Människors lika värde och rättigheter är grundläggande i en demokrati. Frågor om demokrati har diskuterats i årtusenden.
Det finns ingen definition på demokrati som hela världen skulle kunna ställa upp på. Däremot finns det egenskaper som många är överens om kännetecknar en demokrati.
Folkstyre innebär att alla i till exempel ett land väljer vilka personer som ska representera dem i olika valda församlingar. Det kan vara riksdagen och kommuner. Alla myndiga personer får delta på lika villkor i valen, och varje person har en röst. Ingen har rätt att få veta hur en annan person har röstat.
Det är majoriteten som bestämmer i en demokrati. Men det är viktigt att komma ihåg att minoriteten också har rättigheter. Majoriteten får aldrig förtrycka minoriteten.
Riksdagen är den församling som ska företräda alla i Sverige. Riksdagen har en mycket viktig roll och Sverige kallas därför för en parlamentarisk demokrati. Parlament är ett annat ord för riksdag.
Riksdagen bestämmer hur länge som en regering ska sitta kvar vid makten. En regering som inte stöds eller i alla fall tolereras av riksdagen kan fällas genom ett misstroendevotum. Då måste oppositionen vara beredd att ta över makten. Den här principen kallas för parlamentarism.
Regeringsformen är en av Sveriges fyra grundlagar. Där kan du läsa mer om hur Sverige ska styras.
Om regeringsformen
Det är en grundläggande rättighet i en demokrati att få ge uttryck för sina tankar och känslor i tal och skrift. Att kunna ge ut en tidning utan att någon myndighet i förväg granskar innehållet är ett exempel på tryckfrihet.
Tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen är två av Sveriges fyra grundlagar. De värnar om yttrandefriheten i tryckt form och i andra medier än tryckta skrifter, till exempel radio och tv.
I en demokrati är det också viktigt att det råder informationsfrihet. Det innebär att alla har rätt att skaffa sig eller sprida information.
Rättssäkerhet innebär att alla människor ska vara lika inför lagen. En person ska betraktas som oskyldig till dess att han eller hon dömts av en domstol.
Lagarna ska vara tydliga, och det ska klart framgå vad som är lagligt och olagligt. En person som begår ett brott ska kunna förutse vilka konsekvenser detta får för honom eller henne.
Domstolarna ska vara självständiga från partipolitiken. Det är riksdagen som stiftar lagarna, men det är domstolarna som dömer utifrån lagarna. Varken riksdagsledamöter eller ministrar får påverka domstolarnas bedömningar.
Rätten att få gå med i eller bilda en förening är grundläggande i en demokrati. Ofta säger man att nykterhetsrörelsens, frikyrkornas och fackföreningsrörelsens framväxt i slutet på 1800-talet var bra för utvecklingen av demokrati i Sverige. Genom folkrörelserna lärde sig människorna mötesregler, att skriva protokoll, argumentera för sin sak och att sköta kontakter med myndigheter.