extraordinära händelser, vilket kan kräva regeringsbeslut. Dessutom måste ibland Regeringskansliet säkerställa att berörda myndigheter agerar i samband med en kris, inte minst i de fall då en kris berör flera olika myndigheters verksamhetsområden. Centerpartiet vill att regeringens krisledningsorganisation ligger i Statsrådsberedningen, som leds av Sveriges statsminister. På så sätt får Regeringskansliets krisledning en tydligare ställning högre upp i hierarkin jämfört med situationen i dag då krisledningen ligger under ett fackdepartement. Som påpekades i Tsunamikommissionen, vilket också har framförts här i dag, är just närheten till statsministern av stor vikt för att ge krisledningen auktoritet i relation till fackdepartementen. Det nya nationella säkerhetsrådet kommer att vara regeringens centrala krisledningsorganisation och vara knutpunkt i frågor som rör rikets säkerhet i bred bemärkelse och se till att strategiska frågor identifieras och hanteras. När den nuvarande regeringen tillträdde 2014 flyttades ansvaret för samordningen av regeringens krishantering från Statsrådsberedningen till Justitiedepartementet. Därmed förlorade funktionen sin nödvändiga centrala placering, och statsministern ställde sig därmed vid sidlinjen. Hösten 2014 inrättades också ett nytt särskilt säkerhetsråd med flera för den inre och yttre säkerheten relevanta statsråd. Vilken roll detta råd egentligen har spelat är inte känt. Fru talman! Det är därför min förhoppning att konstitutionsutskottets förslag till tillkännagivande, i fråga om att göra en översyn av den centrala krisledningsorganisationen med målet att inrätta ett nationellt säkerhetsråd för krisledning vid Statsrådsberedningen, vinner kammarens gillande. Jag står också bakom Centerpartiets reservation i betänkandet om att fler myndigheter ska ledas av styrelser. Vi tror att det precis som i det privata näringslivet vore ett bra sätt att tillföra en myndighet kompetens med olika bakgrunder och erfarenheter i ledningen. Det skulle också bidra till att frågor som gäller verksamhetsutveckling belyses i ett bredare perspektiv. Jag yrkar därför bifall till reservation 1.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Offentlig förvaltningFru talman! Jag vill börja med att yrka bifall till reservation 5 under punkt 5. I detta betänkande, Offentlig förvaltning, har Kristdemokraterna ställt sig bakom två yttranden som vi egentligen inte har med att göra, för att säga det rakt upp och ned. Utskottet har om och om igen deklarerat att hur Regeringskansliet är organiserat eller organiserar sina myndigheter inte faller under riksdagens legislatur, utan det hanterar regeringen suveränt. Det hindrar inte att vi i utskottet och vi i riksdagen kan ha åsikter om och också uttala hur regeringen ska hantera detta. Vi måste dock respektera att det i sista hand är regeringen som organiserar sig och sitt arbete. Därför instämmer jag förstås i vad utskottets majoritet uttrycker i frågan om ledningen av Sveriges krishantering och hur denna måste organiseras. Vår ordförande Karin Enström har redogjort ordentligt för vår ståndpunkt, det vill säga att utskottets majoritet anser att regeringen bör göra en översyn av den centrala krisledningsorganisationen, med inriktningen att skapa ett nationellt säkerhetsråd för krisledning vid Statsrådsberedningen.Det andra jag vill lyfta upp berör den motion jag yrkade bifall till och som Kristdemokraterna och Liberalerna står bakom. Det handlar om ambassader, vilket också är något som regeringen äger men som riksdagen ändå kan ha åsikter om. Här har utrikesutskottet haft uppe frågan om Jerusalem och Tel Aviv, det vill säga vilken stad som Sveriges ambassad i Israel ska ligga i. Jag vill läsa upp det ställningstagande som Liberalerna och Kristdemokraterna har gjort i utrikesutskottet och som jag ställer mig bakom även här: Jerusalem är de facto Israels huvudstad. Det israeliska parlamentet, regeringskansliet, statschefens residens, centrala myndigheter samt högsta domstolen är sedan länge lokaliserade till Jerusalem, vilket befäster stadens status som huvudstad. I ett historiskt perspektiv har Jerusalem aldrig varit huvudstad i något annat land än Israel och aldrig för något annat folk än det judiska. Den judiska kopplingen till Jerusalem går 3 000 år tillbaka i tiden. Mot denna bakgrund är det vår uppfattning att den svenska ambassaden vid lämplig tidpunkt bör flyttas från Tel Aviv till Jerusalem. Ett sådant beslut skulle ge en tydlig signal till parterna i en eventuell kommande fredsprocess att Sverige menar allvar när vi argumenterar för en rättvis fred för alla. Sverige bör samtidigt verka för ett gemensamt nordiskt ambassadområde i Jerusalem. Sådan samverkan kan visa på de fördelar som finns när grannar lever i endräkt och arbetar tillsammans.

Fru talman! Jag vill börja med att säga att även jag instämmer i Kristdemokraternas anförande och det som anfördes i både ambassadfrågan och frågan om central krisledning.För tids vinnande vill jag stanna vid att yrka bifall till reservation 6 under punkt 6. Det handlar alltså om en EU-portal. Fru talman! Hur ska vår gemensamma framtid se ut? Snart sagt varje europeiskt land har sin egen Trumpkopia - nationalister och extremister som sprider hat, lögner och rädsla. Om de får som de vill försvinner mycket av den frihet som vi har vant oss vid. Gränser stängs, och samarbeten upphör. Men över hela Europa är vi också många som vill någonting annat. Liberaler tar kampen för öppenhet, för frihet och för en europeisk framtid där vi löser utmaningarna tillsammans. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Offentlig förvaltningFru talman! I den EU-valrörelse som nu pågår säger Liberalerna ja till Europa när andra tvekar, klagar eller backar ur. Vi vill tvärtom ha mer samarbete, för det är bara tillsammans med andra vi kan lösa de riktigt stora frågorna - klimatkrisen, säkerheten, jobben, brottsbekämpningen och vårt gemensamma ansvar att ta emot fler av världens flyktingar. Över hela Europa är det liberaler som jobbar hårdast för samarbetet, fru talman. Just för att vi gillar EU så mycket har vi också flest idéer om hur unionen ska bli bättre. Här i Sverige, i den här kammaren, är detta med en EU-portal ett sådant förslag. Medborgarnas kunskap om EU måste förbättras; både vuxna och unga ska genom utbildning eller informationshöjande insatser få en större inblick i hur arbetet i EU går till och hur det påverkar svensk politik. För att allmänheten ska få tillgång till enkel och tydlig information om EU:s arbete vill jag och Liberalerna att Regeringskansliet ska upprätta en EU-portal på regeringen.se, där information om regeringens politik på EU-nivå och alla pågående lagstiftningsprocesser finns tillgänglig. Det skulle skapa ökad transparens.Med detta yrkar jag alltså bifall till reservation 6 under punkt 6.

Fru talman! Det blev en del diskussioner när USA i december 2017 erkände Jerusalem som Israels huvudstad och det amerikanska utrikesdepartementet fick direktiv att börja flytta den amerikanska ambassaden från det finansiella centrumet Tel Aviv till huvudstaden Jerusalem. I maj förra året öppnades ambassaden officiellt. Denna åtgärd åtnjuter ett brett tvärpolitiskt stöd i den amerikanska kongressen - bland annat uttryckt i Jerusalem Recognition Act från 1995, som bekräftades av senaten så sent som ett halvår före erkännandet. FN:s delningsplan av det brittiska Palestinamandatet från 1947 innebar att hela Jerusalem med omnejd skulle betraktas som en internationell zon. Detta godtogs dock inte av araberna, och när staten Israel utropades 1948 anföll de intilliggande arabstaterna Israel med syfte att utplåna staten. Östra Jerusalem ockuperades av dåvarande Transjordanien, och judarna fördrevs. Västra Jerusalem blev en del av Israel. I samma aggressionskrig ockuperade Transjordanien även Västbanken, och Egypten intog Gaza. När det israeliska parlamentet knesset höll sitt första ordinarie sammanträde 1949 beslutade man att Jerusalem är den judiska statens huvudstad, vilket det har varit sedan 1950 då Israel flyttade sin regering till västra Jerusalem. I dag finns parlamentet, presidenten, högsta domstolen samt departementen, men även sociala och kulturella institutioner och myndigheter, installerade i Jerusalem. Offentlig förvaltningNär arabstaterna 1967 återigen anföll och gjorde ett nytt försök att utplåna Israel tog Israel Västbanken från Jordanien, som då hade ockuperat området illegalt i 19 år. Man tog även Jerusalem, som lidit under samma ockupation, och sedan dess har Jerusalem varit en odelad huvudstad för Israel. Att staden står under israelisk kontroll har inneburit att människor från alla religioner har kunnat komma dit. Så var inte fallet när östra Jerusalem stod under arabisk ockupation. Sverige bör göra det som redan är självklart och som judarna själva känt till i 3 000 år, sedan kung David köpte den plats som i dag är Tempelberget, nämligen erkänna Jerusalem som Israels huvudstad och flytta den svenska ambassaden dit. Vårt lands ambassad bör givetvis vara förlagd till den stad som Israel styrs ifrån, och Jerusalem är de facto Israels huvudstad.I ett tidigare inlägg gjordes en kommentar om att EU har en viss åsikt i frågan och så vidare. Jag menar att det inte är EU som ska föra vår talan i utrikespolitiken. Det kan ju vara så att det just nu är gynnsamt för Sverige - med tanke på den katastrofala utrikespolitik som den svenska regeringen för och med tanke på att vi har en utrikesminister vars främsta merit är att göra sig osams med andra stater och deras regeringsföreträdare kanske det kan vara bra att EU just för tillfället i viss mån för vår talan. Men så kan det inte vara; vi måste givetvis själva bedriva en egen och självständig utrikespolitik, och det ska vi också göra. Vi ska inte lämna walkover på det området. Med det, fru talman, yrkar jag bifall till reservation 4. Överläggningen var härmed avslutad. (Beslut fattades under § 18.)Författningsfrågor

Debatt om förslag

Regeringen bör göra en översyn av den centrala krisledningsorganisationen med målet att inrätta ett nationellt säkerhetsråd för krisledning vid Statsrådsberedningen. Det anser riksdagen som&nbsp;riktar ett så kallat tillkännagivande om det till regeringen.
Riksdagen säger samtidigt&nbsp;nej till cirka 50 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2018. Motionerna handlar bland annat om handläggningstiden hos myndigheter, tolkning vid myndighetskontakter och statstjänstemannautbildning.

Bifall till motioner med tillkännagivande om ett nationellt säkerhetsråd för krisledning.
Avslag på övriga motioner.