Regeringsformen är en av Sveriges fyra grundlagar och handlar om hur Sverige ska styras. Den är uppdelad i tretton kapitel.
Det har ända sedan mitten av 1300-talet funnits skrivna regler för hur Sverige ska styras. År 1634 utfärdades vår allra första regeringsform. Den byttes ut och förnyades under århundradenas lopp fram tilll 1974 då Sverige fick sin nuvarande regeringsform.
Regeringsformens tretton kapitel innehåller regler för hur demokratin ska förverkligas i Sverige och hur makten ska fördelas mellan riksdagen, regeringen, kommunerna, landstingen och domstolarna. Här finns också våra grundläggande fri- och rättigheter nedskrivna. Låt oss titta på regeringsformen kapitel för kapitel.
Kapitlet handlar om att alla människor har lika rättigheter. De demokratiska idéerna ska vara vägledande i samhället. Folkstyret är inskrivet i det första kapitlet. Makten ska utgå från folket, och riksdagen ska vara folkets främsta företrädare. Majoriteten måste visa respekt för minoritetens åsikter.
Våra grundläggande rättigheter finns inskrivna i regeringsformens andra kapitel. Vi har alla rätt till yttrandefrihet, informationsfrihet, mötesfrihet, demonstrationsfrihet, föreningsfrihet och religionsfrihet.
Här står det också att dödsstraff är förbjudet i Sverige. Andra viktiga paragrafer handlar om diskriminering, äganderätt, allemansrätt, upphovsrätt, näringsfrihet och skolplikt.
Här finns de övergripande bestämmelserna för hur riksdagen ska väljas och hur den ska arbeta.
I Sverige är det kungen som är statschef. I länder som är republiker är det ofta presidenten som är landets statschef. Kungen i Sverige har i princip enbart ceremoniella och representativa uppgifter.
Det är talmannen som överlägger med partiledarna om vilket eller vilka partier som ska få i uppdrag att bilda regering om den sittande regeringen avgår. Det är riksdagen som utser statsministern. Statsministern utser i sin tur ministrarna i regeringen. Regeringen är ansvarig inför riksdagen. För att bli minister måste en person ha varit svensk medborgare i tio år.
För att regeringen ska kunna arbeta finns ett Regeringskansli. Det består av olika departement och Statsrådsberedningen. Regeringen sammanträder vid särskilda sammanträden. Statsministern är ordförande vid sammanträdena. Minst fem ministrar måste delta i ett regeringssammanträde.
Riksdagen är Sveriges främsta lagstiftande församling. Kapitel 8 handlar om i vilka fall riksdagen ska lagstifta och vilka bestämmelser regeringen får besluta om. Dessutom finns det beskrivet hur riksdagen kan ändra i grundlagen.
Det är riksdagen som bestämmer hur statens pengar ska användas. Riksdagen beslutar också vilka skatter alla i Sverige ska betala till staten. Riksdagen har den så kallade finansmakten.
Sveriges förhållande till andra länder finns reglerat i kapitel 10. Sverige har till exempel möjlighet att låta EU fatta beslut i vissa frågor. Här finns även regelverket för när och hur Sverige får skicka soldater till andra länder.
Det finns regler för domstolarnas arbete. Domstolarna ska enligt grundlagen vara självständiga och inte påverkas av partipolitiska ställningstaganden. Det är riksdagen som stiftar lagarna, men det är domstolarna som tolkar och dömer efter lagarna.
Makt kan korrumpera. Därför måste makten ständigt granskas. I kapitel 12 kan du läsa om hur riksdagen kontrollerar regeringen, bland annat genom Riksrevisionen och riksdagens konstitutionsutskott.
Det trettonde kapitlet handlar om krig och krigsfara. Det innehåller en rad bestämmelser om hur landet ska styras om ett krig eller risk för krig uppstår. Den vanliga riksdagen kan om situationen kräver det ersättas av en krigsdelegation som riksdagen utser.
"All offentlig makt i Sverige utgår från folket. Den svenska folkstyrelsen bygger på fri åsiktsbildning och på allmän och lika rösträtt. Den förverkligas genom ett representativt och parlamentariskt statsskick och genom kommunalt självstyrelse. Den offentliga makten utövas under lagarna."
Regeringsformen