Statsministerns frågestund

Herr talman! Statsministern! Sverige har varit känt för sin starka ekonomi, men nu går utvecklingen åt fel håll. Vi ser hur underskotten ökar och snart är över 90 miljarder större. Vi ser hur 90 000 personer riskerar varaktig arbetslöshet om ingenting görs åt integrationen. Och vi ser hur regeringen saknar en plan.

Sverige behöver ledarskap och reformer för att ta tag i viktiga utmaningar: för att få fler i arbete, för att stärka skolan och inte minst för att möta den stora integrationsutmaningen. Vi moderater presenterar konkreta förslag. Senast förra veckan presenterade vi förslag på hur kontrollen över de offentliga finanserna bäst kan stärkas. Det kom olika besked från regeringen då. Statsministern själv sa samma dag både att vi nog får tänka till om vad som är bäst för Sverige och att det här kan vara förödande. Finansminister Magdalena Andersson sa att regeringen är öppen för att lyssna. Arbetsmarknadsminister Ylva Johansson sa att detta inte är genomtänkt.

Det är uppenbart att regeringen saknar en sammanhållen plan för Sverige, men jag vill passa på att fråga statsministern här och nu: Är statsministern, som talar så mycket om ansvarstagande och samverkan, beredd att möta de moderata förslagen för hur vi stärker greppet om de offentliga finanserna innan det är för sent?

Herr talman! Det är rätt fascinerande att stå här och höra moderatledaren prata om statsfinanser och underskott. När ni tog över regeringsmakten 2006 hade vi ett överskott på ungefär 70 miljarder kronor. Ni lämnade efter er ett underskott på ungefär lika mycket. Underskottet sköt i höjden för vartenda år ni satt vid makten. Det är inte första gången som en borgerlig regering lyckas med det. Det fick dessutom till följd att vi haft en lång rad år med underinvesteringar i vårt land - underinvesteringar i bostäder, jobbsatsningar, utbildning och välfärd. Det var resultatet av er politik, och det har vi fått ta över.

Vad är det då vi har gjort? Vi har börjat med att se till att halvera underskottet för att ha ett handlingsutrymme. Det behöver vi i detta läge, när vi har ett stort samhällsbygge och en viktig etableringsinsats framför oss. Vi kommer att pröva ett oändligt antal möjligheter för människor att komma i arbete, för det är det absolut viktigaste. Vuxna människor ska komma i arbete så snabbt som möjligt. Vi har påbörjat det jobbet genom snabbspår. Vi har snabbare utbildning i svenska redan under asyltiden. Vi har tillfört kommunerna nästan 10 miljarder kronor. Vi har höjt stödet för kommunernas mottagande av asylsökande och barn som går i skolan. Vi har vidtagit en rad åtgärder.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statsministerns frågestund

Men samhällsbygget kommer också i framtiden att kräva att vi får skatteintäkter och att vi har ordning och reda i finanserna. Det kommer den här regeringen att ha. Vi har sett till att halvera underskotten som ni lämnade efter er. Vi kommer att fortsätta att se till att ha ordning och reda i finanserna, för det är då man kan göra de riktiga investeringarna.

Herr talman! Jag kanske ska börja med att upplysa statsministern om att det i år är tio år sedan 2006. Det är också snart två år sedan det senast var valrörelse, den tid då den retorik som statsministern använder kanske hade passat lite bättre.

Nu står jag här och talar om de närmaste åren. Underskotten ökar redan nu och ser ut att öka med över 90 miljarder. Jag har konkreta förslag på hur vi ska möta integrationsutmaningen. Jag tar ordningen för statsfinanserna på allvar. Det är därför jag har lagt fram konkreta förslag, och det är därför jag undrar om statsministern är beredd att ta dem på större allvar.

Jag har en plan för Sverige - för att vi ska kunna koppla ett fastare grepp om statsfinanserna innan det är för sent och för att vi ska kunna få fler i arbete och vända den negativa utvecklingen. Men vilken är statsministerns plan?

Herr talman! Det här är ingen retorik utan sanning. Det är dagens sanning att ni lämnade efter er ett underskott på ungefär 70 miljarder. Det fick vi ärva. Vi har halverat det, och detta har gett oss ett handlingsutrymme.

Det vi nu står inför är ett samhällsbygge som är en stor möjlighet för Sverige. Men det kommer att kräva investeringar. Vad har då Moderaterna för politik? Jo, det handlar om fortsatta skattesänkningar - igen. Det gäller i såväl högkonjunktur som lågkonjunktur. Det spelar ingen roll om det är sol eller regn - det är skattesänkningar ni ska göra. Nu har ni nya.

När vi nu står inför detta samhällsbygge, vad gör ni då? Jo, ni föreslår nedskärningar. Ni har en lista på 25 miljarder i nedskärningar i förhållande till regeringens budget. Det är nedskärningar på jobb, skola, vuxenutbildning och välfärd. Så bygger man inte ett samhälle. Det borde Moderaterna lära sig.

(Applåder)

Herr talman! Statsministern! Den kris som är kopplad till den senaste tidens flyktingsituation och regeringens ansvarslösa politik har skapat stora problem i både välfärd och samhällsservice i största allmänhet. Vi ser ekonomiska problem i nästan samtliga landsting. Det går ut över inte minst vården. Vi ser en tandvård som är oerhört belastad. Vi ser en redan krisande skola utsättas för ännu större problem och ännu mer belastning. Inom förskolan räknar man nu med ytterligare tryck. Bostadsläget är katastrofalt. Polisen vittnar om en ohållbar situation. Våld och oroligheter på asylboenden runt om i landet är en sak som belastar polisen, andra myndigheter och andra delar av samhället. Listan på problem kan göras precis hur lång som helst. Jag skulle kunna stå här i hur många inlägg som helst och räkna upp oerhörda problem som regeringens ansvarslösa politik har skapat.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statsministerns frågestund

Sedan ska man i ärlighetens namn säga att regeringen under den senaste tiden har vidtagit en del åtgärder för att minska asyltrycket på Sverige. Migrationsministern har varit väldigt tydlig med den ambitionen. Asyltrycket måste minska. Det måste komma färre till Sverige.

I rak motsats till det har regeringen i dag fattat beslut om en utredning om fler lagliga vägar att söka asyl. Fler lagliga vägar innebär rimligen att det blir lättare att söka asyl. Och om det blir lättare att söka asyl innebär det rimligen att det kommer fler.

Jag får inte ihop det här, herr talman. Hur tänker man? Hur rimmar detta med den ambition som bland annat migrationsministern gett uttryck för? Hur ska ni ha det egentligen, statsministern?

Herr talman! Det var ett lite blandat inlägg. Låt mig börja med välfärden och ekonomin. Vi har i grunden i Sverige bra förutsättningar nu med en stark ekonomisk tillväxt på nästan 4 procent. Vi har en bra tillväxt i investeringarna. Vi har en sjunkande arbetslöshet. Vi har också en ökande sysselsättning. Det är bra grundfundamenta. Men vi har samhällsbygget i dess helhet framför oss. Bland annat måste över 700 000 bostäder byggas.

Till det krävs det skatteintäkter. Det krävs också resurser i våra kommuner. Därför haltar Sverigedemokraternas resonemang betänkligt. Sverigedemokraterna har en tes, och den är naturligtvis att ingen människa borde få korsa våra gränser. Men dessutom, Jimmie Åkesson, vill ni ta bort 90 miljarder kronor från kommunerna.

Min fråga är: Hur tror ni att det blir bättre om man tar 90 miljarder kronor från kommunerna och skär ned på etableringsåtgärderna? Hur ska det tillföra arbetskraft i vårt land? Hur ska kommunerna kunna veta att de har resurser så att de kan hantera en sådan situation? Det måste vara frågan till er. Ni är helt obsoleta i diskussionen, vill jag påstå.

Vi talar om lagliga vägar. Vi i Europa måste ha en annan ordning där människor inte behöver ta de riskfyllda resorna för att kunna söka asyl när de flyr från våld, elände och förtryck. Vi ska ha lagliga vägar i stället för att människor måste göra dessa flykter.

Vi måste kunna utreda hur vi ska kunna göra det så att människor har den möjligheten i stället för att göra farliga resor. Att vi har tagit ned antalet asylsökande har varit viktigt. Det var helt nödvändigt. Vi kommer att stå vid det. Vi måste få färre, och fler måste söka sig till andra länder.

Herr talman! Man kan någonstans ifrågasätta värdet av ett frågeinstrument som vi har i Sveriges riksdag om statsministern väljer att svara på den fråga han får genom att ställa en motfråga och i övrigt inte ge något direkt svar. Men det är väl upp till statsministern om han väljer att svara på de frågor han får.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statsministerns frågestund

Det talas om samhällsbygge och att det innebär en stor möjlighet för Sverige. Jag har väldigt svårt se den möjligheten. Jag noterar att statsministern här fullständigt ignorerar de problem som jag räknar upp som har skapats av regeringens oansvariga politik. De finns inte. Det är som att jag hittar på problemen.

Det går jättebra för Sverige. Vi har hög tillväxt, arbetslösheten sjunker och allt möjligt. Men problemen är reella problem, herr talman. De finns på riktigt, och de är orsakade av den politik som regeringen bedriver.

Om det nu är så att regeringens ambition är att minska asyltrycket på Sverige, varför tillsätter man en utredning om hur man kan göra det lättare att söka asyl i Sverige?

Herr talman! Jag ber Jimmie Åkesson att lyssna den här gången. Vad jag säger är att det är många människor som gör farliga resor och flyr från förtryck, elände och krig. Vi vill ändra den ordningen. Vi måste se till att ha lägre antal asylsökande till Sverige. Hela EU måste ta sitt ansvar, men helst via att människor har en möjlighet att lagligt ta sig hit. De ska inte behöva fly och dö på vattnet någonstans i södra Europa. Det är skillnaden.

Vad gäller samhällsbygge vill jag återigen säga följande. Vi investerar i infrastruktur, i bostäder, i jobben, i utbildningen och i välfärden. Vi står upp för den svenska modellen. Ni i Sverigedemokraterna har precis sålt er till Anna Kinberg Batra och det moderata gänget. Ni säger: Det spelar ingen roll. Vi kommer inte att förhandla, men vi tänker stödja er ändå.

Sverigedemokraterna är ett högerparti. Nu är det äntligen avslöjat. Ni har lyckats dölja det i retoriken. Nu har ni gjort det klart. Svenska folket vet: Sverigedemokraterna är ett genuint högerparti.

(Applåder)

Herr talman! Statsminister Stefan Löfven! Bristen på bostäder och hyreslägenheter är ett av våra stora samhällsproblem. Unga människor som vill flytta hemifrån kan inte göra det eftersom de inte hittar en bostad. Andra som kan flytta hemifrån utnyttjas på andrahandsmarknaden med väldigt höga hyror jämfört med den bostad de får. Vi ser hur människor som får ett arbete i en annan del av landet inte kan ta jobbet för att de inte hittar någonstans att bo. Vi har en jätteutmaning i att bygga hyreslägenheter med rimliga hyror som gör att vi löser det. Det är enda sättet att lösa det på.

Vi har andra utmaningar på bostadsmarknaden. Vi kan se att där man renoverar hyresfastigheter höjs hyrorna ofta med 30, 40, 50 och 60 procent, och människor måste flytta från sina hem för att de inte har råd att bo kvar. När vi kommer till regeringen och de bostadssamtal som börjar i nästa vecka är det sådant som vi vill tala om. Hur kan vi få fart på bostadsbyggandet? Hur kan vi öka hyresgästernas inflytande över sitt eget boende?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statsministerns frågestund

Från de borgerliga partierna är det egentligen bara en sak man är intresserad av. Det är marknadshyror. Det är att marknaden ska få bestämma. Om man genomförde marknadshyror när det är akut bostadsbrist och fullständigt är säljarens marknad är det enkelt att räkna ut vad som skulle ske. Människor med låga inkomster skulle få lämna sina hem. Städerna skulle bli ännu mer uppdelade, och fastighetsägarna skulle kunna tjäna väldigt mycket pengar.

Nu hoppas jag i dag få ett besked av dig, Stefan Löfven. Det är dags att säga till de borgerliga i Alliansen: Det blir inga marknadshyror. Ni kan glömma marknadshyror. Vi kommer att tala om riktiga lösningar på riktiga problem, men den här frågan är inte uppe för diskussion. Det blir inga marknadshyror. Får vi höra det?

Herr talman! Bostadsproblematiken är precis så allvarlig som Jonas Sjöstedt beskriver den. Vi har bostadsbrist i mer än 180 kommuner. Boverkets prognos är att över 700 000 bostäder måste byggas fram till 2025, så ackordet är gigantiskt.

Det är därför som regeringen redan har påbörjat den största bostadssatsningen på 20 år. Vi tillskjuter 6 miljarder kronor totalt så här långt per år för att vi måste få i gång bostadsbyggandet.

Det handlar om förenklade regler. Det som den förra regeringen hade påbörjat har vi tagit vidare. Vi ser behov av ytterligare enklare regler. Man kan möjligtvis bygga direkt från översiktsplan och hoppa över detaljplaner. Jag var i går i Kalmar. De redovisade att det fungerade på vissa ställen. Det går att snabba på byggprocessen.

Vi måste höja kapaciteten på byggmarknaden. Det gäller att utbilda fler i branschen och få en växande byggbransch i Sverige. Det kan också handla om att ta in företag från andra länder för att vi ska få upp kapaciteten och kunna bygga så mycket.

Vi måste titta över finansieringen. Behöver vi ytterligare investeringsstöd eller andra finansieringsmöjligheter? Vi kan möjligtvis tillföra SBAB kapital för att kunna tjäna som utlåning till både kommunala företag och privata företag.

Allt detta vill vi titta på, inklusive rörligheten. I allt detta ligger Jonas Sjöstedts frågeställning. Argumenten för marknadshyror är att det gör det mer hållbart för dem som ska bygga hyresrätter. De får bättre intäkter för sina kostnader. Båda dessa saker måste man ta hänsyn till.

Jag är inte beredd att säga: Nu ska vi införa marknadshyror. Det svaret är klart. Den situation som vi har nu är underskott av bostäder. Alla vet att om man har underskott på en vara så åker priset precis rakt upp. Vi har presumtionshyror gällande nu i 15 år. Vi är beredda att möjligtvis se över de reglerna om det skulle underlätta.

Herr talman! Statsministern går som katten runt het gröt i sitt svar. När han närmar sig den heta gröten marknadshyrorna blir det tyvärr ett otydligt svar. Det gör mig riktigt orolig. Är det så att frågan om marknadshyror är uppe till förhandling? Är det förhandlingsbart att genomföra marknadshyror?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statsministerns frågestund

Där skulle jag vilja ha ett tydligt besked. Ni har kunnat ge tydligt besked om fastighetsskatt, att ni inte vill förhandla den frågan. Kan vi inte i dag få ett tydligt besked om att det inte kommer att bli någon öppning om marknadshyror och att frågan inte är uppe till förhandling?

Herr talman! Jag är inte beredd att införa marknadshyror. Jag sa precis det, och jag kan säga det en gång till. Det vill jag inte göra, eftersom jag vet vad som händer när man har underskott på en vara eller i det här fallet bostäder. Har man för lite bostäder och släpper prissättningen fri åker priset rakt upp. Det tänker jag inte utsätta Sveriges hyresgäster för.

Däremot är det en legitim diskussion att ta hur de som ska bygga hyresrätter ska känna att det är hållbart och förutsägbart och säga: Vi vill bygga hyresrätter. Det är en viktig diskussion att ta. Det är jag redo att titta på. Vad kan vi göra för att underlätta för att fler ska bygga hyresrätter? Vi måste se ackordet framför oss.

Jag talar om 70 000 lägenheter i snitt per år. Det är gigantiskt stort. Det är ett samhällsbygge som är positivt. Låt oss pröva det. Vi har lagt fram ett antal förslag om sådant som vi ser behöver göras. Jag är öppen för andra förslag. Vi får börja därifrån. Men när det gäller marknadshyror vet jag vart priserna åker.

Herr talman! Växthuseffekten är vår största utmaning i mänskligheten i dag. Vi måste klara av att kraftigt minska koldioxidutsläppen.

En lösning är att lägga ned det moderna samhället, och så minskar vi koldioxidutsläppen. Men jag tror att nästan alla i denna kammare vill att vi ska minska växthusutsläppen och samtidigt klara av att värna jobb, välfärd och ekonomisk utveckling för framtiden. Det är där utmaningen finns.

Det största enskilda området där denna riksdag kan påverka växthuseffekten handlar om energiproduktion, hur vi producerar vår energi. Det är där vi kan påverka. Sedan kan vi påverka genom EU. Men det är där vi själva kan göra något.

Det är många som nu är oroade för vad som sker. En av dem är ordföranden för IF Metall, Stefan Löfvens efterträdare Anders Ferbe, som skriver en artikel i Dagens industri i veckan. Han är djupt oroad över den utveckling som pågår. Under hot om så många negativa förändringar hissar vi varningsflagg, skriver han, för förhastade regeringsbeslut och tankeförbud mot kärnteknik och kärnforskning. Han har ett antal punkter: Stoppa nedläggningarna som är på gång av dagens kärnkraft! Han vill anslå medel till kärnteknisk forskning - ett förslag som jag tror har stöd från många partier i denna riksdag. Man ska ha medel till det som nu stryps. Han skriver att det måste vara öppet för att bygga också en fjärde generations reaktorer som ersättning för dem vi har.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statsministerns frågestund

Jag uppfattar att detta på punkt efter punkt går i strid med de besked energiministern och regeringen ger.

Min fråga till Stefan Löfven är: På vilket sätt har IF Metall fel?

Herr talman! Växthuseffekten är allvarlig. Jag är glad att vi har fått ett Parisavtal, ett globalt avtal, som också riktar blickarna mot vårt eget land. Energiproduktionen är viktig; jag ska återkomma till den.

Transportsektorn är också oerhört viktig. Jag ser att det stora åtagandet nu är att se till att vi har en fossilfri transportsektor. Det ligger stora möjligheter framför oss både vad gäller klimatet och miljön. Men det handlar också om ny teknik och nya jobb. Det osar framtid här, och det ska vi ta till vara.

När det gäller energi och kärnkraft har vi nu en energikommission. Är det någonting som parterna på arbetsmarknaden, näringslivet och de fackliga, har efterfrågat är det en långsiktig lösning på denna fråga. Energikommissionen jobbar precis nu med detta, och jag hoppas att Liberalerna deltar.

Det regelverk vi lever med, Jan Björklund, är det som ni gjorde. Uppmana nu industrin och företagen att bygga kärnkraftverk! Problemet är att energipriset är så lågt. Det är det stora problemet, och det får vi dras med. Nu måste vi se till att lösa detta så att Sverige har en säker tillgång till energi, och vi ska ha det till konkurrenskraftiga priser.

Regeringens ingång i diskussionerna är dock att vi menar att vi ska ha 100 procent förnybar energi. Dit ska vi. Det är upp till Liberalerna att svara upp mot detta. Vi måste ha tillgång till energi. Den överenskommelse som ni slöt och som ni kallade för bred är den som ligger till grund för hur marknaden nu agerar. När man ser att energipriset sjunker säger man: Nu tar vi de äldsta reaktorerna ur drift!

Herr talman! Då är det uppenbart att Anders Ferbe inte förstår något. Det är tydligen något han inte fattar här, för han säger raka motsatsen mot statsministern. Men om vi struntar i Anders Ferbe en stund är det ändå så att vi båda förstår - och jag tror att de flesta förstår det - att med de elpriser som just nu finns lönar det sig inte att bygga några kraftverk alls. Det lönar sig inte att bygga kärnkraftverk, men inte heller något annat lönar sig såvida man inte hårdsubventionerar det hela. Då kan allt löna sig. Just nu lönar sig inget. Men om man bygger ett kraftverk om tio år som ska leverera el i 80 år framåt är det inte elpriserna just i dag som är det avgörande. Det förstår också alla. Vi har ingen aning om hur elpriserna är 2060.

När ni säger 100 procent förnybart måste ni förstå att det betyder något annat än 100 procent fossilfritt. 100 procent förnybart är att lägga ned kärnkraften, samtidigt som det egentligen är det fossilfria vi är ute efter med klimatförändringen. Det är det som står så i strid. Varför tillsätter ni en energikommission om ni redan har bestämt er för att lägga ned kärnkraften?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statsministerns frågestund

Herr talman! Vi ska inte strunta i Anders Ferbe. Jag kan lova dig att jag och Anders Ferbe diskuterar också denna fråga; vi känner varandra ganska väl.

Det talas om överenskommelse. Varför tillsätter vi en energikommission? Jo, av det enkla skälet att Sverige måste ha en långsiktig överenskommelse som såväl industrin och näringslivet som hushållen vet håller över tiden och att villkoren är kända. Det är den vi har bjudit in till. Ni hade en överenskommelse med era fyra partier. Den omfattade en minoritet i Sveriges riksdag. Den var inte hållbar.

Det är detta alla vill ha. I överenskommelsen är det naturligt att man först bildar sig en uppfattning av hur energibehovet ser ut i framtiden. Hur kommer det att vara med nya nät? Kommer vi att kunna lagra energi på ett sätt som vi aldrig har gjort förut? Det är den analysen vi håller på att göra. Vi säger att vi vill ha 100 procent förnybart eftersom det också ska vara CO2-fritt. Det är klart att detta går hand i hand.

Möt upp där, Liberalerna också, och för den diskussionen i Energikommissionen! Vi kommer att kunna komma i mål. Vi är skyldiga Sverige detta.

Herr talman! Senast statsministern och jag stod i de här två talarstolarna och diskuterade och debatterade tog jag upp regeringens arbetslöshetsmål: Sverige ska ha EU:s lägsta arbetslöshet 2020. Huvudnumret i regeringens arbetsmarknadspolitik handlar om traineejobben. 32 000 traineejobb utlovades. I november hade det blivit ett enda. Nu har det väl blivit några fler, men regeringens arbetsmarknadspolitik har havererat.

Statsministern tyckte dock att jag skulle glädja mig. Med regeringens politik är vi på g, och målet att Sverige ska ha den lägsta arbetslösheten i Europa 2020 är inga problem. Det var så jag uppfattade den debatten.

Om man tittar i Finansdepartementets prognos, som har vägt in regeringens politik och regeringens budget, ser det dystert ut. Finansdepartementets prognos är att arbetslösheten i Sverige 2019 kommer att vara 6,8 procent. För att vi ska nå EU:s lägsta arbetslöshet året därefter måste vi rimligen ned på 4-4,5 procent.

Jag tog upp detta, och statsministern svarade: Ni har redan dömt ut ett arbetslöshetsmål som gäller för 2020. Ni tittar på en prognos och ser en siffra där borta, och så tror ni att det blir så. Ja, det blir så om man inget gör, men inte om man fortsätter ihärdigt, och det tänker jag göra.

Det är lovvärt. Vi såg en siffra. Vi såg den i regeringens eget finansdepartements prognos. Det är ett finansdepartement som hade lagt in hela regeringens politik i sina beräkningar. Det döms ut av statsministern.

Min fråga till Stefan Löfven är: Hur kan Finansdepartementet ha så fel i sin prognos?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statsministerns frågestund

Herr talman! Först och främst blir jag förvånad varje gång denna kritik mot arbetslöshetsmålet kommer upp. Detta är enligt mig den viktigaste frågan. Det viktigaste för en vuxen människa är att kunna försörja sig själv. Man kan ha eget företag; man kan driva företag. Men en del ska ha anställning. För mig är det nummer ett. Vi har för hög arbetslöshet i Sverige. Vi måste få ned den. Den är på väg ned nu. Den går ned på totalen. Långtidsarbetslösheten går ned. Ungdomsarbetslösheten går ned. Sysselsättningen går upp. Jag säger inte att det är för evigt.

Om vi tittar ett antal år bort är arbetslösheten där för hög - ja. Den ligger där för att vi nu har fattat ett antal beslut, men de kommer inte att räcka utan det kommer att behövas mer.

Jag har fortfarande samma argumentation. Om man bara tittar på en siffra och säger att så här blir det, då blir det så. Men man kan säga: Jag ska ned under det där. Vi ska ned till EU:s lägsta arbetslöshet, och det kommer att kräva mer. Det kommer säkert att kräva mer av utbildningsplatser. Det kommer säkert att kräva mer av beredskapsjobb, you name it. Jag kan säga att jag nästan struntar i vilket, bara människor kommer i arbete - och på sjysta villkor.

Med er politik gäller att sänka skatter. Det är det som gäller för alla de fyra borgerliga. Ni ska sänka skatter. Sedan läser vi i budgetförslagen hur det ska skäras ned. Det ska skäras ned i välfärden, för den har ni inte råd med. Om man skär ned i välfärden blir det färre jobb. Det ska skäras ned på utbildning. Och vad blir det då? De människor som i dag går arbetslösa kommer inte att kunna komma in i arbete, för där efterfrågas viss utbildning.

Era nedskärningar leder till högre arbetslöshet. Ni har en nedskärningsagenda, och vi har en investeringsagenda. Det är det som skiljer våra två politiska alternativ åt. Jag tänker stå upp för investeringar. Människor ska i arbete.

Herr talman! I första hand är det inte arbetslöshetsmålet som Kristdemokraterna är kritiska till. Det vi är kritiska till är att ni distinkt chockhöjer skatten på jobb och företagande. Ni ökar trösklar in på arbetsmarknaden, och ni gör det dyrare att anställa.

Vi kan titta på olika siffror. Jag lyfte fram en siffra som statsministern verkar döma ut i sitt eget finansdepartements prognos, där man också har tagit in beräkningar med tanke på regeringens politik. Arbetsförmedlingen har sedan vår senaste debatt gett en prognos för att arbetslösheten i Sverige kommer att vara 7,5 procent. Vi är inte nöjda med det, men regeringens politik kommer att leda till att färre får jobb och fler står utanför.

De enda som verkar tro på arbetslöshetsmålet är Stefan Löfven själv och möjligen hans talskrivare och några i regeringen. Alla andra dömer ut det. Hur ska vi nå upp till målet om Europas lägsta arbetslöshet 2020, Stefan Löfven?

Herr talman! När det gäller att chockhöja skatter vill jag säga att under den förra regeringens åtta år i regeringsställning chocksänktes landets skatter - därav det stora underskott som ni lämnade efter er. Vad blev resultatet? Hade ni lägre arbetslöshet när ni lämnade än när ni tillträdde? Nej, ni hade högre arbetslöshet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statsministerns frågestund

En åtgärd som ni kostade på er var ungdomsarbetsgivaravgiften. Den har sammanlagt kostat svenska skattebetalare ungefär 110 miljarder kronor, och den ledde till högre ungdomsarbetslöshet. När ska ni lära er?

Vi säger: Vi måste investera i infrastrukturen så att tågen går i tid och människor kan förflytta sig, i bostäder så att man kan flytta dit jobben finns, i näringspolitik så att vi får nya växande företag, i utbildning så att människor kan ta jobb och i svensk välfärd, för välfärden stärker också sysselsättningen.

(Applåder)

Herr talman! Som vi alla vet, och som vi precis hörde, har Löfvenregeringen ett mål om att ha EU:s lägsta arbetslöshet 2020. Det är inte mycket att säga om det målet. Det är ett tufft och ambitiöst mål.

Vi i Centerpartiet har presenterat många förslag, såväl innan som efter valet, som skulle kunna ta oss en bra bit på vägen, inte minst genom att göra det enklare och billigare för de små och växande företagen, jobbskaparna, att anställa. Vi måste modernisera den svenska arbetsmarknaden i grunden.

Problemet, som vi har varit inne på tidigare, herr talman, är att regeringens politik i stället tar oss längre från regeringens eget mål. Skattehöjningar på jobb och företagande och förändringar i transfereringssystemen håller folk utanför arbetsmarknaden längre än i dag. Retoriken säger en sak, men politiken gör någonting annat.

Är det politiken eller retoriken du kommer att backa från, Stefan Löfven? I dag går orden och verkligheten inte ihop.

Herr talman! Jag får återigen påminna om hur verkligheten ser ut. Arbetslösheten sjunker nu. Den sjunker för långtidsarbetslösa, den sjunker för ungdomar och den sjunker på totalen. Sysselsättningsgraden ökar. Antalet sysselsatta människor är ungefär 70 000 fler än för ett år sedan. Det är bra, men det räcker inte.

Nu noterar jag att också Centerpartiet börjar komma med i målet. Kristdemokraterna och Centern tycker att det är ett bra mål, och det är roligt att ni kommer med och att ni också ser att vi behöver sätta ett tydligt mål. Då är vi överens om det, och det tackar jag för. Men låt oss också se till att vi vidtar de åtgärder som behövs. En sådan är att människor faktiskt måste vara utbildade för att de ska kunna ta de jobb som finns. Ni måste också se detta. Människor behöver ha en utbildning för att de ska kunna söka rätt jobb. Det här är en av de stora bristerna i dag.

Jag tänker fortsätta investera i det här. Jag tänker inte sänka skatterna som de borgerliga partierna vill, och jag tänker definitivt stå upp för en svensk arbetsmarknad som står för den svenska modellen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statsministerns frågestund

Herr talman! Först och främst ska vi vara tydliga med att bara för att ett mål inte är dåligt innebär det inte att det är bra. Det finns bättre sätt att mäta framgång på det här området.

Problemet är att det inte bara är vi i oppositionen som inte tror på regeringens jobbpolitik. Ingen gör det. Svenskt Näringsliv gör det inte, LO gör det inte, expertmyndigheterna gör det inte och Finansdepartementet gör det inte.

Om Stefan Löfven lägger om politiken och gör den bättre ska han se att prognoserna också ser lite bättre ut.

Herr talman! Jag gör det som krävs för att människor ska komma i arbete, och det krävs investeringar. Vi måste ha tåg som går i tid, både för företagen och för människorna. Vi måste ha bostäder så att människor kan flytta dit där jobben faktiskt finns.

Jag tänker göra det som krävs för att det faktiskt sker. Då räcker det inte med skattesänkningar. Ni prövade den politiken i åtta år, och ni lämnade ett fögderi med högre arbetslöshet än när ni tillträdde. När ska ni lära er?

(Applåder)

Herr talman! Social tillit är en viktig byggsten i samhällsbygget - känslan av att vi allihop omfattas av samma regelverk och att vi inför lagen är lika. Vi socialdemokrater har en politik som bygger på att vi som medborgare har både rättigheter och skyldigheter, exempelvis för att den svenska modellen ska fungera. Ett tydligt exempel på det är att alla som kan arbeta också ska göra det. Målet är, som statsministern har varit tydlig med här i dag, full sysselsättning. Det är ett centralt mål.

Vad gör regeringen, och vad kan regeringen göra, för att denna inställning ska prägla alla våra regelverk och all vår politik?

Herr talman! Det är helt rätt som Berit Högman säger att det är centralt i den socialdemokratiska politiken och i regeringens politik att människor kommer i arbete. Det här är i grunden en värderingsfråga. Menar vi allvar med att alla människor ska ha sin frihet och kunna utveckla sina liv måste de kunna försörja sig. Där går en tydlig gräns. Det handlar om plikt och om rätt. Vårt samhälle ska byggas precis på detta: plikt och rätt. När jag går arbetslös och får stöd från arbetslöshetsförsäkringen ska jag också stå till arbetsmarknadens förfogande.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statsministerns frågestund

Ett exempel på hur vi kan addera till det är att vi nu vill ändra reglerna så att du när du får försörjningsstöd av kommunen också ska stå till arbetsmarknadens förfogande, självklart under förutsättning att du är i skick att arbeta. Det är ytterligare ett sätt att addera plikt och rätt.

Herr talman! Sverige tog under förra året emot över 160 000 personer som flytt från krig och förföljelse. Att ge de här människorna en god start i vårt land är en stor och viktig uppgift.

Regeringen har inlett ett nytt samhällsbygge för att höja kapaciteten i mottagandet och tidigt ge människor en möjlighet att etablera sig i samhället. Det som förenar alla oss invånare är byggandet av Sveriges gemensamma framtid - byggandet av en framtid som är mänsklig och inkluderande och ett samhälle där alla har samma rättigheter och skyldigheter.

Därför vill jag fråga statsministern vilka åtgärder som regeringen vidtar för att höja kapaciteten och skapa en bättre etablering.

Herr talman! Det är helt avgörande, som Maria Ferm här tar upp, att vi kan se till att de människor som kommer hit får samma delaktighet i vårt samhälle som alla andra. Det är en mycket viktig ideologisk fråga, och den är faktiskt också ekonomisk.

Vi har sedan en tid tillbaka jobbat mycket systematiskt med detta och är i full gång med att vända så att vi får tidigare aktiviteter för dem som kommer till oss. Jag ska ge några exempel. Man ska kunna få undervisning i svenska för invandrare redan under asyltiden. Vi ska ha tidigare validering för att se vilken utbildning och vilken kompetens som människor har och vad de kan behöva komplettera med. Vi ska ha tidigare insatser när det gäller utbildning för att alla ska komma till sin rätt. Vi har snabbspåren som har utvecklats tillsammans med arbetsmarknadens parter. Vi har tillskjutit nästan 10 miljarder kronor till kommunerna. Vi har dessutom höjt schablonbeloppen för kommuner som tar emot, och vi har inte minst sett till att alla kommuner ska göra rätt för sig.

Herr talman! Jag tror att jag och statsministern är överens om att kvaliteten i förskolan är viktig och att det behövs förskollärare som arbetar i förskolan för att kvaliteten i verksamheten ska vara hög.

I Stockholms läns kommuner har alla en stor utmaning när det gäller att hitta förskollärare. Bristen är stor, och det leder till att kommunerna har svårt att upprätthålla kvaliteten. Dessutom har man stora utmaningar när det gäller att få fram platser i takt med att befolkningen växer.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statsministerns frågestund

Regeringen har beslutat att utöka antalet platser på förskollärarutbildningen på universitet och högskolor. Men det är pengar som tyvärr inte kommer Stockholmsregionen till del. Där har man i stället tvingats minska utökningen av antalet platser. Det gör att det kommer att utbildas alldeles för få förskollärare i den här regionen, trots att Stockholmsregionen är en av de regioner som har lägst andel förskollärare.

Herr talman! Som Maria Stockhaus mycket riktigt påpekar måste vi få upp antalet förskollärare. Det är därför vi höjer det antalet. Vi måste få fler. Vi skjuter till pengar till universiteten för att de ska ha den möjligheten.

Tidigare skars antalet utbildningsplatser ned. Det var precis vad Sverige inte behövde. Nu ser vi till att höja kapaciteten vid universiteten. Vi ska också höja kvaliteten på lärarutbildningen.

Det finns ingen ändring i vår politik på det området. Det gäller fortfarande. Men det är samma sak här som i all annan politik. Det krävs att vi får in skatteintäkter. Det här är inte en fråga som knäcks genom att man sänker skatterna. Den löses genom att vi för till resurser till universiteten. Och det tänker vi fortsätta göra.

Herr talman! Utvisning av kriminella utlänningar har varit gravt eftersatt i Sverige under lång tid. Färsk statistik som jag har begärt att få ut visar att andelen utlänningar av de nyintagna på anstalter har ökat snabbt, från 29 procent 2011 till hela 41 procent 2015.

Samtidigt visar det sig att andelen utlänningar som döms till utvisning i samband med dom har minskat, från 22 procent till 17 procent sedan 2011. Det är alltså mindre än en femtedel.

Om vi tittar specifikt på våldsbrott kan vi se att endast 8 procent dömdes till utvisning år 2015. Det har gått ned från 12 procent år 2011. Och för till exempel sexualbrott har det gått ned från 38 procent till 22 procent.

Vi har alltså en situation där andelen utländska medborgare som tas in för brott ökar kraftigt samtidigt som de utvisas i allt lägre grad.

Sverigedemokraterna har i flera år krävt att detta ska ändras. Ämnar regeringen åtgärda reglerna så att utvisning blir huvudregel snarare än som i dag undantag?

Herr talman! Det är viktigt att vi står upp för rättsstaten i vårt land. Vi ska ha ordning och reda och säkerhet för medborgare. I det ligger att man döms till straffsatser eller får påföljder för brott.

När det gäller kriminalitet bland dem som kommer hit och söker asyl, också bland dem som har fått uppehållstillstånd, är det på det sättet i Sverige i dag att man, om man under tiden man söker asyl i Sverige, begår en grov kriminell handling kan få nej bara på grund av detta. Om man har fått asyl och begår ett tillräckligt grovt brott i dag kan man också utvisas på grund av det.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statsministerns frågestund

Regeringen har inte några förslag när det gäller huruvida de straffsatserna ska ändras. Vi arbetar däremot med hur vi ska förhindra sexualbrott och hur vi ska ta hand om sexualbrottsförbrytare. Kvinnor måste kunna känna sig säkra på våra gator.

Vi återkommer till det.

Herr talman! Det finns ett stort behov av att rekrytera lärare i Sverige. Trots att vi nu ökar antalet utbildningsplatser kommer det inte att räcka. Det är ett bekymmer. Vi behöver därför andra vägar in i läraryrket.

Kan statsministern säga någonting om hur vi kan utveckla andra vägar in i läraryrket, utöver att utöka antalet utbildningsplatser?

Herr talman! Som Lena Emilsson mycket riktigt påpekar har vi även här ett stort åtagande framför oss. Det handlar om att 60 000-70 000 lärare måste till på några år.

En del av dem säkrar man upp genom att de som egentligen skulle ha gått i pension blir kvar några år till. Det är ett sätt att göra det. Men det är inte det hållbara sättet. Det hållbara är att se till att vi utbildar fler lärare. Det har vi gjort.

Ytterligare ett sätt som vi arbetar med är att se till att människor som har akademisk examen och erfarenhet från ett yrke och som behöver lägga på en pedagogisk utbildning ska kunna få det. Vi vill förbättra villkoren för det så att fler som kanske är väldigt bra på matematik men inte är lärare kan få en pedagogisk utbildning för att bli lärare i matematik.

Det är en väg som vi vill pröva. Jag tror att den kommer att vara väldigt framgångsrik. Jag hoppas att många vill komma in på lärarbanan. Vi behöver fler lärare.

Herr talman! Vattenfall försöker sälja sin kolkraft i Tyskland. Det har regeringen och statsminister Stefan Löfven gett sitt godkännande.

Enligt nya uppgifter som kom den här veckan erbjuds Vattenfall ett pris på bara en tiondel av det som man tidigare har förespeglat. Bara ungefär 2-3 miljarder väntas man få för sina tillgångar i Tyskland.

Med anledning av det bottenerbjudandet skulle jag vilja fråga statsministern: Vore det inte bättre att ge Vattenfall i uppdrag att successivt avveckla kolkraftsverksamheten i Tyskland, i stället för att sälja till det här bottenpriset? Det handlar om gigantiska utsläpp, mer än Sveriges samlade utsläpp av växthusgaser på ett helt år.

Det vore bättre för klimatet, och nu kan vi se att det också vore bättre för ekonomin, att successivt avveckla i stället för att sälja till underpris. Tycker inte statsministern det?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statsministerns frågestund

Herr talman! Vattenfall har och ska ha ett tydligt uppdrag att successivt dra ned på sina fossila energikällor och gå över till fossilfritt. Man har också ett uppdrag härifrån, från Sveriges riksdag, om att sköta verksamheten på ett affärsmässigt sätt. Det är rätt ordning. Den ska vi hålla fast vid.

Vi har sett till att ta ett helhetsgrepp om Vattenfalls styrelse, både när det gäller att tydliggöra klimatperspektivet för Vattenfall och när det gäller styrelsetillsättningen.

Därutöver menar jag att det är helt rätt att det är styrelsen, företagets ledning, som ska hantera de konkreta affärssituationerna. Det ska inte göras härifrån. Det ska göras av dem som är tillsatta. De ska leva upp till reglerna och direktiven och göra det på ett affärsmässigt sätt.

En sak är klar: Vattenfall kommer inte, och inte heller Sverige, att kunna styra Tysklands energipolitik.

Herr talman! I förra veckan kom Socialstyrelsens kartläggning för januari över arbetet med ensamkommande barn. Man pekar särskilt på hur allvarlig situationen är när det gäller att socialtjänsten inte hinner träffa alla barn som är i behov av placering, i HVB-hem eller i en familj.

Barnombudsmannen kom också med sin rapport som är baserad på samtal med ensamkommande barn. I rapporten lyfts bland annat samma saker fram men också att barn inte får en god man.

Det här innebär såklart risker, på boenden som kan bli otrygga men även för de enskilda barnen som inte får sina behov tillgodosedda.

Kristdemokraterna föreslog före jul att vi behöver inrätta en nationell socialkrisjour för att hantera den svåra situation som många socialtjänster har.

Är regeringen beredd att vidta en sådan åtgärd för att avlasta, hjälpa till och se till att barnens rättigheter kan tillgodoses?

Herr talman! Om det ska vara exakt en kommission eller inte får vi se, men vi måste ha ett systematiskt arbete med våra kommuner om hur vi ska säkerställa att barnen får den vård, det stöd, den omsorg de behöver, så att de utreds i den omfattning som behövs. Det är helt uppenbart.

Tidigare i veckan var jag i Mölndal och pratade med kommunledningen, Rädda Barnen och Kommunals fackliga företrädare om just det faktum att vi under kort tid har sett en rejäl tillväxt av HVB-hem. Över landet handlar det om 30-40 procent. Det är klart att socialtjänsten då ansträngs.

Det var därför det var rätt av oss att ta ned antalet asylsökande. Vi måste kunna hantera situationen.

Regeringen har tillfört 1 miljard över fyra år, under den här mandatperioden - 250 miljoner kronor per år - för att stärka upp den psykiska barn- och ungdomsvården. Vi ser nämligen att det finns ett större behov.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statsministerns frågestund

Om det ska vara en kommission eller inte får vi se, men ja, det ska finnas ett systematiskt arbete med kommunerna.

Herr talman! Det går bra för stora delar av svensk industri. Det rapporteras allt oftare om nya investeringar, nya försäljningsrekord och nyanställningar.

Samtidigt står industrin inför en rad utmaningar. Vi är mitt uppe i det som brukar benämnas den fjärde industriella revolutionen, och digitalisering och automatisering förändrar påtagligt förutsättningarna för produktionen. Konkurrensen blir allt hårdare.

Men automatisering och robotisering i så kallade smarta fabriker gör det också mer attraktivt att tillverka i Sverige, och när jag är ute på företag möts jag ofta av en stark vilja från alla som jobbar att vara en påtaglig del av utvecklingen.

Min fråga till statsministern är därför: Vad avser statsministern att göra för att främja industriell produktion i Sverige?

Herr talman! Per-Arne Håkansson gör rätt i att tala om hur vi stärker industrin. Det finns de i Sverige som tror att vi inte ska ha någon industri eller tillverkning kvar i landet. Jag menar att det är helt fel väg att gå.

Det är därför regeringen nu utarbetar en ny industrialiseringsstrategi. Sverige kan ha en stark plats på en växande världsmarknad. Vi ska ha det, och då ska vi inte vara rädda för den nya tekniken.

Jag citerar gärna Göran Johansson, legendariskt kommunalråd i Göteborg och före detta klubbordförande på SKF. Han fick en gång frågan: Är du inte rädd för den nya tekniken, som tar jobb? Han svarade: Nej, jag är rädd för den gamla tekniken, för den kommer att ta fler jobb.

Vi hör rätt ofta domedagsprofetior: Om vi får den här utvecklingen försvinner alla jobb. Jag tror att vi ska ta vara på digitaliseringen och göra det i en strategi tillsammans med industrin. Det kommer att innebära större möjligheter för Sverige att ha jobb här när lönekostnaden inte längre är samma konkurrensfaktor som den en gång har varit. Det är en stor möjlighet för Sverige.

Herr talman! Matlandet Sverige var en satsning på svenska livsmedel ur flera olika perspektiv. Det var bra för produktionen, det var bra för turismen, det var bra för förädlingen och det var bra för exporten. Det ökade också intresset för svensk mat och svenska livsmedel.

Vid regeringens tillträde utlovades en livsmedelsstrategi som skulle innehålla inte bara allt det Matlandet Sverige inte innehöll utan otroligt mycket mer.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statsministerns frågestund

Matlandet Sverige avslutades, men regeringens strategi fortsätter att lysa med sin frånvaro. Det har ordnats möten och seminarier runt om i Sverige för att samla in synpunkter till den nya strategin. Regeringens vision har varit att anta strategin med ett brett klubbslag i riksdagen.

Propositionen som var utlovad till april dröjer nu till i juni. Jag vill därför fråga statsministern när vi i oppositionen kommer att få se texten till en ny livsmedelsstrategi.

Herr talman! Jag kan inte ge något direkt svar på vilket datum den propositionen kommer. Ansvariga statsrådet Bucht håller på att arbeta med den.

Vi delar dock uppfattningen att det här är viktigt. Det ser man bland annat när man tittar på hur mycket livsmedel vi importerar i förhållande till hur mycket vi konsumerar i landet. Jag är säker på att vi skulle kunna ha en högre grad av tillverkning här.

Det gäller inte minst ekologiska livsmedel. Senast i dag kunde vi läsa att konsumtionen av ekologiska livsmedel ökar rätt dramatiskt. Det är bra för Sverige, för här tror jag att vi har en konkurrensfördel.

Jag tror också att vi har väldigt starka varumärken som går att göra mer av - ostar, inte minst, men det finns även andra livsmedel som är starka svenska varumärken.

Låt oss ta fram den här strategin tillsammans! Livsmedelssektorn behöver den, vill ha den och uppmanar oss att se till att slutföra den.

Däremot, Åsa Coenraads, kan jag tyvärr inte säga vilket datum den kommer. Ansvarigt statsråd håller på med den. Arbetet pågår.

Herr talman och statsministern! I går var det Förintelsens minnesdag, en dag då vi kan minnas och hedra Förintelsens offer. Men det är också en dag då vi kan minnas att det bland annat var människors fördomar som ledde till att det här kunde hända. Det är en dag då vi kan minnas att bland annat människors tystnad kan vara förödande. Framför allt är det en dag att minnas så att vi aldrig glömmer.

I dag lever vi tyvärr i en tid då dessa fördomar inte bara hör till det förflutna. Både i Sverige och i Europa ser och hör vi hur olika former av hat växer sig allt starkare.

Människor har en tendens att dela in sig i "vi och de". Därför är min fråga till statsministern: Hur kan vi möta och förhindra detta, både nu och i framtiden?

Herr talman! Jag tackar mycket för den frågan, för den behövs. Vi måste diskutera splittring och motsättningar så mycket mer i vårt land.

Jag är orolig. Bara att delta i synagogans högtidlighållande av minnet av dem som drabbades av Förintelsen är en oerhört stark upplevelse, likaså att förstå att människor känner rädsla för att de har en judisk identitet. Vi måste prata mycket mer om detta.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statsministerns frågestund

Det finns de som tror på detta och har det som ideologi. Men det finns alltför mycket som bygger på att vi inte möts över olika gränser och mellan olika grupper i vårt samhälle. Vi måste ha en mycket mer systematisk diskussion om hur Sverige faktiskt ska vara.

Vi har gett ett utökat uppdrag till Forum för levande historia, bland annat gentemot skolorna, att prata om Förintelsen och utbilda om den men också att utbilda om rasism, antisemitism och intolerans. Vi måste ta oss an det här på ett mycket systematiskt sätt.

Herr talman och statsministern! De 62 rikaste i världen äger i dag lika mycket som hälften av jordens befolkning. Att klyftorna växer är dåligt för alla. Att då kräva sänkta ingångslöner, som svenska borgerliga partier gör, är i otakt med tiden. I dag varnar till och med Världsbanken och IMF för att växande klyftor hämmar tillväxten.

Men utvecklingen är möjlig att bryta. Det är dags för en Global deal, en uppgörelse mellan arbete och kapital om bland annat bättre arbetsmiljö och ett globalt lönelyft.

Hur tänker statsministern om Global deal? Hur skapar vi sjysta villkor för löntagare runt om i världen i samarbete och dialog mellan arbetsgivare och fackliga organisationer, mellan politik och samhälle?

Jag vet att statsministern tog upp frågan om Global deal på Världsekonomiskt forum i Davos. Hur mottogs statsministerns initiativ?

Herr talman! Diskussionen om klyftor är helt avgörande för att vi ska kunna skapa ett samhälle där människor känner delaktighet. Då får inte klyftorna vara för stora. Det är en enorm brist i vårt land och ute i världen.

Global deal bygger på att vi har en global ekonomi nu, och då har vi i grund och botten också en global arbetsmarknad. Då måste den arbetsmarknaden i det globala perspektivet kännetecknas av sjysta villkor.

Att åstadkomma det kräver en dialog mellan arbetsgivare, företag, arbetstagare, fackliga organisationer och samhället. Det är min övertygelse. Hur åstadkommer vi det? Hur åstadkommer vi en samsyn där samhället står upp för sjysta villkor och grundläggande mänskliga fackliga villkor, där företagen är beredda att förhandla på lokal, regional och nationell nivå och där de fackliga organisationerna tar ansvar för utvecklingen av företagen?

Ja, jag mötte mycket positiva reaktioner. Jag för en dialog med både ILO och OECD och tänker fortsätta den.