Underkänt för skolans digitalisering

Interpellationsdebatt 1 april 2014

Protokoll från debatten

Anföranden: 6

Anf. 7 Fredrik Lundh Sammeli (S)

Fru talman! Det är viktigt både för den enskilde eleven och för Sverige som land att vi har en modern skola. Tillgången till it är en central del i det. Jag är helt övertygad om att Sverige som land och staten behöver ta ett ansvar, och därför är det välkomnat att regeringen nu lämnar besked om att en nationell it-strategi ska tas fram. Så har det inte låtit i tidigare debatter. Men det är bra att vi är överens om att Sverige som kunskapsnation måste stärkas. Alla elevers rätt till digital kompetens, likvärdig digital kompetens, är helt avgörande. EU-kommissionen har listat de åtta nyckelkompetenserna, och just digital kompetens är en av dem. Det handlar såväl om att ha tillgång till det, att kunna använda det digitala som att utveckla ett kritiskt tänkande som gör att man kan reflektera och skapa sig en egen uppfattning kopplat till den information man får. Jag är helt säker på att alla kommuner i landet förstår vikten av att jobba med it i skolan och att man har ambitioner. Men det handlar också om att få förutsättningar för att klara det uppdraget. Det krävs ganska omfattande resurser för att klara den digitala teknikutvecklingen men också för att säkerställa kompetensen och kompetensutvecklingen bland lärarna för att kunna använda verktygen, vilket tidigare talare har pekat på. Den här debatten har två intressanta delar. Den ena delen är vad ministern själv har dragit för slutsatser av den bild om barns, elevers och lärares it-användning och kompetens som Skolverket har redovisat enligt sitt uppdrag. Den andra delen är om ministern är beredd att ta ansvar för alla elevers rätt till likvärdig digital kompetens och att säkerställa att också de små kommunerna, små glesbygdskommuner i landet som har särskilda villkor och förutsättningar, och deras utmaningar finns med i uppdraget när en nationell it-strategi nu ska utarbetas.

Anf. 8 Utbildningsminister Jan Björklund (FP)

Fru talman! Oppositionen tyckte att det var så bra att kommunerna skulle ta hand om skolan. Det var det som var själva grejen. Kommunerna skulle klara detta. Och nu står oppositionen och säger att små kommuner inte grejar det och att jag behöver intervenera där. Ja, precis! Av det borde vi dra slutsatsen att kommuner inte klarar skolan. Varför orkar ni aldrig dra den slutsatsen? Så fort det dyker upp ett problem ska staten in och peta och styra. När det funkar bra behövs det inte, men så fort det är problem ska de ansvariga aldrig behöva ta sitt ansvar. Då ska staten alltid in och peta och styra. Det är alltid er lösning. Varför ska den då vara kommunal? Kan ni inte berätta det? Berätta gärna i era slutinlägg varför den kommunaliserade skolan är en sådan succé. När jag möter lärare i Sverige hör jag aldrig dem säga att den är en succé. Det första som alla tar upp är att skolan borde återförstatligas. Den reform som ni har infört är en katastrof! Att mängder av kommuner struntar i fortbildning av lärare är bara ett område. De struntar i digitaliseringen som borde ske, och ni tror att ett papper på Skolverket om it-strategi kommer att lösa det. Jag är för en it-strategi, men ni tror att det kan ersätta styrningen av skolan. Vi har fullt med strategier, och allvarligt talat betyder de flesta mycket lite i verkligheten. Berätta nu i era inlägg varför det är bra! Varje gång staten ska gå in och intervenera måste man ändå fråga varför styrningen då ska vara kommunal. Besvara gärna den frågan. Cecilia Dalman Eek talar om forskningsbaserat och raljerar sedan när jag kritiserar det egna arbetet. Gör gärna det, men ta del av forskningen. Det egna arbetet har varit förödande, och det är arbetarbarnen som är förlorarna. Det är de som växer upp i hem där det inte finns studietradition. De har varit förlorarna på Ylva Johanssons, Ingegerd Wärnerssons, Thomas Östros och Ibrahim Baylans flum när det gäller undervisningsmetoder i skolan. De har varit de stora förlorarna, och det är det vi nu ser i PISA-undersökningarna. Det är därför vi lägger om hela den svenska utbildningspolitiken. Katederundervisning betyder inte att läraren ska sitta i katedern. Katederundervisning är ett ord som man använder för att visa att läraren aktivt ska leda undervisningen i klassrummet i stället för att överlämna ansvaret åt eleverna. Det är vad det är. Och den ena forskningsstudien efter den andra visar att det egna arbetet har varit förödande. Erkänn det! Och stå inte och raljera när jag tar upp det. Det är arbetarbarnen som har varit förlorarna. Er skola har varit allra värst för arbetarklassens barn. Det är sanningen. Och det är därför vi lägger om politiken. Vi får inte vara rädda för att ställa kunskapskrav. Man är inte elak om man ställer krav i skolan. Man är inte elak mot barn för att man har krav i skolan. Att ställa krav är att bry sig om eleverna. Sedan behöver många elever hjälp och stöd för att uppfylla kraven. Den betygsfria skolan, den kommunaliserade skolan, har varit katastrofal. Det visar PISA-resultaten. De elever som deltog i PISA-undersökningen, och som ni nu säger är mitt fel, skrev proven 2012, för två år sedan. Då gick de ut nian; de började skolan 2003. Våra reformer började gälla när de lämnade skolan. Den betygsfria skolan där katederundervisning var tabu, den kommunaliserade skolan, skulle bli så fantastisk, men det är den som har orsakat problemen. Där fanns inga nationella prov tidigt. Socialdemokraterna röstade nej till nationella prov. Jag har sett att Socialdemokraterna nu hänvisar till någon skola som hade lyckats bra i de nationella proven i trean. Vilken tur att vi inte gick på er linje! Vilken tur att vi införde proven så att vi nu kan se resultatet. Ni röstade nej till betyg från sexan, och nu är ni emot betyg från fyran. Ni är för betyg från sexan, fast ni var emot då. Vilken kovändning! Vilket forskningsstöd finns det för att betyg är bra från just sexan? Berätta gärna det. Ni röstade emot den nya skollagen. Ni röstade emot den nya lärarutbildningen. Ni har röstat nej, nej, nej till varenda omläggning av utbildningspolitiken när ni inte haft några egna alternativ. Hade ni styrt skulle den gamla politiken ha varit kvar, den som sänkt den svenska skolan. Nu lägger vi om utbildningspolitiken. Vi behöver ha tålamod innan resultaten vänder uppåt, men det finns ingen annan väg. Att gå tillbaka till den gamla politiken skulle leda utför.

Anf. 9 Cecilia Dalman Eek (S)

Fru talman! Det är intressant att observera hur fernissan av it-vänlig samarbetsperson försvinner från utbildningsministern. Nu är vi tillbaka i den vanliga retoriken. Det här riskerar att bli en alldeles vanlig utbildnings- eller skoldebatt där utbildningsministern väljer ut de fakta som passar honom och inte använder det övriga. Jag tänker inte nappa på det. Tidigt stöd och mindre klasser har utbildningsministern talat om tidigare. Det är inte länge sedan som han raljerade över hur omöjligt det var. 130 miljarder i skattesänkningar hade kunnat användas till tidigt stöd, för sju år sedan, om ministern hade velat det. Låt oss se på hur man ska jobba med it i skolan, i en kommunaliserad skola. Vi behöver bara se över vattnet på Finland för att ha ett exempel. Finland leder OECD:s arbete med statliga it-strategier, öppna lärarresurser, licenser och datapedagogik genom att de har en kommunaliserad skola. De har en tydligt kommunaliserad skola. De har till och med kommunala läroplaner. Vi har inte kommunala läroplaner i Sverige. I Finland har man både nationella och kommunala läroplaner. Jag förstår inte att det ska vara ett sådant problem för ministern att inse att en kommunal skola får hjälp av en statlig strategi. Det är en självklarhet i Finland, det land som ministern ofta hänvisar till när det handlar om resultat i skolan. Det är en självklarhet också i de andra OECD-länderna, utom i ett par tre länder. Bristen på statlig strategi har inneburit att Sverige hamnat på efterkälken. Regeringens egen kommission för digitaliseringen har tydligt påpekat det. Det är därför läge för lite ödmjukhet. Jag ställde en fråga, nämligen: Vad kommer uppdraget till Skolverket att innehålla? Jag har inte fått något svar på den. I stället har jag fått ta del av ministerns vanliga raljanta förhållningssätt till Socialdemokraternas önskan och vilja att skapa en bättre skola för eleverna i Sverige. (Applåder)

Anf. 10 Désirée Liljevall (S)

Fru talman! När den nationella it-strategin tas fram är det viktigt att den inte bara kommer att handla om datakörkort. Jag vill att den ska betyda något, även för utbildningsministern. Precis som Cecilia Dalman Eek sade kändes det som att betydelsen minskade under debattens gång. Det hoppas jag inte är fallet. Hela skolans arbetssätt måste få ett rejält ansiktslyft så att våra elever, våra barn, är förberedda för det arbetsliv de ska in i efter skolan. Både lärare och elever bör vara, ska vara, digitalt utbildade för att kunna hantera den digitaliserade värld som vi lever i. Det är en självklarhet. Jag rekommenderar ministern att se över examensmålen för lärarutbildningarna och se till att krav på pedagogisk digital kompetens förs in. Många yngre lärare känner sig hemma i tekniken men har svårt att integrera kunskapen i pedagogiken. I Ulli Samuelssons avhandling refereras till en studie som visar att svenska lärarstudenter i många fall har en digital kompetens och livsstil som ligger under övriga svenskars nivå. Det hänvisas dessutom till både svenska och internationella undersökningar som visar att lärarstudenter använder it mindre än andra studenter. Fru talman och utbildningsministern! Det är dags för ett rejält omtag i dagens skola. In med it på allvar!

Anf. 11 Fredrik Lundh Sammeli (S)

Fru talman! Man kan raljera över de små kommunernas villkor och verklighet, men jag är helt säker på att det inte för debatten framåt. I så fall har man missat den verklighet dessa kommuner lever i. Varför har ministern inte levererat under de här åren vad gäller förstatligandet av skolan, om det är regeringens samlade bild att det skulle vara lösningen? Vi kan fortsätta att föra debatten om skolan och dess form, men verkligheten är här och nu. Jag är helt övertygad om att de mindre kommunerna i landet kommer att behöva ett särskilt stöd för att inte halka efter. Därför vore det intressant att höra om ministern är beredd att säkerställa alla elevers rätt till likvärdig digital kompetens och att ett glesbygdsperspektiv verkligen finns med i uppdraget när en ny nationell digital strategi ska tas fram. Ministern valde att använda en stor del av sitt förra inlägg inte till att svara på frågorna utan till att tala om sin egen förträfflighet och våra brister. Det intressanta är att fundera på vem som är förlorare efter åtta år med Jan Björklund som utbildningsminister. Det går inte att bara titta bakåt och konstatera att det är någon annans fel. I åtta år har han haft makten. Vad är resultatet av det och hur länge kommer vi att få lida av det i svensk politik och i Sverige som land?

Anf. 12 Utbildningsminister Jan Björklund (FP)

Fru talman! Eftersom debatten delvis handlar om statlig kontra kommunal styrning ställde jag en fråga till interpellanten. Trots att de är tre som debatterar är det ingen som törs ta upp handsken och berätta varför kommunalisering är så bra. Tvärtom sade debattörerna i sina sista inlägg att vissa kommuner behöver ännu mer stöd från staten. Något sådant stöd återfinns dock inte i deras egna partimotioner, kan jag säga. Jag vet att det är många kommuner som inte klarar skolan. Jag raljerar inte över det. Det är därför jag vill förstatliga skolan. Det är inte att raljera. Ni har ingen lösning. Ni bara tittar på och säger att kommunerna inte klarar skolan, men ni har ingen lösning på det. När man bryter ned PISA-undersökningen i delar visar det sig att det generellt är i de mindre kommunerna som resultaten sjunker mest. Det gäller inte bara kommunerna i glesbygden utan även mindre kommuner i södra Sverige. Sanningen är att de inte har kompetensen för att lyfta skolan. Det är ett stort problem som ni socialdemokrater måste fundera över. Skolan är mitt ansvar. Det är jag som är utbildningsminister. Jag har varit utbildningsminister i snart åtta år, precis som Fredrik Lundh Sammeli säger. Jag tar det ansvaret genom att göra den största omläggningen av svensk utbildningspolitik någonsin. Vi gör det eftersom den gamla politiken hade havererat. Det kan avläsas i de undersökningar som elever som gick ut nian för några år sedan deltagit i. Den gamla politiken hade havererat. Man vågade inte ha betyg. Man vågade inte ha nationella prov. Man vågade inte ens uttala ordet studiedisciplin. Lärarledd aktiv katederundervisning var tabu. Eleverna skulle själva lära sig genom att ta eget ansvar. En it-strategi ska vi ta fram. Jag tänker inte stå här och göra som Cecilia Dalman Eek och rabbla upp vad den ska innehålla. I stället tänker jag låta skolmyndigheterna göra det. Exakt hur det blir utformat kommer vi naturligtvis att presentera när det är klart att ges. Det kommer att vara ett ganska vitt uppdrag. Det är inte vi här som ska skriva it-strategin. Det är inte heller it-branschen som ska skriva den; de är mycket aktiva och intresserade eftersom de har sina intressen. It-strategin måste skrivas utifrån skolans verklighet, inte utifrån branschens verklighet.

den 13 mars

Interpellation

2013/14:358 Underkänt för skolans digitalisering

av Cecilia Dalman Eek (S)

till utbildningsminister Jan Björklund (FP)

Sverige är bland de bästa på att dela ut datorer i skolan men bland de sämsta på att använda dem. Det konstaterar Digitaliseringskommissionen i en ny rapport. Till skillnad från de flesta OECD-länderna deltar inte Sverige i det arbete som startats av OECD-länderna där stater åtar sig att underlätta för skolorna att använda digital teknik och öppna lärresurser. Arbetet leddes redan från början från Finland där skolan är genomgående kommunaliserad.

I Sverige har skolhuvudmännen förgäves sökt stöd från statliga skolmyndigheter för att skapa rimliga men ändå säkra villkor för sina elever och lärare som vill arbeta modernt och säkert med öppna lärresurser och kollaborativa digitala verktyg. Men i stället för att samordna sina insatser motverkar snarare Skolverket, Skolinspektionen och Datainspektionen. Varje kommun och friskola för sig får lägga värdefulla skolresurser på att förhandla med Google och andra leverantörer av öppna lärresurser och kollaborativa verktyg. Effekten är att engagerade skolledare och skickliga lärare kör ändå medan andra hamnar på efterkälken.

Den senaste tiden har flera oroväckande forskarstudier presenterats som visar att digitala verktyg inte används på ett sätt som följer skollagen. Den digitala ojämlikheten är oroväckande. Det har också visats att Sverige håller på att slarva bort sina konkurrensfördelar som uppkopplad nation genom att skolan inte får stöd för en framsynt pedagogisk användning av it-verktyg. Trots att tillgången på digitala verktyg har ökat, har utvecklingen inte gått framåt.

Socialdemokraterna har gång på gång visat behovet av en nationell it-strategi för skolan och lagt fram förslag för att stödja skolornas arbete med digitala verktyg. Men regeringen har konsekvent motarbetat våra förslag. Detta är ett allvarligt problem för eleverna, för skolan och för Sveriges framtid.

Jag har följande fråga:

Vilka åtgärder kommer utbildningsministern att vidta för att stärka den svenska skolans digitalisering genom en svensk it-strategi för skolan?