Stödet från staten och riksdagen är den största inkomstkällan för partier på riksnivå. Partistödet ger politiska partier möjlighet att arbeta långsiktigt utan att vara beroende av olika bidragsgivare.
Fria partier, fri nyhetsförmedling och opinionsbildning är grundläggande inslag i en demokrati. Partierna spelar en betydelsefull demokratisk roll som opinionsbildare och har en nödvändig uppgift i samhället vid de allmänna valen. Partierna ger väljarna alternativ, kunskap och möjlighet att påverka, delta och ta ansvar.
Ett offentligt ekonomiskt stöd till politiska partier betraktas därför som rimligt och av stor vikt för demokratin. Det är inskrivet i lag och ges i flera former:
Partierna bestämmer till stor del själva vad bidragen ska användas till. Staten och riksdagen kontrollerar i dag inte hur partierna använder det offentliga partistödet.
Staten ger stöd till den allmänna verksamheten i partier både i och utanför riksdagen. Valresultatet styr hur mycket pengar partierna får:
Statens stöd går till partiernas allmänna verksamhet via partiernas riksorganisationer. Partierna bestämmer själva hur pengarna ska användas, exempelvis till valarbete, kampanjer och löner, på lokal eller central nivå.
Statens bidrag till de partier som kommit in i riksdagen går till partiernas riksorganisationer och kallas partistöd och kanslistöd.
Utöver statens pengar till partiernas riksorganisationer får riksdagspartierna bidrag till partigruppernas och ledamöternas arbete i riksdagen. Bidragen delas ut i form av
Basstödet består dels av ett grundbelopp, dels av ett tilläggsbelopp beroende av antalet riksdagsledamöter. Grundbeloppet är 1,7 miljoner kronor per år. En partigrupp som företräder regeringen har rätt till ett grundbelopp. Övriga partigrupper har rätt till två grundbelopp. Tilläggsbeloppet är 57 000 kronor per år och ledamot.
Stödet till politiska sekreterare ska bekosta handläggarhjälp åt ledamöterna. De politiska sekreterarna samlar in information, utformar förslag till politiska texter, sköter kontakter med medierna, svarar på mejl och fungerar som bollplank åt ledamöterna.
Varje parti beslutar själva hur stödet ska användas. Stödet ska motsvara kostnaderna för en politisk sekreterare per ledamot. Beloppet 52 800 kronor per politisk sekreterare och månad ligger till grund för beräkningen. Men partierna väljer alltså själva hur de ska fördela pengarna för att bygga upp ett kansli som passar ledamöternas behov och önskemål.
Stödet till resor utomlands ges till ledamöter för att till exempel delta i internationella konferenser. Bidraget är 5 000 kronor per ledamot för de första tjugo riksdagsplatserna och 2 500 kronor för riksdagsplatser utöver dessa. En ledamot kan dessutom få 2 500 kronor per år för resor som har koppling till samarbetet inom EU.
Utöver detta har ledamöterna och partikanslierna i riksdagen tillgång till fria lokaler och teknisk utrustning i Riksdagshuset. Partistödet behöver alltså inte användas till dessa kostnader.
Partibidragsnämnden har fattat beslut om stödet till politiska partier för perioden 15 oktober 2011 - 14 oktober 2012.Pressmeddelandet
Partistöd 2009/2010
Många ledamöter upplever att de saknar eget inflytande över hur stödet till deras och partigruppernas arbete i riksdagen organiseras och används. Det visar en utredning som gjorts på uppdrag av riksdagsstyrelsen 2008.Utredningen (pdf, nytt fönster)