Villkor för företagande

Interpellationsdebatt 25 juni 2018
  • Bädda in video

  • Ladda ner

Protokoll från debatten

Anföranden: 1

Anf. 23 Närings- och innovationsmin. Mikael Damberg (S)

Fru talman! Lars Hjälmered har frågat mig hur jag avser att förbättra de generella villkoren för Sveriges företagare på ett sådant sätt att det blir enklare och mer lönsamt att driva företag.

Regeringen arbetar målmedvetet med att förenkla för företag och bedriver en aktiv näringspolitik som syftar till att skapa bättre förutsättningar för fler, växande och exporterande företag i hela landet.

Det finns många olika mått på nyföretagande. Forskning i allmänhet och analyser från svenska data visar att när det finns extra goda möjligheter till anställning, i samband med en stark arbetsmarknadskonjunktur, minskar benägenheten att starta företag och försörja sig som företagare. Enligt Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser, som är statistikansvarig myndighet för nyföretagarstatistiken, har nyföretagandet legat på ungefär samma nivå de senaste sju åren. Det startas runt 70 000 nya företag varje år.

Regeringen har under hela mandatperioden fört en aktiv politik för att det ska skapas fler, växande och exporterande företag. Bland annat har regeringen sänkt bolagsskatten från 22 till 20,6 procent från den 1 januari 2019, vilket genomförs i två steg till 2021. Vidare har regeringen underlättat för enmansföretag att anställa genom det så kallade växa-stödet som ger företagen sänkt arbetsgivaravgift under högst tolv månader, från 31,42 procent till 10,21 procent. Vi har också infört mer förmånliga regler om personaloptioner och lättnader i beskattningen av dessa, så att små, unga och innovativa företag lättare kan rekrytera och behålla nyckelpersoner.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

För att ännu fler ska våga ta steget att starta företag har vi ändrat i socialförsäkringsbalken, så att tiden för beräkning av sjukpenninggrundande inkomst, SGI, för uppbyggnadsskedet förlängs från 24 till 36 månader. Den utökas även till dem som startar aktiebolag. Detta är en åtgärd som skapar ökad trygghet hos nya företagare.

En aktiv näringspolitik innebär även en nära dialog med näringslivet. Ett exempel på detta är de samtal som regeringen initierade mellan företrädare för större och mindre företag, för att de på frivillig väg skulle hitta ett alternativ till lagstiftning om betaltider och komma till rätta med långa betaltider som slår hårt mot underleverantörer genom försämrad likviditet. Detta initiativ har nu lett till att en kod för betaltider, som både stora och små företag ställer sig bakom, kunde lanseras den 13 juni. Regeringen har vidare föreslagit att företag med minst 500 anställda, enligt en ny lag, årligen ska redovisa uppgifter om avtalade betaltider, faktiska betaltider och försenade betalningar.

Lars Hjälmered lyfter i sin fråga fram vikten av att minska regelbördan. Det är ett centralt område i regeringens arbete med att stärka företagens konkurrenskraft. Genom allt fler och bättre digitala tjänster och processer förenklar vi för företagare i alla delar av landet. Med bra service och digitala tjänster är mängden regler inte ett lika stort problem. Det ska vara lätt att göra rätt med ett minimum av tidsåtgång.

Regeringen har bland annat gett Bolagsverket i uppdrag att införa en digital tjänst för inlämning av årsredovisningar. Det är en tjänst som blev tillgänglig för första gången i mars i år. Som ett led i förenklingsarbetet har regeringen också aviserat att den avser att avskaffa kravet på fysisk arkivering av kvitton i bokföringssyfte. I budgetpropositionen för innevarande år framför regeringen att den överväger att se över bokföringsområdet ur ett digitaliseringsperspektiv.

Samtidigt kan regler som omger företagandet utgöra viktiga spelregler på marknaden och därigenom ha ett skyddsvärde i sig, exempelvis nya regler mot penningtvätt och stärkt konsumentskydd på bolånemarknaden. Regeringens ambition är dock även fortsättningsvis att det ska vara enkelt att vara företagare i Sverige och att kostnaderna ska minska.

För att minska företagens exporttröskel lanserade vi 2015 en exportstrategi och tillförde ytterligare 800 miljoner 2015-2019 för att främja export, med fokus på små och medelstora företag. Som en följd av strategin har vi inte bara fler utlandskontor och har bildat regionala exportkontor runt hela Sverige. Vi har också skapat ett exportstöd i världsklass. Svensk export slår alla rekord. Varuexporten gick upp med 10 procent 2017, och för första gången någonsin ökar exporten från samtliga län i landet.

Effekterna av vår näringspolitik är tydliga. Framtidstron i svensk industri är den högsta på 20 år. År 2017 var enligt Lantbrukarnas Riksförbunds lönsamhetsbarometer det starkaste året för svenska småföretag sedan mätningarna startade 2012. Och sju av tio små och medelstora företag vill växa. Som en följd av vår politik har vi i dag 300 000 fler jobb, varav fler än 150 000 i näringslivet, än när vi tillträdde.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Vi avser att fortsätta på den inslagna linjen och genom ett systematiskt arbete bygga ett konkurrenskraftigt Sverige där fler ska kunna och vilja starta företag och få sina företag att växa.

Då Lars Hjälmered, som framställt interpellationen, anmält att han var förhindrad att närvara vid sammanträdet och Sofia Fölster, som skulle ha tagit emot svaret i hans ställe, även hon anmält förhinder förklarade förste vice talmannen överläggningen avslutad.

Interpellation 2017/18:586 Villkor för företagande

av Lars Hjälmered (M)

till Närings- och innovationsminister Mikael Damberg (S)

 

Enligt en rapport från Svenskt Näringsliv har en majoritet av regeringens initiativ under åren 2014–2018, 53 av 92, har varit till skada för näringslivet och Sverige. En minoritet, 39 initiativ, bedöms ha bidragit positivt till att möta de utmaningar som Sverige står inför. Det är ett kraftigt underbetyg för regeringen och både kan och bör användas som en påminnelse inför det stundande valet att valretorik och politik ofta är två skilda saker.

För Sveriges företag spelar ord ingen roll om de sedan inte omsätts i handling. Statistiken talar sitt tydliga språk, och tyvärr gör också resultaten det. Under alliansregeringen togs flera viktiga steg för att Sverige ska kunna vara ett bättre land att starta och driva företag i. Det blev bland annat både enklare och billigare att driva företag. Dessa reformer gav resultat. Under alliansregeringens åtta år såg vi en fördubbling av andelen svenska entreprenörer. Sedan 2014 har denna utveckling avstannat och oroväckande nog vänt nedåt. Nyföretagandet minskade under helåret 2017, den första minskningen sedan 2013.

Under alliansregeringen minskade också regelbördan med 7 miljarder kronor, bland annat genom avskaffad revisionsplikt och förenklade redovisningsregler, och det genomfördes närmare 500 förenklingar. Enligt Näringslivets Regelnämnd har enbart de administrativa kostnaderna under den senaste femårsperioden ökat med 1,2 miljarder per år i löpande priser. Detta innebär att nästan hela den sänkning av kostnaderna som gjordes perioden 2006–2014 nu är utraderad.  I en undersökning från Skop som gjorts på uppdrag av Näringslivets Regelnämnd saknar hela 78 procent av landets företagare förtroende för regeringens regelförenklingsarbete.

Dagens regering har i stället för att satsa på Sverige och svenska entreprenörer gett oss kraftigt höjda skatter på jobb och företagande, och det lönar sig samtidigt mindre att arbeta. Det är nu angeläget att vi bryter den här trenden och vänder utvecklingen så att fler vill och kan välja entreprenörskap och företagande. 

Med anledning av ovanstående vill jag fråga närings- och innovationsminister Mikael Damberg:

 

Hur avser ministern att förbättra de generella villkoren för Sveriges företagare på ett sätt som gör det enklare och mer lönsamt att driva företag?