Resultatet av riksdagens omröstning om miljömålsbetänkandet 2005/06:MJU3

Miljöpartiet och de fyra borgerliga partierna fick vid omröstningen i kammaren majoritet på de tolv punkter där de reserverat sig i miljö- och jordbruksutskottets betänkande 2005/06:MJU3 Svenska miljömål – ett gemensamt uppdrag.
 
Utskottsmajoriteten gjorde samma bedömning som regeringen. Det nuvarande systemet med miljökvalitetsmål fungerar bra. Men det kan bli bättre, till exempel genom att myn-digheter, organisationer, företag och andra aktörer får en tydligare roll. Det införs ett nytt miljökvalitetsmål om biologisk mångfald, ”Ett rikt växt- och djurliv”. Dessutom ställer sig utskottsmajoriteten bakom regeringens förslag om att ändra, ta bort och lägga till ett antal delmål.
 
Utskottets betänkande innehåller 207 förslagspunkter och 224 reservationer.

 

Miljöpartiet och de borgerliga partierna, som har majoritet i kammaren, reserverade sig gemensamt på tolv punkter. Dessa partier fick majoritet vid omröstningen. Det innebär att beslutsförslagen i reservationerna 3, 7, 8, 15, 21, 25, 55, 71, 77, 90, 168 och 224 är riksdagens beslut.

 

Nedan följer de ändringar i utskottets och regeringens förslag som riksdagens majoritet beslutade.

 

Hållbarhetskommission m.m. - tillkännagivande

Kammaren biföll reservation 3 under förslagspunkt 3. Beslutet innebär att riksdagen gav regeringen till känna att en hållbarhetskommission bör tillsättas för att se över vilka effektiviseringar och moderniseringar av organisation, regelverk och styrmedel som behöver göras för att underlätta arbetet mot ett hållbart samhälle. En sådan kommission bör bidra till att skapa miljödriven tillväxt och undvika att samhället motverkar goda initiativ från individer och företag. Kommissionen bör bl.a. initiera utredningar och riktad forskning inom sitt område. Frågor som behöver belysas är att ge förslag på hur dagens nationella havsmiljöarbete kan bli effek-tivt, att studera hindren för hållbar utveckling i transportsektorn, att belysa konflikter mellan olika miljömål och genomföra den utredning om ekonomiska styrmedel som föreslås i propositionen. Kommissionen bör utföra kostnads- och nyttoanalyser av vidtagna och planerade miljöåtgärder, utvärdera miljömålsrådet samt föreslå förändringar i uppföljningen av miljömålsarbetet.

 

Miljökvalitetsmålet Begränsad klimatpåverkan - tillkännagivande

Riksdagen biföll reservation 7 under förslagspunkt 7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening att definitionen av miljökvalitetsmålet Begränsad klimatpåverkan bör ändras så att den baseras på vad som kan anses vara en acceptabel temperaturhöjning och inte halten växthusgaser i atmosfären. En sådan förändring skulle innebära att Sverige följer IPCC:s rekommendationer och att målet sammanfaller med det som EU antagit.

 

Delmål under miljökvalitetsmålet Begränsad klimatpåverkan - tillkännagivande

Riksdagen biföll reservation 8 under förslagspunkt 8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening att det behövs fler tydliga delmål inom klimatmålet för att säkerställa att arbetet går i rätt riktning. Det är därför av största vikt att regeringen snarast återkommer till riksdagen med nya tydliga delmål inom klimatområdet. Delmål som visar inriktningen för näringslivet och medborgarna är viktiga för att investeringar skall komma till stånd och prioriteringar av forskningsresurser skall kunna göras. Det viktigaste är att snarast precisera delmål för utsläppsminskningarna under perioden 2020 till 2050. Det är viktigt att inte bara ha utsläppsmål på kort och lång sikt. För att kunna nå målet behövs också mål på medellång sikt. Vidare bör delmål finnas för olika sektorer såsom trafiken, den handlande sektorn och hushål-len. Det är viktigt att klimatarbetet inte enbart fokuserar på koldioxid och att regeringen där-ör tar fram delmål också för övriga växthusgaser.

 

Nytt delmål 5 för partiklar under miljökvalitetsmålet Frisk luft – ändring i regeringens och utskottets förslag

Riksdagen biföll reservation 15 under förslagspunkt 14. Enligt riksdagens beslut skall delmå-let uppnås till år 2010 i stället för år 2015 som utskottets majoritet och regeringen föreslog.

Delmål 5 för partiklar får därmed följande lydelse:
Halterna 35 mikrogram/m3 som dygnsmedelvärde och 20 mikrogram/m3 som årsmedelvärde för partiklar (PM10) skall underskridas år 2010. Dygnsmedelvärdet får överskridas högst 37 dygn per år. Halterna 20 mikrogram/m3 som dygnsmedelvärde och 12 mikrogram/m3 som årsmedelvärde för partiklar (PM2,5) skall underskridas år 2010. Dygnsmedelvärdet får överskridas högst 37 dygn per år.

 

Delmål 1 om försurning av sjöar och rinnande vatten under miljökvali-tetsmålet Bara naturlig försurning - tillkännagivande

Riksdagen biföll reservation 21 under förslagspunkt 18. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening att delmål 1 under miljökvalitetsmålet Bara naturlig försurning bör kompletteras med en definition av försurade sjöar och vattendrag som tar ställning till hur kalkade sjöar skall beaktas. Vidare är det ett problem att delmålet formuleras utifrån antalet sjöar utan att hänsyn tas till sjöarnas storlek. Delmålet bör därför också kompletteras så att hänsyn tas till sjöarnas storlek.

 

Delmål 4 om utsläpp av kväveoxider under miljökvalitetsmålet Bara naturlig försurning - tillkännagivande


Riksdagen biföll reservation 25 under förslagspunkt 21. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening att regeringen bör återkomma med ett skärpt delmål 4 under miljökvalitetsmålet Bara naturlig försurning. Regeringen skriver i propositionen att frågan om att minska försurningen i Sverige är angelägen och skall ges fortsatt hög prioritet. En skärpning av målet för utsläppen av kväveoxid har trots detta inte föreslagits. Det är mycket angeläget att minska just utsläppen av kväveoxider, eftersom de leder inte bara till försurning utan även övergödning och hälsoproblem. Delmål 4 om utsläpp av kväveoxider under miljökvalitetsmålet Bara naturlig försurning sammanfaller med delmål 5 under miljökvalitetsmålet Ingen övergödning, påverkar direkt delmål 2 om halten av kvävedioxid under miljökvalitetsmålet Frisk luft och indirekt delmål 3 om marknära ozon under miljökvalitetsmålet Frisk luft. Även om omfattande åtgärder krävs för att uppnå det uppsatta målet bör regeringen återkomma med ett skärpt delmål 4.

 

Nya delmål om dioxin i livsmedel och om kadmium under miljökvalitets-målet Giftfri miljö.

Riksdagen biföll reservation 55 under förslagspunkt 51. Det innebär att riksdagen godkänner reservanternas förslag om två nya delmål om dioxin i livsmedel och om kadmium under miljökvalitetsmålet Giftfri miljö.

 

Delmålet om dioxiner i livsmedel får följande lydelse:
År 2010 skall tydliga åtgärdsprogram som medför en kontinuerlig minskning av halterna av för människan skadliga dioxiner i livsmedel ha etablerats.

 

Delmålet

om kadmium

får följande lydelse:
År 2015 skall exponeringen av kadmium till befolkningen via föda och arbete vara på en sådan nivå att den är säker ur ett långsiktigt folkhälsoperspektiv.

 

Miljökvalitetsmålet Ingen övergödning m.m. - tillkännagivande

Riksdagen biföll reservation 71 under förslagspunkt 69. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs om åtgärder för minskad övergödning. Akuta och gemen-samma åtgärder, inte minst runt Östersjön, är nödvändiga för att minska övergödningen. Insatser för att minska utsläppen av närsalter bör stimuleras. Fosforfällor, våtmarker, kantzo-ner, vallodling och fånggrödor är exempel på insatser som behöver prioriteras. Vidare behöver forskning och informationsinsatser stärkas ytterligare, bl.a. beträffande minskade ammoniak-avgångar. Exempel på andra åtgärder som behövs är förbättrad kväverening i reningsverk och avloppsanläggningar. Det är även viktigt att genomföra ramdirektivet för vatten. Slutligen behövs ett ökat samarbete mellan såväl markägare som kommuner och länsstyrelser för att på ett effektivt sätt begränsa utsläppen och så att åtgärderna genomförs där de gör mest nytta.

 

Ändrat delmål 2 om utsläpp av fosforföreningar under miljökvalitetsmålet Ingen övergödning – ändring i utskottets och regeringens förslag

Riksdagen biföll reservation 77 under punkt 73. Beslutet innebär att regeringens och ut-skottsmajoritetens förslag till ändrat delmål 2 om utsläpp av fosforföreningar under mil-jökvalitetsmålet Ingen övergödning kompletteras med följande mening: "De största minskningarna skall ske i de känsligaste områdena".

 

Delmålet får därmed följande lydelse:
Fram till år 2010 skall de svenska vattenburna utsläppen av fosforföreningar från mänsk-lig verksamhet till sjöar, vattendrag och kustvatten ha minskat med minst 20 % från 1995 års nivå. De största minskningarna skall ske i de känsligaste områdena.

 

Nytt delmål om olycksrelaterade oljeutsläpp - tillkännagivande


Riksdagen biföll reservation 90 under förslagspunkt 91. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs om olycksrelaterade oljeutsläpp. I en nyligen inlämnad ansö-kan om skyddsåtgärder i samband med Östersjöns klassning som särskilt känsligt havsområde (PSSA) valde regeringen att inte pröva möjligheten att ansöka om ytterligare effektiva skyddsåtgärder med minimikrav på skeppskonstruktion, kvalitet på och ansvar hos besättning, skadeståndsansvar för aktörerna i transportkedjan och reglering från strandstaterna (t.ex. lotskrav, trafikledning, hamnstatskontroll). Fler åtgärder behövs för att höja sjösäkerheten, en högre beredskap och en bättre nationell förmåga inom miljöräddningstjänsten att möta oljeutsläpp liksom ett utvecklat internationellt samarbete. Ett nytt delmål bör snabbt införas. Regeringen bör senast våren 2006 återkomma med förslag till nytt delmål som kopplar till risken för olycksrelaterade oljeutsläpp.

 

Miljöcertifiering av drivmedel - tillkännagivande


Riksdagen biföll reservation 168 under förslagspunkt 151. Riksdagen tillkännager för reger-ingen som sin mening att ett certifieringssystem för alternativa drivmedel bör införas för att säkerställa den totala miljönyttan. Framställningen av drivmedel måste ske på sådant sätt att den totala negativa miljöbelastningen minskar. 

 

Riksrevisionens styrelses redogörelse angående miljömålsrapporteringen - tillkännagivande


Riksdagen biföll reservation 224 under förslagspunkt 206. Riksdagen tillkännager för reger-ingen som sin mening vad som anförs om miljömålsrapporteringen. Riksrevisionen har funnit att miljömålsrapporteringen i vissa väsentliga avseenden inte motsvarar de riktlinjer som låg till grund för riksdagens beslut. Riksrevisionens styrelse konstaterar att rapporteringen är svår att överblicka. Viktiga delar av den rapportering som efterfrågats saknas eller har brister som gör den svår att tolka.


Miljömålsrapporteringen ger inte tillräcklig överblick. Regering och riksdag har efterfrågat årlig översiktlig information. Miljömålsrådet lämnar emellertid mycket omfattande och detaljerad information. Trots detaljrikedomen saknas viktig information i Miljömålsrådets rapportering. Miljömålsrådet bör vidareutveckla de gröna nyckeltalen och presentera dessa för allmänheten, så som riksdagen beslutat. Miljömålsrådet bör också utreda om det är lämpligt att vidareutveckla index, dvs. mer aggregerade indikatorer, i syfte att förbättra överskådligheten i rapporteringen. Kostnaderna för de åtgärder som föreslås i miljömålsrapporteringen måste redovisas, liksom hur dessa fördelar sig på olika samhällssektorer.


De organisatoriska förutsättningarna för uppföljningen mot miljökvalitetsmålen har enligt Riksrevisionens bedömning inte utformats så att aktörerna inom området haft möjlighet att leva upp till de krav som följer av riktlinjerna för rapporteringen. Brister finns både när det gäller ansvarsfördelningen i stort och Miljömålsrådets ställning.


Riksrevisionen rekommenderar att regeringen överväger ett antal åtgärder, bl.a. för att förtydliga Miljömålsrådets uppgifter. Riksrevisionen föreslår också rekommendationer för Miljömålsrådet, bl.a. för att förbättra rapporteringen från uppföljningen mot miljökvali-tetsmålen. Regeringen bör ge Miljömålsrådet i uppdrag att förbättra miljömålsrapporteringen enligt Riksrevisionens riktlinjer.

 

För mer information:


Ring föredragande i miljö- och jordbruksutskottet:
  • Madeleine Holst, telefon 08-786 43 28
  • Birgitta Stenberg, telefon 08-786 43 40
  • Carolina Wuilmart, telefon 08-786 43 31
  • Lars Franzén, telefon 08-786 42 25


 


Sveriges riksdag
100 12 Stockholm
Telefon: 08-786 40 00 (växel)
Frågor om riksdagen
Telefon: 020-349 000
E-post: riksdagsinformation@riksdagen.se