En av riksdagens viktigaste uppgifter är att fatta beslut. För att besluten ska vara noggrant förberedda finns det 15 utskott. Vid sidan av utskotten finns det i riksdagen en EU-nämnd. Regeringen ska samråda med EU-nämnden inför beslut i EU:s ministerråd om vilken linje som Sverige slutgiltigt ska driva.
Utskotten presenterar förslag till riksdagsbeslut som hela riksdagen kan ta ställning till. Utskotten följer också upp och utvärderar riksdagsbeslut och arbetar med forsknings- och framtidsfrågor.
De har dessutom till uppgift att granska EU-förslag och skriva utlåtanden över vissa EU-dokument. Ibland överlägger regeringen med utskotten i EU-frågor som hör till utskottens ansvarsområden. Utskotten granskar också om EU-förslag strider mot den så kallade subsidiaritetsprincipen, eller närhetsprincipen. Principen går ut på att beslut ska tas så nära medborgarna som möjligt.
I varje utskott finns det 17 ledamöter. Varje utskott är en "miniriksdag", vilket innebär att de större partierna får fler platser än de mindre. Riksdagsledamöterna lägger ned mycket tid på arbetet i utskotten.
EU-nämnden
Riksdagen består av åtta partier, ofta med olika uppfattningar om hur Sveriges politik i EU ska se ut. Regeringens samråd med EU-nämnden innebär att regeringen rådgör med riksdagen om vilken linje som Sverige slutgiltigt ska driva i EU inför beslut i EU:s ministerråd. Regeringen förväntas följa EU-nämndens ställningstaganden.
EU-nämnden har 17 ledamöter, och platserna är fördelade mellan partierna efter samma princip som i utskotten.
Riksdagsordningen