Utflaggning av flyget

Herr talman! Leif Jakobsson har frågat mig som infrastrukturminister hur jag avser att motverka utflaggning och social dumpning i luftfarten och vilka initiativ i frågan jag avser att ta inom EU. När det gäller mitt ansvarsområde vill jag svara följande. Lufttransporter är sedan en tid en del av EU:s inre marknad. Vi har i dag en ordning där flygföretag från hela EU fritt kan erbjuda sina tjänster inom hela unionen. Genom avregleringen av flyget inom EU har konkurrensen ökat. Det har lett till ett ökat destinationsutbud och fler direktlinjer. Avregleringen har också inneburit att lågprisflyget fått fäste, och detta har i sin tur lett till att tillgängligheten för flygresandet har ökat för fler resenärskategorier och att priserna har sjunkit. Detta är i grunden positivt, för tillväxten, för tjänsteutbytet och för människors möjligheter att mötas. Leif Jakobssons frågor är angelägna. Missbruk av regelverket ska självklart motarbetas och lagbrott beivras. I den mån reglerna ger utrymme för tolkningar som inte var avsedda bör de ses över. Detta är en fråga som mitt och andra berörda departement bevakar. Luftfarten är i huvudsak internationell, och många flygbolag bedriver en global verksamhet. En närvaro på marknaden, till exempel i form av etablering av baser i olika länder, kan underlätta den dagliga verksamheten och därigenom ge en fördel i en konkurrensutsatt bransch. Självklart bör medlemsstaterna se till att unionslagstiftningen och nationell lagstiftning tillämpas på ett korrekt sätt, och självklart är det regeringens uppfattning att det ska vara sjysta villkor på den svenska arbetsmarknaden. Hur enskilda utländska flygbolag följer EU:s lagstiftning är inte min sak att bedöma. Ryanair till exempel, som Leif Jakobsson särskilt nämner i sin interpellation, står under tillsyn av irländska myndigheter. Jag vet att Transportstyrelsen arbetar aktivt med frågorna inom sitt ansvarsområde, samtidigt som mycket av luftfartens regelverk styrs av gemensamma EU-regler. I Icao, FN:s organ för civil luftfart, pågår ett arbete för rättvis konkurrens som har initierats av Europa. Sverige är en aktiv deltagare i detta arbete. Jag vill understryka att när det gäller de frågor jag har ansvar för, till exempel flygsäkerheten, är det de gemensamma EU- och Icaoregler som styr, och självklart ska regelbrott beivras. Det gäller också frågor om till exempel arbetstider, pilotcertifiering och drifttillstånd för flygbolag. Samma regler gäller i hela EU. Eftersom flyget till sin natur är internationellt är det viktigt att till exempel flygsäkerheten också regleras internationellt. Flygsäkerheten har högsta prioritet, och jag har fullt förtroende för att tillsynsmyndigheten tillser att gällande regelverk följs och att den ingriper om så inte sker.

Herr talman! Leif Jakobsson har frågat mig som infrastrukturminister hur jag avser att motverka utflaggning och social dumpning i luftfarten och vilka initiativ i frågan jag avser att ta inom EU. När det gäller mitt ansvarsområde vill jag svara följande. Lufttransporter är sedan en tid en del av EU:s inre marknad. Vi har i dag en ordning där flygföretag från hela EU fritt kan erbjuda sina tjänster inom hela unionen. Genom avregleringen av flyget inom EU har konkurrensen ökat. Det har lett till ett ökat destinationsutbud och fler direktlinjer. Avregleringen har också inneburit att lågprisflyget fått fäste, och detta har i sin tur lett till att tillgängligheten för flygresandet har ökat för fler resenärskategorier och att priserna har sjunkit. Detta är i grunden positivt, för tillväxten, för tjänsteutbytet och för människors möjligheter att mötas. Leif Jakobssons frågor är angelägna. Missbruk av regelverket ska självklart motarbetas och lagbrott beivras. I den mån reglerna ger utrymme för tolkningar som inte var avsedda bör de ses över. Detta är en fråga som mitt och andra berörda departement bevakar. Luftfarten är i huvudsak internationell, och många flygbolag bedriver en global verksamhet. En närvaro på marknaden, till exempel i form av etablering av baser i olika länder, kan underlätta den dagliga verksamheten och därigenom ge en fördel i en konkurrensutsatt bransch. Självklart bör medlemsstaterna se till att unionslagstiftningen och nationell lagstiftning tillämpas på ett korrekt sätt, och självklart är det regeringens uppfattning att det ska vara sjysta villkor på den svenska arbetsmarknaden. Hur enskilda utländska flygbolag följer EU:s lagstiftning är inte min sak att bedöma. Ryanair till exempel, som Leif Jakobsson särskilt nämner i sin interpellation, står under tillsyn av irländska myndigheter. Jag vet att Transportstyrelsen arbetar aktivt med frågorna inom sitt ansvarsområde, samtidigt som mycket av luftfartens regelverk styrs av gemensamma EU-regler. I Icao, FN:s organ för civil luftfart, pågår ett arbete för rättvis konkurrens som har initierats av Europa. Sverige är en aktiv deltagare i detta arbete. Jag vill understryka att när det gäller de frågor jag har ansvar för, till exempel flygsäkerheten, är det de gemensamma EU- och Icaoregler som styr, och självklart ska regelbrott beivras. Det gäller också frågor om till exempel arbetstider, pilotcertifiering och drifttillstånd för flygbolag. Samma regler gäller i hela EU. Eftersom flyget till sin natur är internationellt är det viktigt att till exempel flygsäkerheten också regleras internationellt. Flygsäkerheten har högsta prioritet, och jag har fullt förtroende för att tillsynsmyndigheten tillser att gällande regelverk följs och att den ingriper om så inte sker.

Herr talman! Jag tackar för svaret. Jag har ställt interpellationen mot bakgrund av att det blir alltmer känt hur snabbt anställningsvillkoren försämras för anställda inom flygsektorn och oron för hur det naturligtvis också påverkar flygsäkerheten på sikt. Framför allt blev jag orolig när jag läste en artikel i Berlingske Tidende, där SAS danska direktör talar ut. Han säger att om politikerna inte sätter ned foten och talar om att vi ska ha en sjyst arbetsmarknad och att man ska vara anställd där man jobbar och inte via bemanningsföretag och andra lösningar kommer SAS att tvingas gå in på den vägen. Han är väldigt tydlig med det. Eftersom svenska staten är stor ägare i SAS är det inte bara en fråga om regeltillämpning och annat, utan det är också en fråga om hur vi hanterar de bolag vi äger. Nu ska jag villigt säga att det inte är alldeles enkelt att bestämma vem man ska ställa en sådan här fråga till. Egentligen borde halva regeringen ha varit på plats här i kväll. Det handlar om Peter Norman och bolagsstyrningen, det handlar om Anders Borg och alla skatteintäkter som inte kommer in och det handlar om arbetsmarknadsministern och de arbetsrättsliga reglerna - bara för att räkna upp några ministrar. Det är kanske det som gör att jag blir riktigt orolig, för det känns inte som att någon tar helhetsgreppen och tittar på vad det är som händer, eftersom "recorden" för regeringen ser ut som den gör. Regeringen har tittat på när sjöfartsjobben har flaggats ut, regeringen har tittat på när lastbilsjobben har flaggats ut, och nu är det flygjobben som är på väg att flaggas ut. Tekniken är ungefär densamma. Den danska SAS-direktören använder begreppet regelshopping. Det innebär att man på olika, varma öar väljer möjligheten att registrera bolag, registrera F-skatt och alla möjliga varianter som gör att det blir ogenomträngligt. Konsekvensen blir naturligtvis att om det nu skulle betalas några skatter och avgifter för de låga löner eller ersättningar som flygpersonal numera lever med betalas de i alla fall inte i Sverige. Därutöver tvingas man betala utbildningar och annat själv och har ändå ingen garanti. Den vanliga synen på denna bransch är att det är glamorösa jobb med bra betalt. Men på många håll har det snabbt blivit ett underbetalt proletariat, och utvecklingen har gått rasande fort. Det är givetvis illa för de anställda, och vi ska inte ha det på det sättet i Sverige. Man ska vara anställd i det företag där man jobbar, man ska ha en svensk lön och det ska betalas skatter och avgifter. Säkerhetsaspekten oroar också. En pilot som är uppdragstagare berättade på ett seminarium i riksdagen att man såklart har sin yrkesetik och vet att man ska kolla planet enligt checklistan. Men har man för många anmärkningar och slår larm för ofta får man kanske inte så många uppdrag. Många har kontrakt som säger att de inte får ta något annat uppdrag på tre månader, så man kan alltså bli utan lön i tre månader om man är besvärlig, för noga med säkerheten och annat. Det här är inte bra. Men svaret från ministern andas: Ja, vi förstår, men vi har inte gjort något.

Herr talman! Jag tackar för svaret. Jag har ställt interpellationen mot bakgrund av att det blir alltmer känt hur snabbt anställningsvillkoren försämras för anställda inom flygsektorn och oron för hur det naturligtvis också påverkar flygsäkerheten på sikt. Framför allt blev jag orolig när jag läste en artikel i Berlingske Tidende, där SAS danska direktör talar ut. Han säger att om politikerna inte sätter ned foten och talar om att vi ska ha en sjyst arbetsmarknad och att man ska vara anställd där man jobbar och inte via bemanningsföretag och andra lösningar kommer SAS att tvingas gå in på den vägen. Han är väldigt tydlig med det. Eftersom svenska staten är stor ägare i SAS är det inte bara en fråga om regeltillämpning och annat, utan det är också en fråga om hur vi hanterar de bolag vi äger. Nu ska jag villigt säga att det inte är alldeles enkelt att bestämma vem man ska ställa en sådan här fråga till. Egentligen borde halva regeringen ha varit på plats här i kväll. Det handlar om Peter Norman och bolagsstyrningen, det handlar om Anders Borg och alla skatteintäkter som inte kommer in och det handlar om arbetsmarknadsministern och de arbetsrättsliga reglerna - bara för att räkna upp några ministrar. Det är kanske det som gör att jag blir riktigt orolig, för det känns inte som att någon tar helhetsgreppen och tittar på vad det är som händer, eftersom "recorden" för regeringen ser ut som den gör. Regeringen har tittat på när sjöfartsjobben har flaggats ut, regeringen har tittat på när lastbilsjobben har flaggats ut, och nu är det flygjobben som är på väg att flaggas ut. Tekniken är ungefär densamma. Den danska SAS-direktören använder begreppet regelshopping. Det innebär att man på olika, varma öar väljer möjligheten att registrera bolag, registrera F-skatt och alla möjliga varianter som gör att det blir ogenomträngligt. Konsekvensen blir naturligtvis att om det nu skulle betalas några skatter och avgifter för de låga löner eller ersättningar som flygpersonal numera lever med betalas de i alla fall inte i Sverige. Därutöver tvingas man betala utbildningar och annat själv och har ändå ingen garanti. Den vanliga synen på denna bransch är att det är glamorösa jobb med bra betalt. Men på många håll har det snabbt blivit ett underbetalt proletariat, och utvecklingen har gått rasande fort. Det är givetvis illa för de anställda, och vi ska inte ha det på det sättet i Sverige. Man ska vara anställd i det företag där man jobbar, man ska ha en svensk lön och det ska betalas skatter och avgifter. Säkerhetsaspekten oroar också. En pilot som är uppdragstagare berättade på ett seminarium i riksdagen att man såklart har sin yrkesetik och vet att man ska kolla planet enligt checklistan. Men har man för många anmärkningar och slår larm för ofta får man kanske inte så många uppdrag. Många har kontrakt som säger att de inte får ta något annat uppdrag på tre månader, så man kan alltså bli utan lön i tre månader om man är besvärlig, för noga med säkerheten och annat. Det här är inte bra. Men svaret från ministern andas: Ja, vi förstår, men vi har inte gjort något.

Herr talman! Även om det precis som Leif Jakobsson säger är en bred fråga som handhas av många olika departement är regeringens utgångspunkt att det ska vara sjysta villkor som gäller på den svenska arbetsmarknaden oavsett vilken bransch vi talar om. Vad gäller regelefterlevnad på transportpolitikens område har jag exakt samma uppfattning. De regler som finns ska följas lika av alla, och fusk ska beivras. Det gäller oavsett trafikslag. Flygsäkerheten, som är den del jag tittar på, är oerhört viktig. Den ska beaktas på samma sätt även om flygpersonalen är anställd i ett annat bolag än det som har drifttillståndet. Om detta råder full tydlighet. Precis som Leif Jakobsson resonerar finns det människor som vet att de har ett ansvar och kan ifrågasätta. Vi har en tillsynsmyndighet, vi har regler som ska gälla lika för alla och man har också ett personligt ansvar. Det är viktigt att gällande regelverk följs. Leif Jakobssons tar upp uppfattningen att man ska vara anställd där man jobbar. Jag trodde att vi hade en gemensam uppfattning om principen i den svenska arbetsrätten, nämligen att en arbetsgivare själv ska kunna välja om verksamheten ska bedrivas med egen eller inhyrd personal. Det är en del av själva arbetsledningsrätten. Jag har inte förstått det som att Socialdemokraterna har velat ändra på den modellen.

Herr talman! Även om det precis som Leif Jakobsson säger är en bred fråga som handhas av många olika departement är regeringens utgångspunkt att det ska vara sjysta villkor som gäller på den svenska arbetsmarknaden oavsett vilken bransch vi talar om. Vad gäller regelefterlevnad på transportpolitikens område har jag exakt samma uppfattning. De regler som finns ska följas lika av alla, och fusk ska beivras. Det gäller oavsett trafikslag. Flygsäkerheten, som är den del jag tittar på, är oerhört viktig. Den ska beaktas på samma sätt även om flygpersonalen är anställd i ett annat bolag än det som har drifttillståndet. Om detta råder full tydlighet. Precis som Leif Jakobsson resonerar finns det människor som vet att de har ett ansvar och kan ifrågasätta. Vi har en tillsynsmyndighet, vi har regler som ska gälla lika för alla och man har också ett personligt ansvar. Det är viktigt att gällande regelverk följs. Leif Jakobssons tar upp uppfattningen att man ska vara anställd där man jobbar. Jag trodde att vi hade en gemensam uppfattning om principen i den svenska arbetsrätten, nämligen att en arbetsgivare själv ska kunna välja om verksamheten ska bedrivas med egen eller inhyrd personal. Det är en del av själva arbetsledningsrätten. Jag har inte förstått det som att Socialdemokraterna har velat ändra på den modellen.

Herr talman! Den svenska modellen innebär att man är anställd där man jobbar. Det är också Socialdemokraternas krav. När det gäller bemanningsföretag ska den fasta personalen, den som behövs för normal verksamhet, vara anställda i det företag där de finns. Här behöver ministern läsa på om de socialdemokratiska kraven för ordning och reda på arbetsmarknaden. Jag ska stanna vid några av punkterna, bland annat säkerheten. Låt oss bortse från det självklara i att den som inte vet om den har en flygning i morgon och pengar att betala barnens mat undermedvetet kanske inte är lika aktiv i säkerhetsarbetet. Enligt SAS avtal har man rätt att anmäla fel och avvikelser utan bestraffning. Det är en bra modell, för det innebär att alla incidenter och annat anmäls. Så fungerar det inte när man är en uppdragstagare åt ett bemanningsföretag på någon varm ö där ingen vet vad det handlar om. Då har man inte det skydd som finns för anställd personal inom till exempel SAS. De är garanterade att inte råka ut för repressalier när de anmäler fel. Jag tycker att man ska ta detta på stort allvar. Vi äger SAS. SAS direktör i Danmark säger att han vill veta av politikerna om SAS också ska ge sig in på denna väg, för det är deras enda chans som det ser ut nu om inte politikerna gör något åt anställningsformer och annat. Tycker infrastrukturministern att det är okej om SAS kommer om några månader och säger att de måste göra som de andra flygbolagen och säga upp personalen, låta dem bli F-skattare och anställda i bemanningsföretag med en bas på andra sidan jordklotet fast de bor här och skatta någon annanstans om de över huvud taget skattar? Är det svenska regeringens svar när SAS frågar? Det är ju SAS direktör som säger detta rakt ut. Detta är av stor betydelse för många anställda men kanske framför allt för alla de människor som reser och vill veta att det är säkert och att vi inte får samma utveckling på flygarbetsmarknaden som vi har fått på sjöfartens arbetsmarknad och på lastbilssidan. Jag känner så väl igen denna argumentation från när jag träffade åkare för tre fyra år sedan i Skåne. Då sade de: Det där med att hyra in F-skattare och bemanningsföretag tänker jag aldrig befatta mig med. För mig är det viktigt att mina anställda är anställda här och att det är sjysta villkor. I dag är en del av dem borta, utkonkurrerade. Andra skäms för att de har tvingats att anpassa sig till detta. Under hela denna tid har regeringen inte gjort något. Vi socialdemokrater har lagt fram förslag efter förslag. Vi har massor av idéer om hur vi ska komma åt detta. Vi möter en lite förstående och orolig ton, men inget väsentligt händer. Nu ser det ut som om flyget kan gå samma väg. Det kanske handlar om ett halvår eller ett år innan SAS slår in på denna väg, och då har vi verkligen förstört något viktigt i vårt samhälle.

Herr talman! Den svenska modellen innebär att man är anställd där man jobbar. Det är också Socialdemokraternas krav. När det gäller bemanningsföretag ska den fasta personalen, den som behövs för normal verksamhet, vara anställda i det företag där de finns. Här behöver ministern läsa på om de socialdemokratiska kraven för ordning och reda på arbetsmarknaden. Jag ska stanna vid några av punkterna, bland annat säkerheten. Låt oss bortse från det självklara i att den som inte vet om den har en flygning i morgon och pengar att betala barnens mat undermedvetet kanske inte är lika aktiv i säkerhetsarbetet. Enligt SAS avtal har man rätt att anmäla fel och avvikelser utan bestraffning. Det är en bra modell, för det innebär att alla incidenter och annat anmäls. Så fungerar det inte när man är en uppdragstagare åt ett bemanningsföretag på någon varm ö där ingen vet vad det handlar om. Då har man inte det skydd som finns för anställd personal inom till exempel SAS. De är garanterade att inte råka ut för repressalier när de anmäler fel. Jag tycker att man ska ta detta på stort allvar. Vi äger SAS. SAS direktör i Danmark säger att han vill veta av politikerna om SAS också ska ge sig in på denna väg, för det är deras enda chans som det ser ut nu om inte politikerna gör något åt anställningsformer och annat. Tycker infrastrukturministern att det är okej om SAS kommer om några månader och säger att de måste göra som de andra flygbolagen och säga upp personalen, låta dem bli F-skattare och anställda i bemanningsföretag med en bas på andra sidan jordklotet fast de bor här och skatta någon annanstans om de över huvud taget skattar? Är det svenska regeringens svar när SAS frågar? Det är ju SAS direktör som säger detta rakt ut. Detta är av stor betydelse för många anställda men kanske framför allt för alla de människor som reser och vill veta att det är säkert och att vi inte får samma utveckling på flygarbetsmarknaden som vi har fått på sjöfartens arbetsmarknad och på lastbilssidan. Jag känner så väl igen denna argumentation från när jag träffade åkare för tre fyra år sedan i Skåne. Då sade de: Det där med att hyra in F-skattare och bemanningsföretag tänker jag aldrig befatta mig med. För mig är det viktigt att mina anställda är anställda här och att det är sjysta villkor. I dag är en del av dem borta, utkonkurrerade. Andra skäms för att de har tvingats att anpassa sig till detta. Under hela denna tid har regeringen inte gjort något. Vi socialdemokrater har lagt fram förslag efter förslag. Vi har massor av idéer om hur vi ska komma åt detta. Vi möter en lite förstående och orolig ton, men inget väsentligt händer. Nu ser det ut som om flyget kan gå samma väg. Det kanske handlar om ett halvår eller ett år innan SAS slår in på denna väg, och då har vi verkligen förstört något viktigt i vårt samhälle.

Herr talman! Jag hade förmånen att följa den första delen av debatten via webben, och jag blev lite förvånad över det tonfall och anslag som ministern har. Min huvudfråga blir: Ser inte ministern problemet? Vi har haft borgerlig regering i åtta år. För tio år sedan hade vi över 300 handelsfartyg under svensk flagg. När jag tittade i skeppsregistret sist hade vi 74. Det har gått från 300 till 74. Tittar vi på lastbilsmarknaden ser vi en begynnande utveckling åt samma håll. Sist lastbilarna utanför Ljungby räknades var det 64 procent som var utländska, tror jag. Enligt forskning från Lunds tekniska högskola sker det varje dag flera tusen illegala lastbilstransporter. Det började med sjöfarten, det fortsätter med lastbilarna och nu ser vi samma utveckling på flygmarknaden. Leif Jakobsson har gått in på några exempel. Det är bemanningsföretag och bekvämlighetsflagg. Löntagarnas rättigheter pressas av uppfinningsrikedomen bland flygföretagen. Seriösa svenska flygbolag möter en i och för sig sund lågpriskonkurrens, men det finns också osunda element. Piloter som anställs som F-skattare i stället för att vara anställda av företaget. Kabinpersonal som hyrs in i andra eller tredje hand. Härigenom kringgås säkerhetsregler. Det finns exempel på flygbolag i upphandlad trafik som betalas av skattepengar som har avancerade arrangemang för att kringgå flygsäkerhetsmyndigheter och skatteuppbörd. Mina frågor till ministern är egentligen desamma som Leif Jakobssons: Ser hon inte problemen? Är hon inte beredd att vidta åtgärder mot dem?

Herr talman! Jag hade förmånen att följa den första delen av debatten via webben, och jag blev lite förvånad över det tonfall och anslag som ministern har. Min huvudfråga blir: Ser inte ministern problemet? Vi har haft borgerlig regering i åtta år. För tio år sedan hade vi över 300 handelsfartyg under svensk flagg. När jag tittade i skeppsregistret sist hade vi 74. Det har gått från 300 till 74. Tittar vi på lastbilsmarknaden ser vi en begynnande utveckling åt samma håll. Sist lastbilarna utanför Ljungby räknades var det 64 procent som var utländska, tror jag. Enligt forskning från Lunds tekniska högskola sker det varje dag flera tusen illegala lastbilstransporter. Det började med sjöfarten, det fortsätter med lastbilarna och nu ser vi samma utveckling på flygmarknaden. Leif Jakobsson har gått in på några exempel. Det är bemanningsföretag och bekvämlighetsflagg. Löntagarnas rättigheter pressas av uppfinningsrikedomen bland flygföretagen. Seriösa svenska flygbolag möter en i och för sig sund lågpriskonkurrens, men det finns också osunda element. Piloter som anställs som F-skattare i stället för att vara anställda av företaget. Kabinpersonal som hyrs in i andra eller tredje hand. Härigenom kringgås säkerhetsregler. Det finns exempel på flygbolag i upphandlad trafik som betalas av skattepengar som har avancerade arrangemang för att kringgå flygsäkerhetsmyndigheter och skatteuppbörd. Mina frågor till ministern är egentligen desamma som Leif Jakobssons: Ser hon inte problemen? Är hon inte beredd att vidta åtgärder mot dem?

Herr talman! Leif Jakobsson var inne på en del av den säkerhetskultur som finns inom svenskt flyg. Den är väl utvecklad, och jag har sagt att det är en kultur som jag skulle vilja se mer av också på järnvägens område. Där behöver man ju komma en bit längre. I Sverige bygger den bland annat på att var och en ska kunna anmäla en brist eller vara medveten om vad som skulle kunna vara en risk, så att man jobbar förebyggande. Det är i grunden bra. Flygsäkerheten är viktig. Den ska beaktas på samma sätt även om flygpersonalen är anställd i ett annat bolag än det som har drifttillståndet. Det är en grundläggande förutsättning. Här har vi gemensamma EU-regler, och vi har också Icaoregler. Just när det gäller flyget kommer alltid säkerheten först. Det är viktigt att regelverken följs, oavsett transportområde, och att man framför allt ser till att fusk beivras. Det är inte okej att kringgå säkerhetsregler på ett medvetet fuskande sätt. Det tycker i alla fall inte vi är lämpligt. För att gå tillbaka till hur och på vilket sätt en arbetsgivare ska kunna organisera sin verksamhet är det en del av arbetsledningsrätten att själv kunna välja om verksamheten ska bedrivas i egen regi eller med inhyrd personal.

Herr talman! Leif Jakobsson var inne på en del av den säkerhetskultur som finns inom svenskt flyg. Den är väl utvecklad, och jag har sagt att det är en kultur som jag skulle vilja se mer av också på järnvägens område. Där behöver man ju komma en bit längre. I Sverige bygger den bland annat på att var och en ska kunna anmäla en brist eller vara medveten om vad som skulle kunna vara en risk, så att man jobbar förebyggande. Det är i grunden bra. Flygsäkerheten är viktig. Den ska beaktas på samma sätt även om flygpersonalen är anställd i ett annat bolag än det som har drifttillståndet. Det är en grundläggande förutsättning. Här har vi gemensamma EU-regler, och vi har också Icaoregler. Just när det gäller flyget kommer alltid säkerheten först. Det är viktigt att regelverken följs, oavsett transportområde, och att man framför allt ser till att fusk beivras. Det är inte okej att kringgå säkerhetsregler på ett medvetet fuskande sätt. Det tycker i alla fall inte vi är lämpligt. För att gå tillbaka till hur och på vilket sätt en arbetsgivare ska kunna organisera sin verksamhet är det en del av arbetsledningsrätten att själv kunna välja om verksamheten ska bedrivas i egen regi eller med inhyrd personal.

Herr talman! Där har vi olika åsikt. Det har vi på många fler områden när det gäller arbetsrätten. EU-valrörelsen var faktiskt rätt uppfriskande, för de gamla moderaterna dök upp och sade vad de egentligen tyckte. En av EU-kandidaterna sade sig till exempel vara för den svenska modellen men inte för kollektivavtal. Det tyckte jag var ett ganska fantastiskt uttalande. För att gå tillbaka till huvudsaken så handlar det naturligtvis om den oro man känner när en SAS-direktör går ut på det sättet. SAS hänvisar till en branschrapport som gjorts av Dansk Luftfart - det skulle vara jättebra om en liknande gjordes i Sverige - där flygbolagen tillsammans med de fackliga organisationerna har gått igenom problematiken och kommit fram till ett antal krav som man har gått till den danska regeringen med. Kraven är att man ska arbeta i EU för att säkra att anställda från bemanningsföretag betraktas som anställda i bolagen och att EU kommer med en klar definition av vad en hemmabas är. SAS har varit med och tagit fram detta i Danmark och har gått till de danska politikerna och krävt precis det jag nämnde när det gäller hur man betraktar inhyrd personal. Man föreslår också att skatteministeriet ska säga upp dubbelbeskattningsavtalet med Irland och kräva att Danmark får de skatteintäkter från Irland som avser de som bor i Danmark och som jobbar för ett visst bolag. När Danmark skriver skatteavtal i framtiden ska man också täppa till så att inte skatteintäkter, arbetsgivaravgifter och annat försvinner ut ur landet. Vi borde vara lika tuffa. Ministern hänvisar väldigt ofta till EU, men EU är ju ingenting annat än medlemsstaterna. När jag pratar om att det behövs handling, aktivitet och lite jädrar anamma handlar det om mitt krav på ministern att man ska vara aktiv i EU-sammanhang för att få ordning på detta.

Herr talman! Där har vi olika åsikt. Det har vi på många fler områden när det gäller arbetsrätten. EU-valrörelsen var faktiskt rätt uppfriskande, för de gamla moderaterna dök upp och sade vad de egentligen tyckte. En av EU-kandidaterna sade sig till exempel vara för den svenska modellen men inte för kollektivavtal. Det tyckte jag var ett ganska fantastiskt uttalande. För att gå tillbaka till huvudsaken så handlar det naturligtvis om den oro man känner när en SAS-direktör går ut på det sättet. SAS hänvisar till en branschrapport som gjorts av Dansk Luftfart - det skulle vara jättebra om en liknande gjordes i Sverige - där flygbolagen tillsammans med de fackliga organisationerna har gått igenom problematiken och kommit fram till ett antal krav som man har gått till den danska regeringen med. Kraven är att man ska arbeta i EU för att säkra att anställda från bemanningsföretag betraktas som anställda i bolagen och att EU kommer med en klar definition av vad en hemmabas är. SAS har varit med och tagit fram detta i Danmark och har gått till de danska politikerna och krävt precis det jag nämnde när det gäller hur man betraktar inhyrd personal. Man föreslår också att skatteministeriet ska säga upp dubbelbeskattningsavtalet med Irland och kräva att Danmark får de skatteintäkter från Irland som avser de som bor i Danmark och som jobbar för ett visst bolag. När Danmark skriver skatteavtal i framtiden ska man också täppa till så att inte skatteintäkter, arbetsgivaravgifter och annat försvinner ut ur landet. Vi borde vara lika tuffa. Ministern hänvisar väldigt ofta till EU, men EU är ju ingenting annat än medlemsstaterna. När jag pratar om att det behövs handling, aktivitet och lite jädrar anamma handlar det om mitt krav på ministern att man ska vara aktiv i EU-sammanhang för att få ordning på detta.

Herr talman! Jag frågade helt frankt ministern om hon inte ser problemen och om hon inte hör Svensk Pilotförening som varnar för att just den säkerhetskultur som ministern säger sig värna och hylla och vill föra in i tåget håller på att eroderas på flygområdet. När piloter hyrs in, inte i första eller andra utan i tredje hand, kan man inte ha gemensamma säkerhetsövningar mellan kabinpersonal och piloter för att piloterna är från ett företag och kabinpersonalen från ett annat. Hör ministern inte varningarna från de kabinanställda? Ser hon inte hur löner och arbetsvillkor pressas tillbaka? Ser hon inte att den utveckling som redan är ett faktum på sjöfartsområdet och som håller på att slå sönder svensk åkerinäring på lastbils- och åkeriområdet nu också hotar ordningen inom svenskt flyg? Svaret från ministern är helt blankt. Om man inte ser problemet är det klart att det inte är så konstigt om man inte är beredd att vidta några åtgärder. Man kan vidta åtgärder på nationell nivå. I de upphandlingar staten gör för skattebetalarnas pengar kan man se till att rimliga regler, avtal och villkor följs, att de flygplan som används i den upphandlade trafiken står under svenska luftsäkerhetsmyndigheters kontroll, vilket de inte gör i dag, och att vi kan garantera att de företag som vi använder våra skattepengar till betalar skatt för sina anställda. Det är inte alls säkert att det är så i dag. Vi kan vidta åtgärder i Sverige, och vi kan vidta åtgärder på EU-nivå. Men ministerns svar är att hon inte ser problemet och att hon inte är beredd att vidta några åtgärder.

Herr talman! Jag frågade helt frankt ministern om hon inte ser problemen och om hon inte hör Svensk Pilotförening som varnar för att just den säkerhetskultur som ministern säger sig värna och hylla och vill föra in i tåget håller på att eroderas på flygområdet. När piloter hyrs in, inte i första eller andra utan i tredje hand, kan man inte ha gemensamma säkerhetsövningar mellan kabinpersonal och piloter för att piloterna är från ett företag och kabinpersonalen från ett annat. Hör ministern inte varningarna från de kabinanställda? Ser hon inte hur löner och arbetsvillkor pressas tillbaka? Ser hon inte att den utveckling som redan är ett faktum på sjöfartsområdet och som håller på att slå sönder svensk åkerinäring på lastbils- och åkeriområdet nu också hotar ordningen inom svenskt flyg? Svaret från ministern är helt blankt. Om man inte ser problemet är det klart att det inte är så konstigt om man inte är beredd att vidta några åtgärder. Man kan vidta åtgärder på nationell nivå. I de upphandlingar staten gör för skattebetalarnas pengar kan man se till att rimliga regler, avtal och villkor följs, att de flygplan som används i den upphandlade trafiken står under svenska luftsäkerhetsmyndigheters kontroll, vilket de inte gör i dag, och att vi kan garantera att de företag som vi använder våra skattepengar till betalar skatt för sina anställda. Det är inte alls säkert att det är så i dag. Vi kan vidta åtgärder i Sverige, och vi kan vidta åtgärder på EU-nivå. Men ministerns svar är att hon inte ser problemet och att hon inte är beredd att vidta några åtgärder.

Herr talman! Det är riktigt som Leif Jakobsson säger att EU inte är någonting annat än sina medlemsstater. Jag tycker att det är bra att medlemsstaterna agerar gemensamt och har gemensamma regler, inte minst på ett område som flyget. Det är självklart att man följer regler när staten upphandlar. Jag uppfattade att Anders Ygeman insinuerade någonting annat. Beträffande flygsäkerhet är det flygoperatören som ansvarar för alla tillämpliga regelverk, exempelvis EU-OPS. De ska uppfyllas i alla delar, till exempel utbildning, ledning, styrning, kontroll och uppföljning. Detta gäller oavsett hur piloten är anlitad. Som jag sade inledningsvis måste den som är arbetsgivare kunna välja på vilket sätt den vill ha sin personal anställd. Men oavsett hur man är anställd ska gällande regler följas och fusk beivras. När det gäller just flygets område kommer alltid flygsäkerheten först. Den ska beaktas på samma sätt oavsett om personalen är anställd i ett annat bolag än det som har drifttillståndet.

Herr talman! Det är riktigt som Leif Jakobsson säger att EU inte är någonting annat än sina medlemsstater. Jag tycker att det är bra att medlemsstaterna agerar gemensamt och har gemensamma regler, inte minst på ett område som flyget. Det är självklart att man följer regler när staten upphandlar. Jag uppfattade att Anders Ygeman insinuerade någonting annat. Beträffande flygsäkerhet är det flygoperatören som ansvarar för alla tillämpliga regelverk, exempelvis EU-OPS. De ska uppfyllas i alla delar, till exempel utbildning, ledning, styrning, kontroll och uppföljning. Detta gäller oavsett hur piloten är anlitad. Som jag sade inledningsvis måste den som är arbetsgivare kunna välja på vilket sätt den vill ha sin personal anställd. Men oavsett hur man är anställd ska gällande regler följas och fusk beivras. När det gäller just flygets område kommer alltid flygsäkerheten först. Den ska beaktas på samma sätt oavsett om personalen är anställd i ett annat bolag än det som har drifttillståndet.