I Sverige är det möjligt för en regering att utlysa extra val. Den möjligheten har dock inte använts sedan 1958.
En regering som inte kan driva igenom sin politik har möjlighet att vädja till folket genom att förordna om extra val. Om ett sådant utlyses inom en vecka efter det att en misstroendeförklaring godkänts kan regeringen sitta kvar över valet.
Regeringen är det enda organ som kan bestämma om extra val. Ett sådant beslut får dock inte fattas av en expeditionsregering, det vill säga en regering som har avgått men sitter kvar för att sköta det löpande och rutinbetonade regeringsarbetet till dess en ny regering har utsetts.
Extra val bryter inte ordningen för de ordinarie valen. Dessa äger alltid rum vart fjärde år i september.
Extra val får inte utlysas förrän tre månader har gått efter ett ordinarie val. Ett specialfall för extra val inträffar om talmannen misslyckas fyra gånger i rad med att få sina förslag till ny statsminister godkända.
Ett extra val ska hållas inom tre månader efter regeringsbeslutet. Då extra val utlysts kan regeringen besluta att avbryta riksdagsarbetet till dess den nyvalda riksdagen samlas.
Extra val är ovanligt i Sverige. Efter demokratins genombrott i början av 1900-talet har endast ett extra val förekommit. Det var valet till andra kammaren den 1 juni 1958. Den viktigaste valfrågan gällde då den allmänna tilläggspensionen (ATP).
Samma dag som det är riksdagsval är det också val till landsting och kommuner.
Valmyndigheten har som främsta uppgift att planera och genomföra val och folkomröstningar.
Valmyndigheten
Vallagen
Valresultat vid riksdagsvalet 2010 (Valmyndigheten)