Rätten att ställa frågor till regeringen är den del av riksdagens kontrollmakt som utnyttjas flitigast. Ledamöterna ställer flera tusen frågor till regeringen under ett riksdagsår.
Frågorna kan handla om allt från graffiti och studentbostäder till utrikespolitik och rättssäkerhet för flyktingar. Genom att ställa frågor till regeringen kan ledamöterna ta reda på vad regeringen tänker göra åt ett problem. Det är samtidigt ett sätt för ledamöterna att få uppmärksamhet och skapa opinion i en fråga.
Framför allt är det ledamöter från oppositionen som utnyttjar möjligheten att ställa frågor till regeringen. Men ibland ställer också ledamöter från regeringssidan frågor, till exempel i ett ärende som gäller deras hembygd när de tycker att regeringen inte har uppmärksammat frågan tillräckligt.
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten lämnar sin fråga, interpellationen, skriftligt men får svaret både skriftligt och direkt av en minister som kommer till kammaren.
Ministern ska svara inom 14 dagar, annars måste hon eller han förklara varför svaret dröjer. Alla ledamöter får svaret på en interpellation skriftligt i förväg och får veta när ministern kommer till riksdagen för att svara. Ministern läser upp svaret och sen kan ledamöterna debattera med minstern. Interpellationsdebatter hålls i kammaren minst en gång i veckan.
Interpellationerna kan leda till tuffa debatter. Kanske har tre olika riksdagsledamöter har lämnat in interpellationer om riksväg 45. När ministern sen svarar på frågorna i kammaren kan det visa sig att fler ledamöter vill blanda sig i diskussionen – eftersom riksväg 45 ringlar sig genom stora delar av Sverige har kanske tio ledamöter från olika delar av landet åsikter. Ministern kan med andra ord få en mängd frågor hon eller han inte var förberedd på.
Frågestunderna ska ha ett snabbt tempo med korta frågor och svar. Ungefär en timme håller man på och det gäller att få ordet av talmannen som också bestämmer hur många gånger ledamöterna och ministrarna får ordet. Andra ledamöter får ställa följdfrågor.
Skriftliga frågor kan ställas till ministrarna året runt. Den ledamot som lämnar in en sådan fråga får svar efter max fyra arbetsdagar. Under sommaruppehållet har ministrarna dock längre tid på sig. Ministrarna svarar skriftligt och det blir ingen debatt efteråt.
Läs mer om kammarens debattregler
Länk till protokollen