Ny kompetensagenda för Europa

Debatt om förslag 26 oktober 2016
  • Bädda in video

  • Ladda ner

Protokoll från debatten

Anföranden: 6

Anf. 89 Håkan Bergman (S)

Herr talman! Nu behandlar vi utbildningsutskottets granskning av EU-kommissionens meddelande om en ny kompetensagenda för Europa. Tanken är att riksdagen inte ska fatta några beslut annat än att utlåtandet läggs till handlingarna. Dock kommer de synpunkter som framförs i utskottets utlåtande att skickas till EU-kommissionen inför det fortsatta arbetet med agendan.

EU-kommissionens förslag handlar om hur kunskap och kompetens kan stärkas i Europa och i alla medlemsstater. Kommissionen inleder meddelandet med att säga att kompetens är vägen till anställbarhet och välstånd och att människor måste ha rätt kompetens för att kunna arbeta med kvalificerade uppgifter och förverkliga sin potential som trygga, aktiva medborgare. Kommissionen använder en bred definition av begreppet kompetens: det en person vet, förstår och kan göra.

I den globala ekonomin och det kunskapssamhälle vi lever i bestäms konkurrenskraft och innovationsförmåga i hög grad av tillgången till kunskap och kompetens och förmågan att utveckla eller sätta samman dem till ny kompetens. Men kommissionen framhåller också att kompetens är avgörande för den sociala sammanhållningen i Europa. Jag instämmer i det.

I ett Europa med hög arbetslöshet, växande ekonomiska klyftor, stora kunskapsklyftor i samhällen samt länder eller regioner som halkar efter hotas alltså inte bara innovationsförmågan och konkurrenskraften utan också den sociala sammanhållningen och stabiliteten i unionen. Här står Europa inför stora utmaningar.

Ny kompetensagenda för Europa

Kommissionen pekar på att ca 70 miljoner av invånarna i de europeiska länderna inte har tillräcklig läs- och skrivförmåga, att ännu fler har bristande räknefärdigheter och att nödvändig digital kompetens saknas i dag. Mer än hälften av de 12 miljoner långtidsarbetslösa som finns inom EU - helt ofattbara siffror, för övrigt - har en låg utbildningsnivå.

Man pekar också på kompetensbrist och kompetensglapp, hög arbetslöshet och att många människor har jobb som inte motsvarar deras kunnande, samtidigt som 40 procent av arbetsgivarna i Europa har svårt att hitta personer med den kompetens som behövs för tillväxt och innovation.

Man konstaterar också att lärande i allt större utsträckning sker utanför det formella utbildningssystemet - i arbetet, på nätet, genom egen fortbildning, i sociala och frivilliga aktiviteter eller genom frivilligarbete - men att detta informella lärande, eller tysta lärande, som man kan kalla det för, sällan ges ett erkännande eller kan valideras.

Det är något av bakgrunden till behovet av en ny kompetensagenda, och kommissionen menar att det kommer att krävas betydande politiska insatser och reformer på utbildningsområdet i alla medlemsstater.

Kommissionen är klar över att respektive medlemsstat bestämmer om undervisningens och utbildningens innehåll samt utbildningssystemets organisation men menar att det krävs en gemensam satsning för att uppnå ändamålsenliga och hållbara resultat. Agendan är en del i ett brett arbete med olika insatser för att stärka det man kallar kompetensbasen i Europa.

Herr talman! Agendan innehåller sammanlagt tio initiativ, och arbetet kommer att inriktas på tre områden: kompetensutveckling, kompetenser och kvalifikationer som är jämförbara mellan medlemsländerna och bättre sätt att inventera kompetens. Initiativen är av olika slag och karaktär och är olika långtgående.

Utskottet har granskat kommissionens förslag, och det finns enighet om yttrandet. Utskottet ser positivt på att stärka kompetensbasen i Europa genom samarbete. Utskottet konstaterar att mycket redan görs på nationell nivå i medlemsstaterna. I Sverige pågår flera nationella initiativ som berörs i agendan: stora satsningar på vuxenutbildning, kvalificerad yrkeshögskoleutbildning, validering, vägledning och arbete med digitalisering.

Samarbetet mellan medlemsstaterna är viktigt, och det är angeläget med erfarenhets- och informationsutbyte på utbildningsområdet, framför allt därför att EU:s medlemsstater står inför liknande utmaningar. Samtidigt är det viktigt att framhålla att utbildning är en nationell kompetens, det vill säga att medlemsstaterna själva bestämmer om inriktning, innehåll och utbildningssystemets organisation i varje land.

Utskottet anser vidare att agendans innehåll bör ha ett mer tydligt fokus på frågor där EU:s insatser kan ge ett mervärde, till exempel jämförbara kvalifikationer och möjligheten för medborgare att röra sig över gränserna men också ett gemensamt arbete för att stärka yrkesutbildningarnas roll i de olika länderna.

I yttrandet påpekas att utformningen av agendan inte får leda till att det uppstår målkonflikter i förhållande till medlemsstaternas egna ambitioner för de nationella utbildningssystemen. I Sverige har vi sedan länge utbildning för vuxna som en reguljär del på olika nivåer i utbildningssystemet, inklusive yrkesutbildningar och högre yrkesutbildning. Det ger stora möjligheter till flexibelt lärande och till personlig utveckling och bildning. I Sverige har också våra folkhögskolor och all den verksamhet som finns inom folkbildningen och våra studieförbund en viktig roll.

Ny kompetensagenda för Europa

Herr talman! Jag tycker personligen att EU-dokumentet En ny kompetensagenda för Europa är ganska spännande och att den innehåller flera intressanta ansatser och förslag. Jag tycker att resonemangen och förslagen om att lågutbildade ska få möjlighet att kartlägga sin befintliga kompetens och sitt behov av kompetenshöjning är intressanta. Jag tycker att valideringstankarna och möjligheten att validera så kallad tyst kunskap, informellt lärande och nyanländas kunskaper är viktiga liksom tankarna om höjd kvalitet i yrkesutbildningarna.

Målet, skriver kommissionen, är ett gemensamt engagemang och en delad vision om kompetens som nyckeln till hållbara arbetstillfällen, tillväxt och konkurrenskraft för hela Europa. Låt mig också lägga till social sammanhållning - jag tror att det är viktigt.

Uppgiften är att hitta balansen mellan vad EU kan, bör och vill göra å ena sidan och medlemsstaternas egen beslutsrätt, ansvar och ambitioner för sina egna utbildningssystem å andra sidan. Jag tycker att kommissionen har en del kvar i arbetet med att förtydliga denna balans.

Avslutningsvis är det bra att medlemsstaternas parlament tidigt kan komma in i diskussionen om EU-förslag. Det var också ett bra initiativ av riksdagens talman att skicka meddelandet till utbildningsutskottet. Det har lett till att vi har haft en bra utskottsdiskussion, en granskning och nu en möjlighet till en kammardebatt om förslaget.

Med detta vill jag yrka bifall till utskottets förslag till beslut.

(Applåder)


Anf. 90 Betty Malmberg (M)

Herr talman! I likhet med vad Håkan Bergman sa vill vi i Alliansen - som jag representerar här i dag - inom utbildningsutskottet tacka talmannen och gruppledarna som i samråd beslutat att denna fråga bör ligga till grund för en debatt.

Dagens ärende gäller alltså den nya kompetensagendan för Europa. Vi tycker att det är bra, eftersom vi ser det som högst väsentligt att riksdagen tidigt får chansen att granska och debattera de eventuella beslut som kommer att beröra Sverige men som kommer att fattas i EU-sfären. De är många.

Sett till den kommunala nivån hävdar Sveriges Kommuner och Landsting i olika rapporter att hela 60 procent av de beslut de fattar på olika sätt är påverkade från Bryssel, antingen via rättsliga beslut eller via rekommendationer där EU har en ambition att påverka.

Dagens betänkande rör det sistnämnda, nämligen ett område där EU har ambitionen att försöka påverka medlemsländerna att öka sin kompetensförsörjning. Det gör de även om de egentligen inte har befogenhet till det.

Jag kommer att ha en lite annorlunda ansats än min debattör från Socialdemokraterna. Vi i Alliansen vill betona det som är frågor som EU ska engagera sig i och det som EU inte ska engagera sig i. Därför kommer jag inte att referera så mycket till vad kompetensagendan innehåller i sak.

Ny kompetensagenda för Europa

Men vi tycker att det är glädjande att ett enigt utbildningsutskott noga framhåller att utbildningsfrågorna är del av den så kallade nationella kompetensen och att EU nu endast har befogenhet att stödja, samordna eller komplettera medlemsländernas åtgärder på detta område. Utbildningsutskottet markerar alltså ett revir, och det gör vi på goda grunder.

Med detta sagt är frågeställningarna som lyfts fram i agendan, liksom vissa av de åtgärder som föreslås, viktiga. Vem kan säga nej till att EU vill höja kompetensnivån i Europa och att europeiska länder i högre grad ska uppmärksamma frågor såsom vuxenutbildning, ekonomiskt studiestöd och digitalisering? Det gör i alla fall inte svenska politiker, eftersom detta är precis vad vi jobbar för och har jobbat för sedan många decennier tillbaka. Men vi vill, som sagt, besluta om dessa frågor själva.

Ett enigt utbildningsutskott uttalar därför också att agendan bör ha ett mer tydligt fokus på frågor där EU faktiskt kan ge ett mervärde, precis som Håkan Bergman sa. Som exempel nämner vi validering av formell och informell kompetens, vilket är avgörande för att personer som flyttar mellan olika länder snabbare ska komma i studier eller i sysselsättning. Det är något som hittills har visat sig vara så svårt, men som är än mer trängande och angeläget i migrationens spår. Här behövs gemensamma metoder där EU kan samordna och/eller komplettera medlemsländernas ansträngningar.

Men vi i Alliansen anser att det vore bra om Sverige också kan låta sig inspireras av några frågor som nämns i kompetensagendan. Det rör framför allt nya områden som lyfts fram i form av vikten att främja företagaranda och entreprenörskap, lärlings- och yrkesutbildningar och ökad studie- och yrkesvägledning. Detta är förbättringsområden som alla identifierades och aktualiserades under alliansregeringens tid och som behöver fortsatt uppmärksamhet genom ett strategiskt och systematiskt arbetssätt.

Alliansen i utskottet välkomnar också att kompetensagendan tar ett helhetsgrepp såtillvida att den lyfter fram frågor alltifrån utbildning, via näringspolitik och till integration. Men det gör dessvärre också att agendan blir spretig och ofokuserad, och det borde åtgärdas.

I sammanhanget vill vi också uttrycka vår oro för att finansieringen av det fortsatta EU-arbetet med agendan är oklar. Därför tycker vi att det som antyds i skrivningarna om att Horizon 2020, som rör mycket av forskning och innovation, och Erasmus+ väntas bidra till finansieringen är mycket illavarslande. Det känns inte rätt.

Herr talman! Avslutningsvis vill vi i Alliansen - då talar jag för Moderaterna, Centern, Liberalerna och Kristdemokraterna - framhålla att vi står bakom majoritetstexten i dagens betänkande men att vi också noggrant kommer att överväga våra framtida ställningstaganden då de enskilda rättsakterna sedermera kommer att behandlas i utskottet.

(Applåder)

I detta anförande instämde Annika Eclund (KD).


Anf. 91 Robert Stenkvist (SD)

Herr talman! Jag har inte heller något annat yrkande än att ärendet läggs till handlingarna. Det var, som sagt, ett enigt utskott som ställde sig bakom detta utlåtande.

Ny kompetensagenda för Europa

Jag tänkte nämna lite grann om utskottets utlåtande. Håkan Bergman gick på ett förtjänstfullt sätt igenom själva kompetensagendan. Jag kommer att återkomma till den, måhända med en något mer kritisk touch.

Jag tycker att det var ett bra och välavvägt utlåtande. Det är det bästa som jag har sett om EU i riksdagen.

I dokumentet nämns att EU ska ha som uppgift att komplettera, inte dubblera, verksamheter. Det är bra. Finansieringen nämns och ska enligt uppgift inte belasta vår nationella budget. Det är få förslag som gör det direkt. Vi betalar en ganska hög EU-avgift, och nästan alla kostnader är indirekta. Jag tror att det är ett rimligt antagande att även de indirekta kostnaderna blir rätt små med denna kompetensagenda. Det framgick också av handlingarna.

Frivillig medverkan nämns, vilket är bra. Det påpekas att man i Sverige arbetar med många av de saker som tas upp i dokumentet. Det känns ibland nästan som om sådana här förslag inte är riktigt riktade till norra Europa utan till andra länder som inte har ett lika bra utbyggt skolsystem.

På ett utskottsmöte väcktes frågan om vad vi kan lära oss av andra och vi kan lära ut till andra. Jag tror inte att jag är det minsta scoutaktig när jag påstår att vi gällande själva skolsystemet inte har så mycket att lära av andra - tvärtom. Vi skulle kunna lära andra en hel del.

Själva systemet är vi bra på. När det däremot gäller innehållet i systemet, som själva undervisningen, ordning och reda och så vidare, kan vi ha mycket att lära av vissa andra länder. Detta illustreras bland annat i form av de sjunkande resultaten i PISA-undersökningar och andra liknande undersökningar. Här borde vi kanske öppna dörren betydligt mer än i dag för vissa utländska impulser.

Slutligen, när det gäller vårt dokument, poängteras detta med prioriteringar. Det är kanske viktigare nu än vi kan föreställa oss. Vi mister nämligen inkomsterna från Storbritannien i EU:s budget. Det kommer att bli ett avbräck, och det ska bli mycket intressant att se hur man hanterar det.

Herr talman! Jag ska nämna några ord om själva kompetensagendan. Jag försöker att vara positiv men är måhända lite mer negativ än Håkan Bergman.

I dokumentet tar man upp mycket av det som vi jobbar med hela tiden i vårt land, till exempel att få in arbetslösa i utbildning så att de blir anställbara och matchar det som arbetsmarknaden efterfrågar etcetera. Man påpekar också att arbetsmarknaden, och samhället i övrigt, är stadd i förändring. Det vet vi naturligtvis. Om EU driver på medlemsländerna så att vi och andra medlemsländer kan matcha utbildningarna bättre är det bra. Men huvudsakligen sker naturligtvis även detta på nationell nivå.

Det står också i kompetensagendan att kommissionen ska stödja flexibla läroplaner. Vad är flexibla läroplaner? Men tänk om medlemsländerna inte vill ha det? Det låter i alla fall som någonting som jag inte vill ha.

I samma stycke står det något om innovation i undervisningen. Det låter inte som någonting för svenska förhållanden. Jag vet inte ens riktigt vad det innebär.

En annan märklig passage finns på s. 19: EU kommer att bedöma medlemsstaternas reforminsatser genom landspecifika analyser och genom att främja ömsesidigt lärande och evidensbaserade politiska beslut.

Ny kompetensagenda för Europa

Om vi inte tar evidensbaserade politiska beslut, vad händer då? Ska vi pryglas på torget i Bryssel, eller? Vi tar vilka beslut vi vill här. Det är helt enkelt nationellt självbestämmande. Jag tycker att EU går för långt och har ett tonfall som är arrogant ibland.

Det står också i dokumentet att EU jobbar för en attitydförändring hos individer och organisationer. Det kanske behövs, speciellt kanske hos britterna. Men det kan tolkas som lite översittaraktigt.

Vidare meddelar kommissionen och rådet att man har lyckats i sin strategi att höja utbildningsnivån. Det är jättebra. Nu ska man koncentrera sig på utbildningens kvalitet i stället - själva innehållet.

Detta är helt rätt tänkt, och det är exakt vad vi borde göra även i vårt eget land. För en gångs skull tycker jag att man inom EU har kommit fram med något riktigt bra.

Detta måste naturligtvis huvudsakligen ske på nationell nivå, inte på EU-nivå. Men om EU kan driva på denna positiva utveckling tycker jag att det är jättebra.

Lite längre ned står det: Vidare anser EU-kommissionen att alla måste kunna läsa och skriva.

Jag håller med EU om det. Man har helt rätt. Det är skarpsinnigt.

Kommissionen tar upp vikten av yrkesutbildningar. Det är exakt den fråga som vi alla jobbar med nationellt, och regeringen har nyligen lagt fram en proposition om yrkeshögskolor. Det är för övrigt en bra proposition.

Tydligen är detta med yrkeshögskolor ett europeiskt problem, när det gäller matchningen i fråga om arbetsmarknadens behov av rätt utbildad arbetskraft. Om vi kan få till något fruktbart samarbete när det gäller detta tycker jag att det är bra.

I dokumentet står det om en gemensam referensram för yrkeskvalifikationer, där människor ska kunna söka jobb i hela Europa och där kvalifikationerna direkt ska kunna avläsas i hela EU. Tanken är faktiskt inte helt fel, även om vi - ifall jag minns rätt - har motsatt oss delar av detta.

Sedan skymtar man dock i texten att väldigt få använder sig av detta system. Vi har alltså ett system som kostar stora summor pengar men som få använder. Det är ett enormt resursslöseri. Nu när brexit står för dörren måste vi börja prioritera. Jag vet inte om någon här inne i lokalen har tänkt på det, men i och med brexit försvinner en ansenlig del av EU:s budget. Har vi sett några planer på hur EU:s budget ska bantas?

Sammanfattningsvis, herr talman: Många idéer som EU driver, och många idéer även i detta dokument, är i grunden bra. En del fungerar väl någorlunda som det är tänkt, medan andra inte fungerar i praktiken, på grund av en massa orsaker. Det kan vara att länderna i EU ligger för olika till vad gäller utvecklingsnivå. Det är väl den främsta orsaken.

En del idéer ser bra ut på papperet men fungerar inte i verkligheten. Så är det ju inom företagsvärlden också - man prövar idéer som inte håller måttet, och då lägger man ned dem. I EU driver man idéerna i alla fall, eftersom kostnaderna ändå är täckta och man vill undvika en prestigeförlust. Till slut blir det ju ett svart hål där pengarna rinner bort.

Ny kompetensagenda för Europa

Sedan är det så att detta förslag tillsammans med liknande förslag verkar lägga sig på en europeisk lägstanivå, och eftersom Sverige inte befinner sig på denna lägstanivå har vi ibland inte speciellt mycket att hämta.

För att avsluta lite positivt, herr talman, hoppas jag på ett framgångsrikt samarbete i Europa när det gäller frihandel, bekämpning av kriminalitet och liknande. Där tror jag att det finns mycket att hämta även för Sveriges del.


Anf. 92 Elisabet Knutsson (MP)

Herr talman! Kunskap väger tungt men är lätt att bära. När man väl har skaffat sig kunskap om något kan ingen ta den ifrån en. Kunskap är också förutsättningen för att man ska kunna vara med och påverka ett samhälle och stärka demokratin. Den är nyckeln till ett rikt liv, personlig utveckling och bildning.

Möjligheten att skaffa sig kunskap och utbildning ser väldigt olika ut, mycket beroende på i vilket land man bor. Olika länders utbildningssystem är uppbyggda på olika sätt. Vi lever i ett samhälle där det händer så mycket nya saker i rask takt. Nya innovationer lanseras, nya hjälpmedel blir tillgängliga för gemene man och behovet av utbildning och vidareutbildning bara ökar.

Europas länder står inför en stor utmaning när det gäller kompetens och kompetensutveckling. Kunskapsklyftan har en tendens att öka, vilket kan leda till ett demokratiskt underskott. Kompetensagendan vi diskuterar i dag har sammanlagt tio initiativ. Det är tre övergripande områden, nämligen

bättre och mer relevant kompetensutveckling

tydligare och mer jämförbara kompetenser och kvalifikationer

bättre kompetensinvestering och dokumentering, liksom mer välgrundade yrkesval.

I Sverige pågår flera nationella initiativ inom de områden som kompetensagendan berör, bland annat inom vuxenutbildning, validering, ekonomiskt studiestöd, vägledning och digitalisering.

Människor behöver en bred kompetens för att kunna förverkliga sig själva såväl i arbetslivet som på fritiden och i samhället. Kunskap är avgörande för välstånd, jobb, tillväxt och varaktigt välbefinnande. Vi i Sverige har sedan länge ett väl uppbyggt system för att människor ska kunna gå in i och ut ur utbildningssystemen. Vi har vuxenutbildning i olika former, med bland annat komvux och folkhögskola som exempel. Vi har även möjlighet att studera på universitet och högskola långt upp i åldrarna.

Utbildningen är inte en EU-fråga, utan varje land äger frågan själv. Det finns dock stora vinster för den enskilda och för länder i EU med en viss samordning och samsyn kring utbildning och kompetens. Utan att för den skull sudda ut de olika ländernas särdrag går det att lyfta fram de likheter som förenar oss. Här kan man tänka sig en utveckling av läroplaner och undervisningsmetoder, ett närmare samarbete mellan olika utbildningsanordnare, validering och erkännande av informellt lärande. Möjligheterna till ett livslångt lärande, och insatserna, måste vara inkluderande och omfatta alla.

Ny kompetensagenda för Europa

Varför är det då så viktigt med en ny kompetensagenda för Europa? Jo, den främjar medborgarnas rörlighet mellan länder och underlättar deras livslånga lärande. Den kan medverka till att förbättra yrkesutbildningens kvalitet och bli en verktygslåda för att stödja länderna i arbetet med ett kontinuerligt förbättrat kvalitetsarbete.

Här behöver vi underlätta ett samarbete med nationella myndigheter för att främja validering inom EU och arbeta för att stödja erkännandet av migranters och flyktingars kompetens och kvalifikationer. Vi behöver stödja utbildningen av personal i mottagningscenter för att påskynda förfarandet för erkännandet samt främja utbytet av information och fungerande rutiner när det gäller kunskaper om och erkännande av kompetens och kvalifikationer.

All utbildning bidrar till den enskilda individens utveckling och till livslångt lärande, samhällsengagemang och kritiskt tänkande. Därför behöver vi arbeta och öppna för ett bättre samarbete mellan EU-länderna.

Jag yrkar bifall till utskottets förslag i utlåtandet.

(Applåder)


Anf. 93 Ulrika Carlsson i Skövde (C)

Herr talman! Möjligheten att diskutera EU:s kompetensagenda låter kanske lite torr, men samtidigt finns verkligen möjlighet för oss i utskottet att delge varandra hur vi tänker runt kompetens, kompetensutveckling och så vidare.

Egentligen skulle jag önska att det blev mer av diskussion och debatt än att var och en läser upp sitt redan förberedda anförande. Tyvärr kan man ju inte begära replik på talare förrän man själv har deltagit i debatten, men jag och Daniel Riazat - som är sist på talarlistan - får möjligtvis chansen att diskutera med varandra.

Det är framför allt några utgångspunkter jag skulle vilja lyfta fram i dag. Att ge alla människor möjlighet att bygga kompetens, oavsett om man tänker sig en framtid som anställd, företagare, medarbetare eller ledare, är otroligt viktigt för Sveriges utveckling, för Europas utveckling och inte minst för den enskilda individens utveckling. Som ledamot i utbildningsutskottet tänker jag att detta väl är några av de viktigaste frågorna att diskutera i kammaren när det gäller Sveriges utveckling.

De tre utgångspunkterna för EU:s kompetensagenda har redan nämnts. Jag kan tycka att det är svårt att se de tio initiativen som särskilt vassa allihop, men de tre rubriker de samlas under känns väldigt viktiga. Den första handlar om kompetensutveckling, och den andra handlar om jämförbara kompetenser - så att vi också gör det möjligt för människor att flytta mellan länder och använda sina kompetenser i olika länder.

Ny kompetensagenda för Europa

Den tredje och väldigt viktiga delen är den om kompetensinventering. Kanske har vi hittills i debatten mest uppehållit oss vid kompetensutveckling och vilka fantastiska möjligheter till detta det finns i Sverige, men med kompetensinventering blir det genast lite svårare. Det är väl det som vore intressant att diskutera med varandra.

Maud Olofsson påbörjade ett arbete med kompetensplattformar när hon var näringsminister. Jag tror att många har kommit i kontakt med detta på olika sätt. Runt om i Sverige har man tittat på vilken kompetens som är viktig för oss, vad vi har brist på och vad vi behöver bygga vidare på.

Det har gett ett underlag som man har använt sig av på olika sätt vid fördelning av platser på yrkeshögskolan och för satsningar inom kommunal vuxenutbildning, yrkesvux och lärlingsutbildning. Under alliansregeringen sjösattes den nya gymnasieskolan med tydligare yrkesprogram än tidigare.

I debatten målar våra olika politiska partier upp olika bilder av yrkesprogrammen och kompetensutvecklingen. Det har förts en debatt i Sverige huruvida yrkesprogrammen inte skulle leda till högskolebehörighet. Det är kanske många som har gått ett studieförberedande program och sedan inte blivit behörig till yrkeshögskolan. Vi som politiska partier oavsett inriktning är nog besjälade av att skapa många vägar framåt för barn och unga i vårt samhälle.

Arbetsmarknaden för alla elever som har gått igenom ett yrkesprogram är mycket god. Här är det extra viktigt att betona det som utskottet vill att Sverige nu ska jobba vidare med, nämligen vägledning. Därför hade det varit lite mer spännande om företrädarna för regeringspartierna Håkan Bergman, Socialdemokraterna, och Elisabet Knutsson, Miljöpartiet, hade berättat lite mer om de delar som vi försöker att jobba mer med, till exempel om vägledningen, och vad det skulle innebära för människor i Sverige i dag.

Jag tror att vi alla har uppmärksammat yrkeslandslaget och är nyfikna på den tävling som går av stapeln i Göteborg med Euroskills 2016 i början av december. Anna Ekström träffade yrkeslandslaget för bara någon vecka sedan, och då sa hon: "Möjligheterna som finns med en examen från ett yrkesprogram är större än vad många vet."

Därför tycker jag att det är viktigt att i diskussionen här i dag poängtera att det finns fantastiska framtidsmöjligheter. Och återigen: Jag vill betona vikten av vägledning för att man ska ge elever möjligheter att göra goda val.

I den nya gymnasieutredningen diskuteras om gymnasiet ska vara obligatoriskt och om gymnasiet ska ge allmän högskolebehörighet. I EU:s kompetensagenda pratas det mycket om - som också tidigare talare har varit inne på - företagaranda, om entreprenörskap och om innovativt tänkande. Och vad innebär då det? Borde vi inte kunna stärka yrkesprogrammen på många olika sätt, inte enbart genom att ge allmän högskolebehörighet, som inte heller ger tillträde till så många ytterligare utbildningar inom högskolan som man kanske ger sken av i debatten?

Jag vill fråga företrädarna för regeringspartierna, Håkan Bergman och Elisabet Knutsson, om det skulle vara möjligt att driva UF-företag på fler yrkesprogram för att stärka företagarandan som stärker det innovativa tänkandet. Vi vet att det är oerhört positivt.

Jag skulle också gärna vilja lite höra mer om detta med yrkesutbildningens år som är 2016. Regeringen har satsat 30 miljoner, och nu är vi snart inne i november och året har nästan gått. Vad har det lett till? Vilka initiativ har man tagit under året för att stärka yrkesutbildningarna?

Jag vill också säga någonting kort om det tredje området, kompetensinventering. Hur långt har vi egentligen kommit i Sverige? Det har inrättats några snabbspår för utbildade från olika länder. Men jag skulle vilja höra lite mer om hur man tänker sig kompetensinventering på det stora området. Folkbildningen kan vara en viktig del i att genomföra valideringen utifrån det breda kompetensperspektiv som Håkan Bergman lyfte fram i sitt inledningsanförande. Det handlar om att kunna saker, göra saker och förstå saker.

Ny kompetensagenda för Europa

(Applåder)


Anf. 94 Daniel Riazat (V)

Herr talman! Kollegor! Åhörare! Det kan inte ha undgått någon att Vänsterpartiet är ett parti som är EU-kritiskt. Vi ifrågasätter hur EU är uppbyggt och hur EU drivs i dag. Det gäller alltifrån det ekonomiska systemet till hur man ibland går över vissa gränser när det handlar om nationella angelägenheter.

När det gäller kompetensagendan för Europa är det fler av oss som har uppmärksammat att man på något sätt har försökt att gå över en viss gräns.

Men jag är glad över att samtliga ledamöter i utbildningsutskottet har ställt sig bakom en skarp linje som tydligt markerar vad som är en nationell angelägenhet och vad som ingår i EU:s uppdrag.

Jag vill ta upp tre punkter som rör kompetensagendan som vi måste följa upp där vi kan lära av andra länder och där vi själva kan bli bättre.

En ena punkten handlar om valideringssystemet. Sverige skulle möjligtvis kunna lära sig av andra länder. Ska vi vara helt ärliga har vi haft ett valideringssystem som har varit icke-fungerande. Det ser man när man åker taxi på olika jobbresor och när man äter på olika pizzerior runt om landet. Över huvud taget kan man se det i samhällsdebatten när man pratar med olika människor som har en annan bakgrund.

Det är en fråga som det är väldigt viktigt att samarbeta med andra länder om, men återigen: det är det nationella ansvaret att utveckla detta arbete tillsammans med andra länder.

Den andra punkten som vi måste följa upp handlar om att höja yrkesutbildningarnas status.

Jag kan hålla med Ulrika Carlsson om att den enda lösningen inte handlar om behörighet för vidareutbildning. Samtidigt är det ett av de viktigaste verktygen som vi kan använda oss av. Men generellt behöver det göras mycket mer för att stärka yrkesutbildningarna och för att dessa elever senare i arbetslivet ska ha en höjd status i sitt arbete. Vi måste få bort det klassförakt som kan finnas gentemot vanliga arbetare som kanske har genomgått en yrkesutbildning.

Den tredje punkten handlar om privatiseringar. Jag instämmer i det mesta som utskottet har skrivit i dokumentet. Men jag kan inte riktigt hålla med om att de tre riktlinjerna överensstämmer med EU:s övriga politiska inriktning. Samtidigt som vi pratar om att stärka utbildningssystemet, stärka valideringen och skapa ett mer enhetligt system driver EU en linje som leder till privatiseringar och ett marknadstänk inom utbildningsväsendet, vilket - enligt mig och Vänsterpartiet - inte gynnar den agenda som vi alla har ställt oss bakom.

Jag vill yrka bifall till förslaget att ärendet läggs till handlingarna samtidigt som jag vill framföra min kritik.

Ny kompetensagenda för Europa

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 21.)

Beslut

Utbildningsutskottets syn på ny kompetensagenda för Europa (UbU7)

EU-kommissionen har kommit med ett meddelande om en ny kompetensagenda för Europa. Utbildningsutskottet har granskat meddelandet och redovisar sin syn på kompetensagendan i ett utlåtande.

Agendan innehåller sammanlagt tio initiativ för att stärka kompetensbasen inom Europa. Några initiativ är planerade för 2016 och andra för 2017. Utbildningsutskottet anser att samarbetet mellan EU-länderna är viktigt och att det är angeläget med erfarenhets- och informationsutbyten på utbildningsområdet. Samtidigt betonar utskottet att utbildning är en nationell kompetens och att kommissionens roll här är att främja samarbete och vid behov stödja och komplettera EU-ländernas arbete. De insatser som föreslås i agendan måste vara frivilliga för medlemsländerna.

Utskottet lämnar också synpunkter på agendans innehåll. Den bör ha ett mer tydligt fokus på frågor där EU kan ge ett mervärde. Hit hör frågor som rör en ökad personrörlighet mellan länder, till exempel jämförbara kvalifikationer och kompetenser. EU bör ha ett tydligt fokus på att komplettera, och inte dubblera, medlemsländernas arbete. Finansieringen är också fortfarande oklar i flera delar, vilket oroar utskottet.

Utbildningsutskottet kommer att följa det fortsatta arbetet med åtgärderna som föreslås i meddelandet. Riksdagen lade utskottets utlåtande till handlingarna.

Utskottets förslag till beslut
Riksdagen lägger utlåtandet till handlingarna.
Riksdagens beslut
Kammaren biföll utskottets förslag.