Riksdagens arbete med statsbudgeten startar varje år med förslag från regeringen. I april lämnar regeringen sitt första förslag, den ekonomiska vårpropositionen, som innehåller riktlinjer för den ekonomiska politiken. I september lämnar regeringen sitt andra förslag, budgetpropositionen, som innehåller hela statsbudgeten.
Statsbudgeten gäller för ett år i taget, men ibland behöver statsbudgeten ändras efter att den har börjat gälla. Då lämnar regeringen så kallade ändringsbudgetar.
Ledamöterna i riksdagen kan alltid lämna motförslag till regeringens förslag. Innan riksdagens kammare beslutar om statsbudgeten ska alla förslag förberedas i riksdagens utskott. Bland utskotten har finansutskottet en speciell roll i arbetet med statsbudgeten
Om ekonomiska vårpropositionen
Riksdagen beslutar i slutet av november först hur höga statens utgifter får vara totalt och hur mycket varje område i statsbudgeten får kosta. Sedan beslutar riksdagen i mitten av december hur pengarna ska fördelas inom varje område i statsbudgeten. Riksdagen beslutar också om en beräkning av statens inkomster.
Om budgetpropositionen
Om tilläggsbudgetar
Det finns lagar som talar om hur riksdagen och regeringen ska arbeta med statsbudgeten. Det är regeringsformen, som är en grundlag, riksdagsordningen, budgetlagen och en särskild budgetlag för riksdagens myndigheter.
När riksdagen beslutar om förslag från regeringen, ledamöterna, partierna eller olika riksdagsorgan så går det oftast till på samma sätt. Vissa beslut blir en lag. Andra beslut, till exempel om statsbudgeten, blir inte en lag. Från förslag till lag
Finansdepartementet hjälper regeringen att ta fram förslagen till statsbudgeten. Finansministern är chef för finansdepartementet.
Finansdepartementet (regeringen)