Tillgång till fordon för de svenska krigsförbanden

Interpellationsdebatt 27 juni 2016
  • Bädda in video

  • Ladda ner

Protokoll från debatten

Anföranden: 5

Anf. 18 Försvarsminister Peter Hultqvist (S)

Fru talman! Allan Widman har frågat mig vilka åtgärder jag och regeringen är beredda att vidta för att säkra krigsförbandens tillgång till nödvändiga fordon i händelse av krig eller höjd beredskap.

Tillgång till materiel i tillräcklig omfattning är av avgörande betydelse för krigsförbandens förmåga att utföra sina uppgifter och därmed för Försvarsmaktens förmåga att möta ett väpnat angrepp. Lastbilar är ett exempel på detta. Sverige har tillsammans med Norge, inom ramen för ett ramavtal med MAN, beställt lastbilar som avses att levereras till Försvarsmakten 2017. Försvarsmakten planerar även ytterligare anskaffningar av lastbilar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Upphandlingen skedde i konkurrens. I utvärderingen av offerterna bedömdes MAN leverera de bästa produkterna till det bästa priset. På grund av leveransproblem vid MAN har tillförseln av de aktuella fordonen försenats med cirka två år - något regeringen ser allvarligt på. Regeringen arbetar aktivt med att korta ledtiderna från beställning till leverans av all försvarsmateriel. Att korta ledtiderna i materielförsörjningen är en viktig fråga för Försvarsmakten. Myndigheten arbetar också aktivt med att minska den så kallade reparationskön, vilket i sin tur förbättrar krigsförbandens tillgång till sin materiel.

Jag kan dock konstatera att Försvarsmakten inte på egen hand kommer att kunna ha alla de fordon som behövs för hela organisationen vid höjd beredskap och då ytterst i krig. Den möjlighet förfogandelagstiftningen ger att använda fordon eller annan egendom är därför avgörande för att man ska kunna tillgodose Försvarsmaktens totala behov. Försvarsmakten har därför börjat analysera vilka åtgärder som behövs för att säkra krigsförbandens behov av fordon såväl i fred som vid höjd beredskap och ytterst i krig. Förfogandelagstiftningen är dessutom en viktig del i den återupptagna totalförsvarsplaneringen.

Försvarsmakten och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap har nyligen presenterat ett förslag på gemensamma grunder för en sammanhängande planering för totalförsvaret. Förslaget är ett viktigt första steg för det fortsatta arbetet med det svenska totalförsvaret inklusive frågan om hur förfogandelagstiftningen i sin helhet ska användas för att säkra totalförsvarets behov.

Tredje vice talmannen meddelade att Allan Widman som framställt interpellationen var förhindrad att delta i debatten.


Anf. 19 Mikael Oscarsson (KD)

Fru talman! Låt mig framföra en hälsning från Allan Widman, som jag talade med i går. Han meddelar att han tyvärr är förhindrad att vara med i debatten.

Det är en viktig fråga som tas upp i interpellationen. Enligt uppgift är bristen på lastbilar i Försvarsmakten akut. Det innebär att mobiliteten i de så kallade funktionsförbanden är begränsad. Det finns sjukvårdskompanier, luftvärnsbataljoner, ledningsbataljoner, privatstaber, telekrigsbataljoner och förstås logistikbataljoner. Lastbilar är någonting som oftast brukar benämnas som en bottenplatta i försvaret - något som är prioriterat. Nu menar dock Försvarets materielverk att man kommer att fatta beslut först 2023. Precis som försvarsministern sa i sitt svar är detta i enlighet med ett ramavtal där Norge och Sverige har valt att anskaffa tyska lastbilar från MAN.

Med tanke på att det hela är försenat kan man ju fundera över om det finns anledning för försvarsministern att se över avtalet. Norge hoppade av Archer, och då är frågan hur försvarsministern ser på denna försening och på att det Sverige i varje större eller medelstor stad finns en reparations- och underhållsorganisation för just Volvo Lastvagnar och Scania. Är det någonting att överväga nu när detta har blivit försenat? Det är en konkret fråga.

När det gäller förfogandelagen är frågan om ministern och regeringen är beredda att vidta åtgärder för att säkra förbandens tillgång till nödvändiga fordon i händelse av krig eller höjd beredskap.

Försvarsministern sa i sitt svar att Försvarsmakten kommer att vara beroende av att kunna utnyttja förfogandelagen i händelse av höjd beredskap för att tillgodose behovet av fordon till Försvarsmakten. Det har vi alla full förståelse för. Däremot, fru talman, fick jag inte klart för mig när organisationen som skulle kunna krigsplacera civila fordon och ta emot dem vid en eventuell mobilisering kommer att vara på plats.

Är det så att om Försvarsmakten skulle anmodas inom de närmaste två tre åren, så finns det inte någon sådan organisation? Den frågan skulle jag vilja ha svar på.


Anf. 20 Försvarsminister Peter Hultqvist (S)

Fru talman! När det gäller leveransen av dessa fordon är det ju en fråga som är föremål för förhandlingar mellan leverantören och FMV. Enligt dessa förhandlingar ska leverans kunna påbörjas under 2017. Vi ser naturligtvis allvarligt på förseningarna och tycker att det vilar ett tungt ansvar på leverantören att leverera beställda fordon.

Att bryta eventuella kontrakt i händelse av fortsatta leveransproblem är en fråga mellan upphandlande myndigheter och leverantören. För vår del konstaterar vi att det finns ett stort behov av dessa fordon. Men jag vill markera att det är på myndighetsnivå som detta ligger. Skulle jag ge mig in i ytterligare funderingar kan det leda till att Oscarsson får anledning att skriva en KU-anmälan, och det hade jag inte tänkt som slutpunkt på den här diskussionen.

Förfogandelagstiftningen är föremål för den översyn som nu görs med anledning av Försvarsmaktens totala behov och de diskussioner som förs om totalförsvaret. Vi har börjat att analysera vilka åtgärder som behövs för att säkra krigsförbandens behov av fordon såväl i fred som vid höjd beredskap och ytterst i krig. Detta är, som sagt, en viktig del av den återupptagna totalförsvarsplaneringen. Därför är det för tidigt att säga när en ny organisation kan vara på plats och hur den kommer att se ut.

För ett par veckor sedan fick vi rapporten från MSB och Försvarsmakten om hur man ser på det fortsatta arbetet med totalförsvarsplanering. Vi har inte hunnit gå igenom den än och ange våra prioriteter och synpunkter på den. Oscarsson måste ha en viss förståelse för att vi behöver ha tid på oss för att jobba med detta.

Men här i dag gör jag den markeringen att vi har en öppenhet även för att använda förfogandelagstiftningen för att klara ut den här typen av problem långsiktigt.


Anf. 21 Mikael Oscarsson (KD)

Fru talman! Försvarsministern är väldigt öppen med att lastbilarna inte kommer att räcka till vid en krissituation och att det därför är så viktigt med förfogandelagen.

Då vill jag återupprepa min fråga om ifall en mobilisering skulle bli ett faktum, finns organisationen på plats om så skulle ske? Vi vet ju inte om vi står inför en krissituation och i värsta fall krig om några år, om längre tid framöver eller - förhoppningsvis - aldrig. Men vi måste ändå ha beredskap för att Sverige kan bli angripet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

I en tidigare debatt nämnde jag att Anders Brännström har sagt att Sverige kan vara i krig om några år. Det är den beredskap och insikt som vi måste få in på alla plan i Försvarsmakten, i alla myndigheter som är berörda och här i riksdagen. Så är fallet och vi måste ta höjd för det. Då blir det extra oroande med den här förseningen av någonting så basalt som lastbilar. Ännu mer oroande är det att organisationen inte tycks finnas på plats, om man skulle bli tvungen att använda denna lagstiftning redan inom några år.

Frågan är: Finns denna organisation på plats, om man skulle behöva nyttja förfogandelagstiftningen?


Anf. 22 Försvarsminister Peter Hultqvist (S)

Fru talman! År 2013 beställde man ca 150 lastbilar varav merparten är enkla, oskyddade standardlastbilar. Leveransen av denna beställning är planerad till 2017. Försvarsmakten planerar även att under 2017 beställa ytterligare ca 300 fordon inom ramen för samma avtal. Det görs alltså stora fordonsbeställningar.

När det gäller det här med att finnas på plats vill jag påminna om det som jag sa i förra debatten: Ni hade makten i åtta år. När ni lämnade regeringsmakten fanns det en hel del övrigt att önska. Som du väl känner till är totalförsvaret kraftigt nedrustat och har en omfattande förbättringspotential.

Jag kan inte stå här och säga att vi nu med omedelbar verkan fixar det här. Det är en sådan enorm mängd saker som måste ordnas i totalförsvaret. Jag har nu fått den rapport som Försvarsberedningen beställde och som vi var överens om i försvarsuppgörelsen. Vi fick den för bara någon vecka sedan. Detta känner Mikael Oscarsson själv väl till eftersom han har varit med i hela den processen. Nu begär han att jag ska kunna ge ett exakt svar på hur jag hanterar de delarna, men det kan jag inte göra nu, utan det gör jag när vi har arbetat igenom detta.

Men signalen i dag är alltså att vi har en öppenhet för att använda oss av förfogandelagstiftningen för att det ska bli ett bra avslut på detta och för att få en organisation som håller inför framtiden. På den punkten har vi i grunden samma inställning. Däremot är det orimligt att kräva att jag exakt nu, bara ett par veckor efter det att jag har fått den första rapporten om återupprättande av totalförsvaret i Sverige, ska kunna lämna besked på den punkten.

Jag tar med mig den frågan. Vi kommer att seriöst arbeta med den, precis som med alla andra frågor och med alla andra luckor i organisationen efter det att er regering lämnade över ansvaret till oss.

Överläggningen var härmed avslutad.

Interpellation 2015/16:744 Tillgång till fordon för de svenska krigsförbanden

av Allan Widman (L)

till Försvarsminister Peter Hultqvist (S)

 

Enligt uppgift är bristen på lastbilar i Försvarsmakten akut. Det innebär att mobiliteten i de så kallade funktionsförbanden är mycket begränsad. Till funktionsförbanden räknas bland annat sjukvårdskompanierna, luftvärnsbataljonerna, ledningsbataljonerna och brigadstaberna, telekrigbataljonen och förstås logistikbataljonerna.

Bland annat lastbilar brukar beskrivas som ”bottenplattan i försvaret”, något som är prioriterat i det senaste av riksdagen fattade inriktningsbeslutet.

Försvarets materielverk menar att beslut om anskaffning av nya lastbilar kommer att fattas först 2023. I ett ramavtal med Norge har Sverige valt att anskaffa tyska lastbilar från MAN.

Sveriges lastbilsindustri är betydande vid en internationell jämförelse. I landet finns också ett stort antal lastbilar levererade av Volvo Lastvagnar och Scania. Dessa företag har även en omfattande reparations- och underhållsorganisation i landet som omfattar varje större och medelstor stad.

Förfogandelagen tillsammans med förordningen om uttagning av egendom för totalförsvaret ger Försvarsmakten möjlighet att planera för inmönstring av bland annat fordon. Såvitt bekant har denna möjlighet använts i ingen eller mycket liten utsträckning som en del av krigsplanläggningen i Sverige de senaste decennierna.

Givet omvärldsläget och de långa ledtiderna för anskaffning av bland annat lastbilar till krigsförbanden vill jag fråga försvarsminister Peter Hultqvist:

 

Vilka åtgärder är ministern och regeringen beredda att vidta för att säkra dessa förbands tillgång till nödvändiga fordon i händelse av krig eller höjd beredskap?